Biologisk rening ska skydda Lillhoplax havsöringar
Helsingfors och Esbo ska använda biokol för att rena regnvatten innan det rinner ut i bäckar och vidare i havet. Vide kan fungera som reningsfilter.
Förra hösten läckte det ut olja från ett industriområde i Månsasbäcken som är en sidobäck till Hagabäcken. För att undvika liknande olyckor satsar Helsingfors stad på att filtrera regnvatten som rinner ut i Månsasbäcken. Esbo stad ska skydda Björnviken på samma sätt.
Regeringen har beviljat spetsprojektpengar till projektet Stadsvattendragen i skick. Tanken är att använda biokol för att filtrera det dagvatten som rinner ut i vattendragen. Exakt vilken metod man väljer beror på leverantören och dess utrustning, men det kan bli fråga om att använda till exempel vide som nyttjats framgångsrikt i Stockholm, säger projektledaren Kajsa Rosqvist på Helsingfors stads miljötjänster.
Dagvatten från industriområdet nära Månsasbäcken ska ledas genom rör till ett biofiltreringsområde innan det rinner vidare ut i bäcken och slutligen i Lillhoplaxviken.
– Fördelen med den här metoden är att den klarar av rätt stora mängder vatten på en gång, säger Kajsa Rosqvist.
Dagvatten är regn- och smältvatten som härstammar till exempel från asfalterade ytor. De kan vara förorenade av olja eller miljögifter och därför belasta diken, bäckar och havsvikar. Dagvattenrening blir allt viktigare då städer byggs tätare, klimatförändringen ökar nederbörden och allmänheten nyttjar stadsmiljöernas småvattendrag för rekreation.
Till exempel i Hagabäcken har man genom restaureringsåtgärder lyckats återinföra en fortplantande öringstam. Björnviken i Hagalund har med tiden blivit grundare och övergödd som en följd av intensivt byggande och markanvändning. Biofiltreringen kan göra området trivsammare.
Projektledningen hoppas att biofiltreringen kan installeras nästa år.