Vårdreformen ger kundsedlar för 2 miljarder

Regeringen godkände kompromiss om valfriheten

Valfriheten i vården ska införas stegvis mellan 2020 och 2022. I det senaste kompromissförslaget ska det gälla också kundsedlarna där marknaden växer från 1,6 till 2 miljarder.

Den senaste veckan har Centern och Samlingspartiet stridit om tolkningen av hur mycket kundsedlar de kommande vårddistrikten, alltså landskapen, ska utfärda. Nu kommer vårdsedlarna också att införas stegvis, med vissa delar av specialistvården sist.

Samlingspartiet godkände förslaget nöjt, medan Centern godkände det med förbehåll: Om det under remissrundan framkommer kritik eller nya grundlagsproblem ska de tas på allvar. Rannsakan av vad den politiska armbrytningen lett till skjuts alltså över på experter, ministerier och organisationer.

Oppositionen var inte nådig under frågetimmen: Innehållet får kritik för att splittra vården och öka utgifterna.

Efter ännu en vecka av armbrytning har regeringspartiernas riksdagsgrupper godkänt kompromissen om valfriheten i vården. Nu kan den gå på remiss.

Den senaste tvistefrågan gällde kundsedlarna – i vilken grad landskapen ska utfärda kundsedlar också för specialistvård och operationer. Sedan regeringens första förslag i våras har nämligen marknaden för kundsedlar föreslagits växa från 1,6 miljarder till 2 miljarder.

Kirurger och vårdchefer har uttryckt oro för att det splittrar fungerande specialistvård och undergräver det patientunderlag som behövs för att upprätthålla kunnandet i jourverksamheten.

I det nya förslaget ska sedlarna införas stegvis, så att de först gäller mer grundläggande service, som hemsjukvård, och senare också specialistvård. Kundsedeln införs från och med juli 2020, medan specialistvården kommer in i systemet senast 2022.

I lagförslaget skrivs det in listor på vilken service och vilka ingrepp de kan gälla. Blir omfånget detsamma, men i ett senare skede? – Ja, så blir det, säger Paula Risikko (Saml) som suttit i ministerstyrgruppen.

Risikko och Samlingspartiets gruppordförande Kalle Jokinen såg nöjda ut, men medger ändå att det ännu kan komma gupp på vägen under remissrundan.

– Vi kan inte veta vad som händer framöver. Nu sänds förslaget på remiss och efter det står grundlagsutskottet i tur. Utskottet är ett självständigt organ som fattar sina egna beslut, sade Risikko.

De privata vårdbolagen får en stor marknad av Samlingspartiet, men finländarna får inget av de ursprungliga målen. Vårdkedjan kompliceras, integrationen minskar, kostnaderna hotar öka. Li Andersson (VF)

Starkt förbehåll från Centern

Centern drar däremot tydligt öronen åt sig – även om riksdagsgruppen godkänner att förslaget nu går ut på remiss.

Centern uttrycker ett starkt förbehåll för att utlåtande från experter i remissrundan måste tas på allvar.

– Från gruppen kom en stark hälsning att remissvaren måste beaktas. Det finns också grundlagsfrågor – av vilka en stor del redan åtgärdats – men om det kommer fram nya sådana problem förutsätter vi att de begrundas noggrant, säger omsorgsminister Annika Saarikko (C) och tillägger att detta är överenskommet i regeringen.

– Vi konstaterade att förslaget inte är helt problemfritt, och om det kommer klara budskap om att något måste korrigeras så ska det göras, säger gruppordförande Antti Kaikkonen (C).

– Specialistvården och dess funktioner, som jourverksamhet, måste bevaras, och det utvärderar vi under remissrundan. Alla landskap är inte heller lika, de har olika befolkningsunderlag. Vi har kommit överens om att de kvalitetskriterier vi gör för jourverksamheten och specialistvården också ska gälla för privata aktörer i de fall som offentliga pengar och kundsedlar används, säger Saarikko.

Kvalitetskriterierna för olika former av service och ingrepp ska beredas vid Social- och hälsovårdsministeriet.

– Landskapen måste kunna använda sin egen bedömning, säger Saarikko om oron för att specialistvården splittras så att det påverkar jourverksamhetens förutsättningar.

Att införa kundsedlar stegvis var ett sätt att se till att det sker kontrollerat, menar Saarikko. Kundsedlar ska utfärdas av de 18 landskapen. De kommer att vara värda lika mycket för alla invånare i landskapet och också lika mycket oberoende av vilken producent som tar emot dem, enligt ministern.