Cybersäkerhet på allas ansvar
Estlands president Kersti Kaljulaid hoppas på ett digitalare EU
När Estland nu för första gången är ordförandeland i EU har mycket handlat om digitalisering. Vid ett toppmöte i slutet av september enades EU-ledarna om att cybersäkerheten i unionen måste bli bättre.
Den säkerheten har Estland jobbat med länge. Estlands president Kersti Kaljulaid använder ordet cyberhygien för att beteckna att alla måste ta sitt ansvar för datasäkerheten, precis som för sin personliga hygien.
Estland är också det mest digitaliserade landet i Europa.
– Digitaliseringen ger ett jämlikare samhälle där du lätt kan nå både offentliga och privata tjänster oberoende av var du bor eller vilken din levnadssituation är, säger presidenten.
Nästa år är det Estlands tur att fira 100 år av självständighet och det gör vårt södra grannland med ett digert program.
Estlands första period som ordförandeland för EU har snart avverkats till två tredjedelar och många temata under de fyra första månaderna har kretsat kring digitalisering av olika slag. E-hälsa har stått på agendan och i slutet av september stod Tallinn värd för ett digitalt toppmöte för EU-ledarna där man bland annat diskuterade gemensamma åtgärder för att försvara sig mot cyberattacker.
– Det är viktigt att lära hela samhället värja sig mot cyberattacker, att redan barn förstår att brandmurar och säkerhet på datorerna ska uppdateras hela tiden. Vi har en gång lärt befolkningen vanlig hygien som att tvätta händerna, nu är det dags att lära alla cyberhygien så att det blir svårt för skadeprogram att ta sig in i våra system, säger Kersti Kaljulaid.
Arbetet har varit framgångsrikt i Estland och presidenten påpekar att vid den stora, globala cyberattacken i juni i år då skadeprogrammet Petja slog ut både företag och myndigheter i många länder så blev inte ett enda estniskt företag eller en enda estnisk myndighet drabbad. Budskapet har gått hem efter den massiva cyberattack som slog ut stora delar av det estniska samhället 2007.
Militäralliansen Natos cyberförsvar imponerar på den estniska presidenten. Hon konstaterar att det civila samhället skulle ha mycket att lära sig av det. Cyberfrågor är globala, påpekar hon, geografin spelar ingen roll i den här formen av angrepp.
Mindre spänt vid Östersjön
Runt Östersjön upplever Kaljulaid att den militära situationen i dag inte är lika spänd som då hon tillträdde som president för ett år sedan. Toppmötet i somras mellan Ryssland och Nato skedde i konstruktiv anda och visade att det går att föra en dialog. Beredskap att agera finns om det behövs.
– Om det händer något är jag övertygad om att Nato reagerar adekvat. Det är i så fall inte en fråga om att försvara de baltiska staterna eller Polen, Nato försvarar sina egna intressen, säger Kaljulaid.
Hon påpekar att värdegrunden i de nordiska länderna och i Estland är desamma, oberoende av om länderna är medlemmar i Nato eller inte.
– På det internationella planet vill vi alla vara med och bära vårt ansvar till exempel inom olika FN-organ, säger hon.
Estland har under sitt ordförandeskap i EU gjort och fortsätter att göra sitt bästa för att de beslutsfattare från olika EU-länder som besöker landet ska trivas.
– Jag blir så glad när besökarna berömmer den estniska gästfriheten, vår mat och atmosfären i Tallinn, säger hon.
Arbetskrävande projekt
Digitaliseringen har varit ett genomgående tema under Estlands ordförandeskap. Det estniska samhället hör till de mest digitaliserade i Europa, bland annat har alla estniska medborgare ett digitalt id. Tjänsterna, både de som erbjuds av myndigheterna och de privata tjänsterna kan skötas på nätet.
Att få både gammal och ung att ta till sig den digitala livsstilen har varit ett arbetskrävande projekt, bland annat med bussar som kört runt i landet med information och med möjligheter att lära sig sköta sina affärer på nätet. Datorer finns allmänt tillgängliga på bibliotek och på andra allmänna platser för dem som inte har dator och nätuppkoppling hemma. Möjligheterna att uträtta sina ärenden på papper och analogt finns fortfarande kvar för den som så vill, men de allra flesta har insett hur mycket lättare det är att sköta bankärenden eller pensionsärenden på dator framför att ta sig flera kilometer per buss för att sköta samma sak, ler presidenten.
Hon påpekar att digitaliseringen egentligen åstadkommer ett jämlikare samhälle där alla har samma tillgång till tjänster på lika villkor, oberoende av var man bor eller hur stor förmögenhet man har. Nyckeln är att förverkliga det så att alla inkluderas. Viktigt är också att bygga upp det så att det är lätt att utvidga tjänsteutbudet.
– Det här är ingenting som har krävt någon avancerad teknologi, men det har krävt ett nytänkande som varit ett gott samarbete mellan myndigheter och det privata näringslivet, säger hon.
Vi har en gång lärt befolkningen vanlig hygien som att tvätta händerna, nu är det dags att lära alla cyberhygien så att det blir svårt för skadeprogram att ta sig in i våra system.
Inte predika
Nu hoppas Kaljulaid på EU:s strategi för en inre digital marknad som strävar efter att avskaffa hindren i den digitala världen. Digital service över gränserna och statliga strategier för att göra sig av med papper hjälper EU in i den digitala eran. Hon jämför den digitala strategin med de fyra grundfriheterna inom EU, nu behövs initiativ som ger EU-medborgarna en digital fördel, som skapar tillväxt och arbetstillfällen. På ett lägre plan finns det fortfarande hinder som till exempel hindrar konsumenterna att få tillgång till varor och tjänster över nätet inom EU, konstaterar hon.
Säkerhetsaspekten är här viktig. Folk måste kunna lita på den digitala omgivningen, på att deras identitet inte blir stulen och på att de affärer de sköter via nätet inte manipuleras.
– Alla stater har olika utgångspunkter då det gäller att bygga det digitala samhället, jag vill inte predika och förklara för andra hur de ska göra, men digitaliseringen erbjuder stora möjligheter, säger president Kaljulaid.
Hon konstaterar att till exempel det estniska parlamentets och de estniska ministeriernas beslut att bli papperslösa gav Estland mer internationell, positiv publicitet än någon som helst köpt kampanj kunnat göra. Papperslösheten gav dessutom stora, direkta besparingar i euro räknat.
Gärna tunnel
Jag vill inte predika och förklara för andra hur de ska göra, men digitaliseringen erbjuder stora möjligheter.
Förhållandet mellan Estland och Finland betraktar Estlands president som problemfritt och gott. Presidentparen har träffats och tillsammans deltagit i festligheter i Tallinn med anledning av Finlands 100-årsjubileum. Då deltog också bägge ländernas statsministerpar. En kontinuerlig dialog pågår i många frågor från kultur till teknologi.
En tunnel mellan Helsingfors och Tallinn skulle Kaljulaid gärna se så
snart den är ekonomiskt lönsam.
– Jag minns när man talade om att Helsingfors och Tallinn skulle bilda ett gemensamt ekonomiskt område så snart det gick att ta sig mellan städerna på fyra timmar. Nu går det betydligt snabbare och färjorna mellan de två städerna går oftare än bussar till landsbygden. När vi får en baltisk järnväg söderut på plats så finns den nordliga startpunkten i min värld norr om Tallinn.
Tiden då finländska företag flyttade till Estland för att arbetskraftskostnaderna där var lägre är över. Lönenivån har höjts, men många finländska företag, speciellt småoch medelstora flyttar fortfarande gärna söderut.
– Beskattningen är lätt att sköta och vi har inte någon stor byråkrati kring grundandet av företag, det lockar säkert, tror presidenten.
Estland har också goda klusternätverk för uppstartsföretag, också inom andra områden än digitaliseringen, påpekar hon.
Jubileumsår
Nästa år är det Estlands tur att fira 100 år och Estland och Finland har också ett gemensamt program för sina sammanräknade 200 självständiga år. Estland utropade sig självständigt 1918 efter den tyska ockupationen under första världskriget och ett par år senare erkände också Sovjetunionen självständigheten. Den första självständigheten varade drygt 20 år och det är den som nu firas.
– Evenemangen under jubileumsåret har planerats utifrån idéer som invånarna haft, det blir ett mångsidigt och täckande program, säger Kersti Kaljulaid.
Det blir teater, konserter, program för barn, nya trädgårdar och planteringar och mycket annat. Jubileumsåret förverkligas i samarbete mellan stat och privata företag. Tanken är också att se framåt på de följande 100 åren. Här tror Kaljulaid på en god utbildning som grund, goda internationella resultat i utbildningsjämförelser har både Estland och Finland, påpekar hon.
Presidenten tror också på det hon kallar för ett sömlöst samhälle, ett samhälle där alla parter samarbetar för att åstadkomma gemensamma resultat. Det gäller lokalt, men även globalt.
– Vi måste inse att vi lever i en värld där gränser spelar allt mindre roll och där man till exempel kan övervaka temperatur och fuktighet i ett lager i Tallinn från ett kontrollrum vid Medelhavet. Det är den världen våra unga vill leva i och vi måste vara förberedda för.
Hon kallar framtidens unga för digitala nomader. De jobbar globalt och stannar kanske inte speciellt länge hos samma arbetsgivare. De behöver digitala tjänster i sitt hemland som de kan komma åt var som helst i världen.