När psyket sviktar måste hjälp finnas till hands genast

På tio år har ungas tillgång till tjänster inom mentalvården förbättrats, säger experter som FNB intervjuat. Vårdtjänsternas kvalitet och utbudet av dem varierar enligt kommun och sjukvårdsdistrikt. Däremot har det inte blivit lättare att få specialistvård, det vill säga att till exempel få en tid hos en psykiater.

HELSINGFORS – Även om man försökt ta itu med problemet, tror jag inte att situationen inom mentalvården för unga ur detta perspektiv har förbättrats så mycket på tio år, säger krispsykologen Salli Saari.

Saari har arbetat inom mentalvården för unga och är docent vid Helsingfors universitet.

Efter skolskjutningen som skedde i Jokela i Tusby för tio år sedan till sattes en utredningsnämnd som gav 13 rekommendationer för att förhindra liknande händelser.

Kai Valonen, som var med i utredningsgruppen och som är ledande utredare vid Olycksutredningscentralen säger att ett förbättringsbehov gavs högre prioritet än de andra tolv: mentalvårdstjänster för unga.

– Jag var aktivt med i nämndens arbete och frågar man mig så vill jag lyfta fram mentalvården för unga som det viktigaste utvecklingsmålet. Skolskjutningen i Kauhajoki tyder på detta behov.

Valonen var med i en liknande nämnd efter skolskjutningen i Kauhajoki.

Båda gärningsmännen hade blivit mobbade i skolan och båda led av mentala problem, som de hade fått mediciner mot. Föräldrarna till för övaren i skolmassakern i Jokela hade bett att sonen får en remiss till den ungdomspsykiatriska polikliniken. Gärningsmannen hade redan tidigare ordinerats antidepressiva läkemedel, men ingen vårdplan hade gjorts för honom. Skolskjutaren i Kauhajoki fick heller aldrig någon remiss till en psykiater.

– I båda fallen har vi kunnat dra den slutsatsen att om en tjugoårig man också själv är av den åsikten att han behöver psykvård, så måste han erbjudas det, konstaterar Valonen.

Lättare att få hjälp i dag

Statistik från Social och hälsovårdsministeriet visar att allt fler unga besöker öppenvården inom psykiatrisk specialistvård. Under de tio senaste åren har också vårdperioderna på sjukhus ökat inom ungdomspsykiatrin.

Verksamhetsledaren Olavi Sydänmaanlakka vid Centralförbundet för mental hälsa säger att det är mer sannolikt att man får akut vård i dagsläget än tidigare. Ännu för tio år sedan kunde kön till vården vara upp till ett halvt år.

– Människor blir sjukare under sin väntetid. Nu har man på vissa orter satsat på akut öppenvård, vilket i själva verket också sparar pengar då vården förebygger att symptomen förvärras, säger han.

Också medicinalrådet Helena Vorma vid Social och hälsovårdsministeriet säger att mer vård erbjuds och att det är lättare att få vårdplats. Det största problemet är enligt Vorma att det inte finns tillräckligt med personal inom vården i ett tidigt skede.

–När det inte finns tillräckligt med personal, ökar pressen att även i lindrigare fall skicka vidare patienten till specialistvården, som då överbelastas. Då blir det svårare för dem som faktiskt är i behov av specialicerad vård att få den, säger Vorma.

Vorma säger att situationen varierar i olika kommuner och sjukvårdsdistrikt. Hon påminner också om att man inte endast kan skylla våldsdåd på gärningsmannens mentala problem.

Även missbruksproblematik, att man blivit offer för våld tidigare och andra svårigheter i livet kan ligga bakom. Hos unga framträder sociala svårigheter och att de känner sig ensamma, utanför och stämplade. De bakomliggande faktorerna är de samma oavsett om de unga har mentala problem eller inte.