Professorer sågar Wahlroos pamflett

– De här tongångarna verkar komma från samma syltfabrik, säger professor i författningsrätt Tuomas Ojanen om Wahlroos pamflett och tidigare Samlingspartistiska grundlagskritiker. – Det här är nu en bankirs åsikt, säger professor Juha Lavapuro.

Under de senaste fyra åren har det hänt bara fem gånger att ett lagförslag skulle ha hindrats av grundlagsutskottet – och då har 240 lagförslag behandlats där, säger Tuomas Ojanen (bilden), professor i författningsrätt vid Helsingfors universitet.

Av dem har tre fall handlat om vårdreformen, ett fall var regeringens förslag att fördubbla böter, och ett fall handlade om att ge sämre arbetslöshetsskydd åt invandrare.

– I den senaste processen kring vårdreformen var det vårdexperternas bedömning som vägde tungt. Grundlagsexperterna lutade sig naturligtvis mot vårdexperterna. Ändå är det grundlagsexperterna som nu hamnat på kornet, säger Ojanen om Wahlroos färska pamflett, där han kritiserar grundlagen, grundlagsutskottets roll och grundlagsexperter, och utmålar dessa som ett hinder för fungerande politik.

Inget vakuum

Professor Juha Lavapuro (bilden) vid Åbo universitet ställer sig negativt till sådana förslag som skulle kringskära riksdagens beslutanderätt – till exempel i fråga om vem som ska sitta i grundlagsutskottet.

Också Ojanen anser att Wahlroos dels gör sig skyldig till att undervärdera dem som sitter där, dels tycks Wahlroos ha glömt att Finland följer internationell rätt.

– Det som verkligen irriterar är att det i pamfletten utmålas en bild av att man skulle arbeta i ett vakuum, säger Ojanen till Wahlroos kritik mot omfattningen av de grundläggande rättigheterna, och säger att de har sina motsvarigheter i internationella fördrag.

– Rörelseutrymmet är inte så stort då man minns att det också finns Europeiska människorättsdomstolens praxis, och alltmer praxis från EU-lagstiftningen att ta hänsyn till.

Det finns saker som kan utvecklas, säger författningsprofessorerna.

Juha Lavapuro föreslår till exempel fler öppna höranden i utskottet. Att det skulle finnas väldigt få grundlagsexperter anser Lavapuro däremot är förlegad information, och säger att det finns flera nu än förr.

Wahlroos förslag om att utveckla utskottet mer till en domstol där olika sidor ska nöta sina argument väcker föga förståelse.

– Det är som om vi sakkunniga skulle ha en agenda som alltid står i motsatsförhållande till regeringen, som två ”parter”. Jag kan inte riktigt se en sådan konstellation, särskilt mot den bakgrunden att så få frågor blir hindrade av grundlagskontrollen, säger Tuomas Ojanen.

Inte heller Wahlroos förslag om en efterkontroll i form av författningsdomstol får tummen upp.

– Vi har redan en efterkontroll, säger Lavapuro och hänvisar till att domstolarna i praktiken ska prioritera grundlagen om det finns en ”uppenbar konflikt” i ett enskilt fall.

Däremot är domstolarna i praktiken väldigt försiktiga med det. Därför kunde man ta bort ordet ”uppenbar” för att sänka tröskeln för efterkontroll, anser både Lavapuro och Ojanen.

”Intryck av USA eller Kekkonen”

– Finlands politiska system har under de senaste årtiondena utvecklats i en riktning där man stärkt riksdagens parlamentariska roll. Wahlroos förslag skulle vara ett stort steg bakåt, säger Juha Lavapuro om förslaget att stärka presidentens makt.

– Överraskande mycket av det han skriver verkar inspirerat av USA, som är en förbundsstat. Att Finland är medlem i EU har hamnat i skymundan, fast man skulle tycka att hans inspiration i första hand skulle sökas i Västeuropeiska länder, säger Tuomas Ojanen, och tillägger att presidentsynen i Wahlroos pamflett skulle vara en återgång till Kekkonens tid.

Han varnar också för att alltför mycket presidentmakt kan leda till en rättsstatssituation som Polen och Ungern befinner sig i.

– Vad skulle Wahlroos ha tyckt om presidenten var en som han inte gillar?