90
Det går bra för Volvo, inom alla segment och på alla marknadsområden. Förra veckans delårsrapport överträffade förväntningarna och aktiekursen har satt nya rekord. Koncernchefen Martin Lundstedt säger att konjunkturerna nu är stabilare än på länge.
år har gått sedan den första serietillverkade Volvon rullade ut ur bilfabriken. I dag satsar företaget stort på autonoma, självkörande fordon, välmedvetet om att det tar tid innan förändringen blir synlig ute på vägarna.
– Tillväxten i Europa är inte fantastisk, men den tuggar på. Kina och Indien är tillbaka med tydlighet och långsiktighet. Detsamma gäller Nordamerika, säger Martin Lundstedt.
Av Volvos årliga forsknings- och utvecklingsbudget på cirka 1,7 miljarder euro, går en allt större del till utveckling av ny teknik som automatisering, elektrifiering, uppkopplade fordon och förnybara bränslen. Miljöfrågor är en stor trend, inte minst inom busstillverkningen. I stadsmiljö handlar det om utsläpp av kväveoxid och partiklar, och på global nivå om koldioxid. Här spelar elektrifiering en viktig roll.
– Till emissioner hör också buller. Ett elektrifierat fordon har klart lägre bullernivåer vilket gör det lättare att använda fordonet under dygnets alla timmar. Det gäller inte enbart busstrafik utan också till exempel sophämtning och distributionstrafik.
Metrosystem med bussar
En annan trend, framför allt inom tillväxtmarknaderna, är uppbyggnaden av metroliknande system av bussar, så kallade BRT (bus rapid transit systems). Det betyder separata körfält eller korridorer för bussar där passagerarkapaciteten är densamma som hos ett metrosystem, men investeringskostnaden bara en bråkdel.
– Här ser vi en stor trend i Sydamerika, Afrika och Asien, men även i nya stadsdelar i Europa.
Lundstedt är nöjd med att Volvo i ett tidigt skede satsade på att bli ledande inom elektrifiering, inte minst på bussidan, trots att det ibland har känts som om man varit för tidigt ute när försäljningen inte velat ta fart. Fördelen är att bolaget byggt upp mycket kunskap under tiden.
– Det är alltid svårt att förutse teknikskiften. Det vi ser nu är en utveckling från hybrid- till fullelektriska system.
Autonoma, självkörande fordon, är ett annat område där Volvo satsar stort. Det gäller inte enbart landsvägstrafik utan även inom hamnar, grustag och gruvor.
– Det här är områden där man ganska snabbt kan göra insatser med automatisering. När det gäller allmänna vägar sker utvecklingen däremot mera stegvis. Det är inte så att vi den ena dagen har en förare i lastbilshytten och nästa dag är vi utan.
Ett steg mot full automatisering, som Volvo redan har testat, är så kallad platooning, det vill säga att man till exempel nattetid kör stora fordonståg där en ledarbil drar med sig sex–sju andra långtradare. Med hjälp av trådlös kommunikation följer bilarna automatiskt ledarbilens hastighet och inbromsningar. Då kan de köra mycket tätt vilket minskar luftmotståndet och därmed bränslekostnaderna.
– Det här är någonting vi kommer att få se mer av, säger Lundstedt.
Höga mål
I takt med starkare konjunkturer och ökad efterfrågan har Volvo lidit av störningar i leveranskedjan. Problemen finns kvar men har minskat.
– Problemet är ju sprunget ur en positiv situation. Det är klart identifierat och vi har bra kompetens att ta hand om problem av det här slaget, säger Lundstedt.
Att aktiekursen gått stadigt uppåt under hösten beror förutom det positiva marknadsläget på att styrelsen satt upp höga finansiella mål för bo-
laget, rörelsemarginalen ska ligga över 10 procent. Lundstedt medger att det känns krävande, men säger att en organisation behöver ha höga mål om man vill sträva mot att vara världsledande.
– Det är krävande och spännande, och vi kör så det ryker.
Han säger att god lönsamhet, stark kapitalbas och bra balansräkning krävs för att bolaget ska vara en trovärdig aktör gentemot kunderna.
Volvo har bara cirka 3–5 procent av sin försäljning i Norden, men 25 procent av de anställda och hela 75 procent av forskning och utveckling i Norden. Enligt Lundstedt blir de komparativa fördelarna med att ligga i lågkostnadsländerna allt mindre i takt med digitalisering och automatisering. Det här är något som gäller industrin överlag – när frågor om miljö och hållbarhet får större betydelse ändras också synen på var produktionen finns. Här bidrar också den ökade användningen av 3D-skrivare i tillverkningen, vilket gör att skalförde- larna med massproduktion minskar.
Samarbete med Finland
Volvo har kopplingar till Finland på flera plan. Förutom att många av tillverkarens bussar och lastbilar rullar på de finländska vägarna, samarbetar Volvo med karosserifabriken Carrus Delta i Lundo utanför Åbo. När det gäller motorer och andra drivsystem är Volvo dessutom underleverantör till flera finländska bolag, till exempel Sandvik (före detta Tamrock) i Tammerfors samt lyftanordningstillverkarna Cargotec och Konecranes. Med båtmotorerna Volvo Penta samarbetar man med finländska båttillverkare som Matador, Bella och Targa.
– Det här visar på det typiska ”ge och ta” inom det finländska och svenska näringslivet. Det finns ett starkt förtroende mellan parterna.