Pengar saknas för att göra plankorsningar tryggare
Raseborgsolyckan Den överväldigande majoriteten, 76 procent, av Finlands alla plankorsningar är obevakade. Under de senaste åren har det inte gjorts några stora satsningar på att minska på antalet, säger man på Trafikverket.
– Andelen är stor. Under de senaste åren har vi inte haft någon specialfinansiering för att minska på antalet eller förbättra de enskilda obevakade plankorsningarna, säger överinspektör Jarmo Koistinen på Trafikverket.
I början av det här året fanns det 2 778 plankorsningar på statens banverk. Det antalet inbegriper både huvud- och sidospår. Hela 2 102 plankorsningar är obevakade, det vill säga de har varken bommar eller ett varningssystem med ljud och ljus.
– Raseborg var ett sorligt bevis. Så summerar direktör Veli-Pekka Nurmi på Olycksutredningscentralen sin syn på säkerhetsbristerna i plankorsningarna och behovet av att åtgärda problemet.
– Vi saknar en tydlig plan för vad vi ska göra åt plankorsningarna, i vilken takt och hur allt ska finansieras. Vi har många obevakade plankorsningar och det borde åtgärdas, säger han.
Nurmi kan inte säga varför Finland inte utnyttjat nyare förmånligare utrustning vid sidan av de dyra bommarna.
–Det har inte ansetts vara viktigt. Allt det som anses vara viktigt genomförs och det finns det alltid pengar för.
Utredningen dröjer
På sträckan Karis–Hangö på kustbanan finns sammanlagt 26 plankorsningar. Av dem är 17 obevakade, 8 har både bommar och varningsljus medan en plankorsning har varningsljus men ingen bom.
Nylands NTM-central har så sent som 2014 utrett säkerheten vid plankorsningar på Hangö-Hyvingebanan.
Sedan 2004 hade det skett 14 olyckor på Hangö-Hyvingebanan. Då uppskattade man att det utan förbättrande åtgärder kommer att ske ytterligare 23 olyckor under de kommande 20 åren.
På Raseborgs stads område finns 23 plankorsningar. Av dem klassificeras 12 stycken som riskabla. Skogbykorsningen där gårdagens dödsolycka skedde är en av dem.
Där föreslår NTM-centralen som liten åtgärd att sänka hastighetsbegränsningen till 50 km/t. Som större åtgärd förelås att den avlägsnas och att trafiken styrs till en korsning med bom. Denna korsning skulle byggas vid Skogby station. Projektet beräknas kosta 230 000 euro.
Över 120 personer har omkommit i plankorsningsolyckor under 2000-talet, enligt FNB. Trafikverket Trafis statistik sträcker sig till den 18 oktober i år, och fram till dess hade 118 personer dött.
Olycksutredningen har inletts i Raseborg och kommer att pågå i flera månader. Utredarna gör olika rekonstruktioner för att få reda på händelseloppet.
Det väsentliga är att reda ut varför militärlastbilen körde på spåret. Utredarna ska också bedöma hur Försvarsmakten hade planerat säkerheten under transporten.
Enligt Nurmi ska förarutbildningen utvärderas, likaså lastbilsförarens vakenhetstillstånd. Hans anser att Försvarsmakten förbättrat sin säkerhetskultur inom de senaste tio åren.
– Kulturen har utvecklats mot i en mycket professionell och systema-
tisk riktning och dessutom är attityden god.
”Dyrt att avlägsna”
De höga kostnaderna är orsaken till att så många plankorsningar i Finland är obevakade, säger Trafis ledande sakkunniga Kirsi Pajunen.
– De står ofta mitt i skogen utan tillgång till elektricitet för bommarna. De långa elledningarna skulle bli väldigt dyra.
Kommunikationsminister Anne Berner (C) säger att arbetet med att få bort plankorsningarna framskrider mycket långsamt. Samtidigt konstaterar hon att det vore ett väsentligt sätt att förbättra säkerheten.
Enligt Berner har trafiksäkerheten och säkerheten i plankorsningarna i Finland förbättrats men inte tillräckligt snabbt.
Under de senaste åren har vi inte haft någon specialfinansiering för att minska på antalet eller förbättra de enskilda obevakade plankorsningarna.
Jarmo Koistinen
överinspektör på Trafikverket