Island går till nyval igen
Bara ett år har gått sedan senast, men i dag går islänningarna till nyval efter ytterligare en skandal. Väljarkåren är splittrad mellan dem som vill ha förändring och ökad insyn, och de som tackar regeringen för den starka ekonomiska utvecklingen.
I dag går Island till sitt andra alltingsval på ett år. Det sker efter ännu en skandal som minskat förtroendet för politikerna. Landet har återhämtat sig ekonomiskt från kollapsen 2008. Nu finns det ett tryck på reformer som handlar om demokrati och ökad transparens, säger professor Grétar Þór Eyþórsson.
För exakt ett år sedan hölls alltingsval på Island – tidigarelagt efter skandalen med Panamapappren. Nu är dags för ännu ett nyval. Den här gången beror det på att partiet Ljus framtid lämnade regeringskoalitionen när det blev känt att statsministerns far skrivit under ett rekommendationsbrev för att rentvå en sexualförbrytare – något som ministern inte informerat regeringen om.
Också valkampanjen har varit kantad av avslöjanden kring statsminister Bjarni Benediktsson.Tidningen Stundin har avslöjat att han sålde ut fondinnehav i banken Glitnir strax före banken övertogs av staten i samband med bankkraschen på Island. Han var då parlamentsledamot och ska ha tjänat stora summor på affären.
Han själv förnekar att han skulle ha haft tillgång till mer information än allmänheten. Stundin igen har av en lokal myndighet förbjudits rapportera om Bjarni Benediktssons affärer utifrån läckta dokument.
Misstron mot politiker på Island är stor, vilket också präglar valrörelsen.
Grétar þór Eyþórsson är professor i statsvetenskap vid universitetet i Akureyri. Enligt honom finns det nu krav på att Island gör upp med kollapsen 2008. Ekonomiskt har landet återhämtat sig, men han betonar att det finns ett stort tryck på andra reformer.
– Det här valet handlar mer om demokrati och transparens än ekonomi.
Sådana förändringar driver speciellt oppositionen på. Där är Gröna vänstern, med sin populära ledare Katrín Jakobsdóttir, det största partiet som länge har lett i opinionsmätningarna.
Men statsministerns konservativa Självständighetspartiet har också hållits kvar i täten och har i två mät ningar i rad gått förbi – även om stödet har minskat rejält för Självständighetspartiet som ofta tidigare varit uppe i 40 procent. I en undersökning från MMR har Självständighetspartiet nu ett stöd på 23 procent och Gröna vänstern 20 procent.
Lågt deltagande
Silja Bára Ómarsdóttir, lektor i statsvetenskap vid Islands universitet, säger att Bjarni Benediktsson bärs upp av att den isländska ekonomin går så bra. Dessutom har Självständighetspartiet en trogen skara väljare.
– Finns det faktiskt ett behov av det här valet tänker de.
Speciellt unga kvinnor stödjer Gröna vänstern och partierna åt vänster, medan äldre män röstar borgerligt.
Valdeltagandet förutspås ändå bli lågt, eftersom en tydlig valtrötthet kan märkas, säger Grétar þór Eyþórsson.
Svårt bilda regering
Oberoende av om det blir Katrín Jakobsdóttir eller Bjarni Benediktsson som får bilda regering är det en svår uppgift. Det blir nämligen inte lätt att få ihop en majoritetsregering, vilket är det vanliga på Island.
Där det traditionellt har varit omkring fyra partier som delat på de 63 platserna i parlamentet, kan nu sju eller åtta partier komma in. Det har skett en splittring – till exempel har statsministern Sigmundur Davíþ Gunnlaugsson som tvingades avgå efter skandalen med Panamapappren grundat ett utbrytarparti, Centerpartiet.
I fjol tog regeringsbildandet tre månader, men Silja Bára Ómarsdóttir säger att viljan till kompromisser och till att hålla ihop regeringen den här gången är större.
– Alla vill ha lite mer stabilitet, säger hon.
Piratpartiet, som gick starkt inför det förra alltingsvalet, har minskat och den här gången fått kring åtta nio procent i opinionsmätningarna. Partiet kan, enligt Grétar þór Eyþórsson, ändå komma med i en vänsterregering.
– De mest framträdande personer
na har börjat bli lite mer rutinerade, säger han om Piratpartiet som haft profilen av ett protestparti.
Blir det en borgerlig regering med Självständighetspartiet i spetsen kan det mycket väl hända att det inte blir några konstitutionella reformer. Grétar þór Eyþórsson betonar att det då kommer finnas ett missnöje hos en betydande del av befolkningen, vilket kan leda till protester och demonstrationer.