Ärkebiskop emeritus John Vikström i en intervju om Martin Luthers betydelse för vår välfärdsstat.
Ärkebiskop emeritus John Vikström säger att Martin Luthers stora insats var att han ifrågasatte kyrkans informationsmonopol. ”Hans krav på att Guds ord gäller oberoende av vem som predikar det och att det ska vara tillgängligt för alla var en kraft som br
Det torde inte vara någon tillfällighet att våra nordiska samhällen präglas av tillit och förtroende. Där man hemligstämplar minskar tilliten. Att de nordiska länderna är världsledande på öppenhet och på medborgerlig tillit kan sålunda ha ett samband med det lutherska kravet på fri tillgång till Guds ord.
Den 31 oktober har femhundra år gått sedan Martin Luther presenterade sina 95 teser i protest mot mycket som han upplevde som fel i den katolska kyrkan. Följden blev reformationen och att många länder i Nordeuropa bröt med påven i Rom och blev evangelisk-lutherska. Kan det vara en slump att den nordiska välfärdsstaten skapats och utvecklats längst i Nordeuropas protestantiska länder? – Nej, det tror jag inte, svarar John Vikström.
Han påminner ändå att välfärdsstaten främst är skapad av arbetarrörelsen som förde vidare den franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap.
– Frågan är varför de här idealen har omfattats bäst i länder med protestantisk botten, förutom Norden och stora delar av Tyskland också andra protestantiska länder som Nederländerna och Schweiz. Man brukar med all rätt säga att Martin Luther var en patriark som predikade respekt för överheten. Men innanför det patriarkaliska skalet fanns någonting mer, någonting som vi kunde kalla demokratiska ansatser.
– Luther ansåg att det kristna livet förverkligades bäst ute i samhället, av var och en i den roll den hade, inte i slutna kloster. Eftersom folk är beroende av och utlämnade åt varandra är Guds bud om kärlek inbäddat i den sociala gemenskapen. Så förverkligas kristendomen bäst genom att man tjänar Gud i sin nästa. Den här synen på att vara kristen skapade en arbetsetik och en samhällsmoral som har betytt mycket för välfärdsstaten.
– Luther betonade det gemensamma ansvaret för nödlidande. Dessa får inte vara utlämnade åt tillfällig välgörenhet och allmosor utan bör få hjälp från gemensamt insamlade medel. Så inrättade man fattigkassor från vilka det går en rak linje till välfärdsstatens socialpolitik.
Utopier är farliga, de kräver uppoffringar i nuet på vägen mot det framtida paradiset. I Norden har vi nöjt oss med små pragmatiska steg här och nu. Martin Luther hade ingen utopisk samhällsidé. Han litade på att ett gott samhälle skapas då folk använder sitt förnuft och sitt samvete och inser sanningen i den så kallade gyllene regeln som också Jesus lärde: Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.
Alla är jämlika
För Martin Luther stod rättfärdiggörelseläran i centrum, alltså frågan om hur människan accepteras av Gud och blir frälst, säger Vikström.
– Och då underströk Luther att inga tidigare meriter räknas, alla står på samma startlinje, rik som fattig, professor som tiggare. Det fanns alltså en jämlikhetstanke i själva centrum av den reformatoriska tron, en tanke som är central i dagens välfärdsstat och i vår nuvarande demokrati.
Att Europa varit en så framgångsrik världsdel kan vi delvis tacka Martin Luther för, anser Vikström.
– Vi har haft en stark självkritik. Där vi sett problem och fel har vi korrigerat dem. Och om inte så skett har vi utmanat politiker och krävt en ändring. I luthersk anda har vi velat förbättra samhället här och nu, med små steg och inte haft utopiska drömmar om det perfekta samhället.
– Utopier är farliga, de kräver uppoffringar i nuet på vägen mot det framtida paradiset. I Norden har vi nöjt oss med små pragmatiska steg här och nu. Martin Luther hade ingen utopisk samhällsidé. Han litade på att ett gott samhälle skapas då folk använder sitt förnuft och sitt samvete och inser sanningen i den så kallade gyllene regeln som också Jesus lärde: Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.
Vikström säger att den här tilliten till folks etiska omdömesförmåga i världsliga frågor skapar samhällen där individen förväntas delta i dess uppbyggnad och utveckling.
– I auktoritära samhällen förutsätts att allt vett finns hos eliten. Denna elit i samhällets topp fruktar och bekämpar varje ny idé som kan tänkas hota dess maktposition. Sådana samhällen stagnerar ohjälpligt. Det kunde vi se i det förstenade Sovjetsystemet.
– Till en demokratis främsta för-
tjänster hör att den med sin höga värdering av individen och sin öppenhet möjliggör ett utbyte av idéer och erfarenheter, vilka i sin tur bidrar till samhällets utveckling. Våra nordiska välfärdsstater är ett utmärkt exempel på samhällen med en sådan hög inlärnings- och utvecklingsförmåga.
Bibeln på folkspråk
John Vikström anser att Luthers stora historiska insats var att han myndigförklarade både individ och samhälle. Han godkände inga mellanhänder och förmyndare mellan Gud och människan.
– Prästämbetet står endast i tjänst hos det Guds ord som människan också har en direkt tillgång till. Och när prästen eller vilken kristen som helst uttalar sig i samhällsfrågor påminner man endast makthavarna om det som de redan borde veta med stöd av förnuft och samvete. Också dessa har enligt Luther en direkt tillgång till Guds vilja genom den universella rättskänsla som Luther enligt kristen tradition kallade den naturliga lagen och som är förtydligad i bibeln.
– Ska människan ha en direkt tillgång till bibeln måste hon givetvis kunna läsa den. Sålunda har Luther och alla andra reformatorer som Olaus Petri och Mikael Agricola varit måna om att översätta bibeln till folkspråket. Det innebar att läskunskapen skulle ges till alla vilket var grogrund för folkskolan och grundskolan och ledde till tanken om det öppna samhället. Drygt 200 år efter Luther drog Anders Chydenius saken till sin spets och genomdrev i Stockholm lagarna om tryck- och yttrandefrihet och lagen om allmänna handlingars offentlighet.
John Vikström understryker att öppenhet och förtroende hör ihop.
– Det torde inte vara någon tillfällighet att våra nordiska samhällen präglas av tillit och förtroende. Där man hemligstämplar minskar tilliten. Att de nordiska länderna är världsledande på öppenhet och på medborgerlig tillit kan sålunda ha ett samband med det lutherska kravet på fri tillgång till Guds ord.
Samtidigt som Vikström säger att Martin Luther redan på 1500-talet sådde fröet som ledde till demokrati och välfärd, påminner han om att Luther också predikade att människan bör hysa aktning, vördnad och lydnad mot överheten och dem som har makten.
– Bönder som gjorde uppror tog Luther skarpt avstånd ifrån, alltför skarpt. Men det demokratiska fröet fanns i Luthers tankar, det var bara synd att fröet alltför länge fick ligga inne i det patriarkaliska skalet innan det fick komma ut. Detsamma gäller för kvinnans ställning. Hundra år efter att arbetaren fick sitt människovärde har kyrkan accepterat kvinnans jämställdhet inom alla områden. Varför lät katolska kyrkan Luther hållas. Varför stoppades han aldrig? – Allt började som en akademisk debatt. Sådana fördes ofta på den tiden så det var inte konstigt att också Martin Luther i likhet med andra professorer presenterade sina teser. Skillnaden var att han var en mycket god skribent och att hans pamfletter snabbt fick en stor spridning också utanför Tyskland tack vare Gutenbergs tryckkonst.
– Till en början tog kyrkan inte Luther på allvar. Och när man insåg sitt misstag var det för sent. Tyska furstar hade en stark ställning och gav Luther skydd när påven stämplade honom som kättare och kejsaren dömde honom till döden. Det sägs att islam skulle behöva en egen Luther? – Jo, det skulle behövas någon som uppdaterar islam på samma sätt som den katolska kyrkan gjorde sin uppdatering, aggiornamento, vid det andra Vatikankonciliet på 1960-talet. Någon som vågar reformera islam utan att nackas. Det är lite bakvänt, för islam var en stor och viktig kulturell kraft på medeltiden. Nya rön inom matematik, medicin och astronomi gjordes av muslimer, man var många steg före Europa och Amerika, som då knappt var upptäckt.
– Sedan försvann denna dynamiska kraft helt medan Europa reste sig tack vare renässansen, reformationen och upplysningen. De här tre sakerna hör ihop och bidrog till att utvecklingen sedan gick så snabbt. Pietismen med sin betoning på individen hör också hit, till exempel Anders Chydenius var pietist. Vad skulle Luther säga om han skulle komma och delta i firandet av sina 500-åriga teser? – Jag tror att han ganska skamsen skulle beklaga och be om ursäkt för det han med sitt frodiga språk skrev om påven, bönderna och inte minst judarna.
– Men han skulle bli synnerligen glad när man berättar för honom att katoliker och lutheraner nu kommit till enighet i den frågan som söndringen för 500 år sedan ytterst handlade om, nämligen frågan om hur vi människor ska få leva och dö som Guds fria barn.
– Det skulle jag inte ha trott, skulle han väl säga när han får höra att också påven och den katolska kyrkan deltar i firandet.