Överlevande: ”Jag hann inget se förrän det smällde”
Den beväring som satt på högra sidan i olycksbilens förarhytt säger att han aldrig uppfattade tåget förrän det smällde.
– Han satt på den sidan som tåget kom ifrån, men han har inte hört något buller, inte hör någon vissling eller sett tåget före sammanstötningen, säger kommissarie Ilkka Kantola, som leder utredningen vid Västra Nylands polisstation.
Beväringens berättelse kastar inget nytt ljus över varför olycksbilen inte stannade, men han har kunnat bidra med andra fakta.
Polisen har ännu inte kunnat genomföra regelrätta förhör med de överlevande beväringarna från olyckan. Men det första korta samtalet med en av de överlevande beväringarna ger i alla fall nya fakta om olyckan som krävde fyra liv.
Olycksbilens chaufför, som i förundersökningen misstänks för grova brott, hölls åtminstone på torsdagen i koma för att underlätta återhämtningen. Att höra hans version är den viktigaste biten i det pussel polisen nu lägger.
– Vi visste inte att han är i så dåligt skick, säger Kantola.
Nu vet man att sammanlagt fem militärfordon färdades i samma kolonn som olycksbilen, en Sisu A2045. Man vet också att de förolyckade beväringarna satt fastspända i sina säten på bilens flak.
Olyckan inträffade klockan 8 på torsdagsmorgonen när en lastbil med åtta beväringar från Nylands brigad hamnade framför rälsbussen som var på väg mot Hangöhållet. Olyckan skedde i den obevakade plankorsningen i Leksvall, strax väster om Ekenäs.
Tre av de döda är beväringar och den fjärde en manlig passagerare på tåget, som tydligen fick en sjukdomsattack i samband med krocken. Han var född i början av 1950-talet.
– Vi vet inte dödsorsaken, men ögonvittnen säger att han inte föll och slog sig och att han inte hade några yttre tecken på skador, därför utgår vi nu från att det var en sjukdomsattack.
– Men de rättsmedicinska undersökningarna ger säkert svaret.
De tre första bilarna i kolonnen var lastbilar. Efter dem körde en personbil med stampersonal och till sist en motorcykel. Olycksbilen körde i täten. I förarhytten satt tre beväringar och på flaket fem. Enligt polisens utredningar satt de tre omkomna i säten som var fästade i skyddskorgen i enlighet med förordningarna.
Det framgår också att Trafikverket hade granskat plankorsningen den 28 augusti i år. I det sammanhanget hade man gått igenom visibiliteten på platsen och eventuell sly och liknande hade röjts undan.
Hastighetsbegränsningen på banavsnittet är 120 k/timmen. Rälsbussen DM12:s topphastighet är densamma.
Det har också klarlagts att väderleksförhållandena på platsen var ”mycket utmanande” och sikten var dålig. Korsningen är sådan att bilens chaufför måste iaktta ett eventuellt tåg som närmar sig genom att se över sin högra axel.
Lokföraren har också hörts, även om inga egentliga förhör har hållits heller med honom. Enligt honom hade det sett ut som om lastbilen tänkte stanna före korsningen, eftersom den kröp så långsamt fram. Det gjorde den inte, med förödande konsekvenser.
Det är oklart om lokföraren hann bromsa in före sammanstötningen. Åtminstone har han avgett hårda varningssignaler strax innan. Tydligen har de inte hörts in i Sisuns bullriga förarhytt.
Polisutredningen fortsätter, men utredningsledaren, kommissarie Ilkka Kantola vågar inte säga när nyckelvittnena är i ett sådant skick att de kan förhöras. Det kan ta allt från någon dag till flera veckor.
Chauffören misstänks i det här skedet för grovt äventyrande av trafiksäkerheten och vållande av fyra dödsfall och elva fall av kroppsskada. Kantola påpekar att misstankegraden i en förundersökning alltid utgår från det grövsta brottet på skalan. Juridiskt sett borde chauffören ha försäkrat sig om att ingen fara förelåg eftersom hans fordon var väjningsskyldigt för tåget.
Beväringarna i de andra bilarna i kolonnen har ännu inte hörts. Enligt Kantola var många av dem chockade och fick krishjälp. Polisen har bestämt att man väntar med att höra dem till nästa vecka.
– Det skulle inte förvåna mig om de har fått åka på permission. Det påverkar inte utredningen även om vi väntar någon dag med att höra dem.
De skadade beväringarnas tillstånd uppges vara stabilt och från Tölö sjukhus uppges att ingens tillstånd hade försämrats under natten.
Polisen kommer nu att analysera det material som tagits tillvara på olycksplatsen, de rättsmedicinska undersökningarna fortsätter och även försvarsmaktens förordningar och bestämmelser ska gås igenom.
De omkomna beväringarna är Henrik Holmbäck, Karleby, Ossian Jaakkola, Vanda och Kristoffer Lindfors, Pedersöre.
Två av beväringarna var födda 1998 och en 1997.
På fredagskvällen hölls en minnesstund i Ekenäs kyrka.