Artificiell intelligens kompletterar måttband och våg
Med hjälp av artificiell intelligens kan forskare vid Helsingfors universitet nu tillförlitligt mäta hur utvecklade prematurers hjärnor är.
Hur ska man veta i vilket skede av utvecklingen en babys hjärna är?
Traditionellt har vårdpersonal och läkare följt barns utveckling med hjälp av praktiska och beprövade verktyg som vågen och måttbandet. Mätresultaten har man sedan jämfört med tillväxtkurvor. Genom att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan med hjälp av elektroencefalografi (EEG) har man fått mer information.
– EEG-mätningar har vi haft sedan 60-talet, men vi vet också att tolkningarna beror på vem som läser av mätresultatet. Därför har vi utnyttjat artificiell intelligens och tagit fram ett program som tolkar mätresultaten automatiskt, säger Sampsa Vanhatalo, professor i klinisk neurofysiologi vid Helsingfors universitet.
Pålitlig metod
Vanhatalos grupp har lärt datorn hur en normalt utvecklad hjärna ska fungera hos barn i en viss ålder och det har visat sig att den automatiska signalanalysen är mycket exakt. Man har alltså hittat en pålitlig metod för att avgöra i vilket utvecklingsstadium hjärnan hos en för tidigt född baby egentligen är.
Artificiell intelligens har visat sin styrka också i andra sammanhang.
– Till exempel när man behandlar epilepsi eftersom man snabbt får tillförlitlig information om när och hur-
dana anfall barnet haft och kan styra medicineringen, säger Vanhatalo.
Programmets analysförmåga har testats mot läkare som läst av gamla EEG-kurvor och maskinen har alltid läst av resultaten minst lika bra som människan.
Tekniken kan komma till nytta också när man undersöker prematurers stress.
– Alla är överens om att det finns perioder under sömnen där barn stressar mer och mindre. När man kan mäta och hitta perioder med låg stress kan man börja vårda och behandla prematurer då de stressas minst, säger Vanhatalo.
Vanhatalo är en av de tre forskare som tilldelats stipendiet Framtidens pediatrik – en summa på sammanlagt 600 000 euro. Stipendiepengarna är en extrasatsning av Stiftelsen för pediatrisk forskning och delas ut Finlands 100-årsfirande till ära.
– Pengarna är en fantastisk sak. De gör att vi både kan utveckla kognitiva test för spädbarn med hjälp av ögonrörelsekamera och arbeta fram en intelligent sparkdräkt för neurologisk testning, säger Vanhatalo, som nästa vecka själv åker som Sigrid Juselius-stipendiat till Columbia University Medical Center i New York för att i ett halvår samla forskningsmaterial kring barns emotionella anknytning.