Nordiskt gräl om el verkar vara svårlöst
Fingrid redo att ta stamnätssamarbetet till EU-kommissionen
Hur ska besluten fattas om det blir aktuellt att reglera elkonsumtionen en riktigt kall dag i vinter? Det är en av de frågor som fått de nordiska stamnätsbolagen i luven på varandra. Norska Statnett och Svenska kraftnät har lagt fram ett förslag som skulle ge dem möjlighet att köra över bolagen i Finland och Danmark.
Konflikten ställs på sin spets samtidigt som Nordiska rådets session i Helsingfors i går tog tjuvstart med en energidiskussion. Samarbete var ett av ledorden.
– Ofta är det mest festtal på NR:s möten, säger Katri Kulmuni (C).
Nordiska rådet har också tidigare kritiserats för ineffektivitet. NR:s kommunikationschef Mary Gestrin framhåller ändå att rådet inte är någon ”dyr kaffeklubb”.
– Det har gjorts en omfattande reform av samarbetet uttryckligen för att snabbare komma till resultat, kunna reagera med kort varsel och slippa oändligt långa beredningsperioder, säger Gestrin.
Under Nordiska rådets 69:e session diskuteras också bland annat integrationsfrågor, radikalisering och extremism.
Nokias tidigare koncernchef och Shells tidigare styrelseordförande Jorma Ollila presenterade i våras en rapport om nordiskt energisamarbete, en rapport som diskuterades i går inför Nordiska rådets session som inleds i Helsingfors i dag. Ollila efterlyser i rapporten ett tätare nordiskt energisamarbete och bland annat en koordinering av skatter och tariffer inom energiproduktionen.
Miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) konstaterade i sitt inlägg vid gårdagens diskussion att Ollilas rapport åstadkommit ett ökat intresse för energisamarbete i Norden.
Stamnätssamarbetet uppmärksammas inte i rapporten. För de nordiska stamnätsbolagen verkar det ändå just nu vara omöjligt att komma överens om vilka regler som ska gälla för den reglerkraft som ska balansera det nordiska elnätet. Svenska kraftnät från Sverige och norska Statnett har lagt fram ett förslag till beslutsmodell som i praktiken ger bolagen möjlighet att fatta beslut om hur balansen ska regleras utan Fingrid och danska Energinet.
Tvisten har pågått sedan tidig höst och förra veckan kom det svenska och det norska bolaget med ett kompromissförslag, ett förslag Fingrid fortfarande inte kan acceptera.
– Förslaget strider mot finsk lag och Fingrid kan inte godkänna beslutsmodeller som strider mot lagen, säger Fingrids vd Jukka Ruusunen.
De nordiska staterna är majoritetsägare i sina länders respektive stamnätsbolag och har alla möjligheter att påverka bolagens beslut. Men det nordiska stamnätssamarbetet har inte varit upp för diskussion på det politiska planet.
Mest i festtal
– Jag kan tänka mig att politikerna i Nordiska rådet inte är insatta i stamnätssamarbetet. Rådets sessioner kommer ofta med festtal och högtidliga deklarationer utan konkreta följder, säger riksdagsledamot Katri Kulmuni (C).
Kulmuni sitter med som Centerns representant i Finlands delegation i Nordiska rådet och hon är också medlem av riksdagens ekonomiutskott. Enligt Kulmuni kunde ett samarbete på utskottsnivå vara rätt forum för att ta upp frågor som stamnätssamarbetet.
Nu har konflikten mellan Fingrid, Svenska kraftnät och Statnett gått så långt att Fingrid enligt Ruusunen är redo att ta frågan till EU-kommissionen. Det är där man löser konflikter som företagen inte kan komma överens om sinsemellan, påpekar han.
– Det är ovanligt med nordiska konflikter som blir så här inflammerade, säger för sin del Kulmuni.
De nordiska energiministrarna kommer att samlas i Oslo i slutet av november. Tiilikainen sade i sitt tal att det ser ut som om Ollilas rapport håller på att få till stånd en dialog kring energisamarbetet.
Balans i näten
Frågan om reglerkraft för att balansera elnätet är principiellt viktig även om den varken påverkar handeln på den nordiska elbörsen eller den nationella reservkraftskapaciteten. De olika kraftproducenterna är inte inblandade i tvisten.
För att elnäten ska fungera krävs att produktion och konsumtion hela tiden är i balans. Om någon produktionsanläggning plötsligt får något fel och den el som producerats faller bort måste elen snabbt ersättas med produktion på annat håll. Samma sak gäller om konsumtionen till exempel en kall vinterdag är ovanligt stor, då behövs mera el i näten. Får Sverige och Norge som de vill kan de ta över beslutsfattandet då det gäller hur den balansen ska regleras.
Ruusunen är rädd för att det skulle gynna reglerkraft i Sverige och Norge och degradera den finländska produktionen. Inte heller skulle finländarna få vara med och bestämma om det blev aktuellt att begränsa konsumtionen på något håll. Det här leder enligt Ruusunens bedömning i förlängningen till att hela systemet blir mindre effektivt och till att elpriset för slutanvändarna stiger.
– Det är bra om den här frågan kunde diskuteras i Nordiska rådet, säger Ruusunen.
Sedan tvisten uppstod har de nordiska stamnätsbolagen träffats flera gånger och Statnett och Svenska kraftnät har också kommit med ett kompromissförslag. Förslaget skulle enligt Ruusunen fortfarande göra det möjligt för de två andra bolagen att köra över Fingrid.