Försämrat säkerhetspolitiskt läge kräver gemensamma ansträngningar
De nordiska länderna delar inte bara historia och geografi utan har också under lång tid utarbetat goda samarbetsformer för försvar. Säkerhetsläget i vår omvärld och i vårt närområde har försämrats till följd av händelser utom vår kontroll. Det går att tala om en ny försämrad normalbild efter Rysslands illegala annektering av Krim och strider i östra Ukraina.
Inför Nordiska rådets 69:e session i Helsingfors har den konservativa gruppen (som bland annat består av Moderaterna från Sverige, Samlingspartiet från Finland och Höyre från Norge) lagt flera förslag på ett bättre och fördjupat nordiskt samarbete inom totalförsvar och cybersäkerhet.
Den nya krigföringen ställer stora krav på samhällets förmåga att klara kriser. Vi står inte bara inför militära hot, vi står också inför risken för cyberattacker, psykologisk krigföring, ekonomiska påtryckningar och underrättelsehot. Därför är det viktigt att de nordiska länderna förstärker sina försvarssamarbeten sinsemellan samt ser över möjligheterna att fördjupa samarbetet kring ländernas totalförsvar, beredskapsoch krisplanering.
Det existerande nordiska försvarssamarbetet inom Nordefco kan tjäna som mall för hur samarbetet med civilt försvar och totalförsvar kan fungera. Precis som med Nordefco gäller det att identifiera de områden där det finns störst behov och samordningsvinster att göra. Därefter kan vi utveckla praktiska samarbetsformer inom civilt försvar och totalförsvar.
Därför föreslår vi att det görs en översyn av vilka samhällsviktiga resurser som i dag finns hos privata aktö- rer och hur dessa kan användas för att garantera samhällets funktionalitet i händelse av kris och krig. Dessutom vill vi se över den nordiska samordningen mellan de nordiska ländernas försvar och polis.
Det är också viktigt att lära av tidigare kriser och att använda de lärdomarna för att bättre kunna möta nya kriser. Vi vill därför se över hur det nordiska arbetet att utveckla krismedvetenheten kan förbättras.
En annan viktig del i krisberedskapen är flödessäkerhet. Vi vill skapa oss en överblick av vad som händer med livsmedelsförsörjningen i Norden i händelse av en allvarlig kris och göra en översyn av möjligheterna att ingå avtal med viktiga aktörer för Nordens flödessäkerhet.
De nordiska länderna är några av de mest digitaliserade i världen. Det skapar enorma möjligheter men också sårbarheter. Dagligen utsätts våra länder för cyberangrepp som kan skada samhällets robusthet och funktionalitet. För att Norden ska kunna vidmakthålla tätpositionen inom digitaliseringen föreslår vi att samarbetet kring informationssäkerhet och cyberförsvar bör stå i centrum och fördjupas.
Samtidigt vill vi betona att arbetet med att trygga samhällets informations- och cybersäkerhet måste tillvarata grundläggande samhällsvärden, såsom skydd för personlig integritet.
Vidare föreslår vi att de nordisk-baltiska länderna kontinuerligt bör dela gemensamma lägesbilder kring hot och risker i cybermiljöer, att det nordisk-baltiska samarbetet på cyberförsvarsområdet även innefattar direktstöd till Ukraina, att de nordiska länderna så långt det är möjligt arbetar för att andra nordiska länder som står utanför EU eller Nato ska ha tillträde till samarbetet kring cyberförsvar inom dessa organisationer samt att cyberförsvar ingår som en central del av den gemensamma nordiska säkerhetspolitiska dialogen med USA.
Under fyra dagar kommer politiker i Nordiska rådet arbeta för att förbättra samarbetet i Norden. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår region kräver gemensamma ansträngningar. Ett sätt att möta dessa utmaningar är ett bättre nordiskt samarbete inom totalförsvar och cybersäkerhet.
Ett fördjupat samarbete i Norden står inte på något sätt i motsatsställning till respektive lands EU- eller Natomedlemskap utan utgör ett viktigt komplement!