En formidabel roman
Det är inte svårt att förstå varför Laura Lindstedts roman Oneiron belönades med Finlandiapriset när den utkom på finska 2015, eller att den därefter utgetts i en rad andra länder. Det här är en roman som det är omöjligt att inte låta sig imponeras av.
ROMAN ●●Laura Lindstedt: Oneiron. En fantasi om sekunderna efter döden Översättare Camilla Frostell Norstedts 2017
■■Laura Lindstedts Oneiron■är■en■roman■med■ett■djup■som■vittnar■om■att■ författaren■är■särdeles■beläst,■men■ som■också■fångar■in■läsaren■från■första■början.
Den■förtjänar■därför■fullt■ut■sin■ nominering■till■Nordiska■rådets■litteraturpris.■Det■är■kanske■inte■helt■ fel■ att■ se■ Lindstedts■ Oneiron■ –■ i■ stark■konkurrens■med■norska■Vigdis Hjorths Arv og miljø – som■en■av■ förhandsfavoriterna.■
Möts i dödsögonblicket
Grundkonstruktionen■ i■ Oneiron■ är■ganska■enkel:■Sju■kvinnor■möts■ i■dödsögonblicket■i■ett■slags■övergångsstadium■från■liv■till■död.■Där■ börjar■de■berätta■var■sin■historia■ innan■de■var■för■sig■försvinner■ut■i■ intet.■Medan■vi■tar■del■av■deras■berättelser,■och■särskilt■omständigheterna■kring■deras■död,■upptäcker■vi■ att■flera■av■dem■hör■ihop■mera■än■vi■ först■förstått.■
Att■en■grupp■tillfälligt■sammanförda■människor■börjar■berätta■historier■för■varandra■är■ett■grepp■bekant■alltsedan■Boccaccios Decamerone.■Dessutom■finns■genom■hela■romanen■små■direkta■eller■indirekta■ hälsningar■till■en■räcka■av■världslitteraturens■stora■namn.■Tydligast■är■ inspirationen■från■Marguerite Duras■och■Virginia Woolf,■men■också■ Aleksis Kivi spelar■en■viss■roll,■genom■valet■av■sju■kvinnor■som■centralgestalter■i■något■som■blir■ett■slags■ kvinnlig■hälsning■till■Sju bröder.
De■många■bytena■mellan■genrer■ och■berättarröster■leder■tankarna■ till■James Joyces Ulysses,■där■Mollys■ slutmonolog■i■Oneiron■får■sin■motsvarighet■i■en■lång■föreläsning■av■en■ av■de■sju■kvinnorna,■om■sambandet■ mellan■anorexi■och■att■vara■judinna.
Anorexi, kvinnlighet, judiskhet
Shlomith,■den■judiska■performancekonstnären■från■New■York■som■i■ hela■sitt■liv■lidit■av■anorexi,■levererar■ föreläsningen.■Den■utgör■helt■enkelt■ romanens■klimax■–■och■förtjänar■att■ läsas■också■oberoende■av■resten■av■ boken.■Shlomith■är■det■närmaste■vi■ kan■kalla■en■huvudperson■i■Oneiron,■emedan■hon■ges■mest■utrymme.■Hon■dör■strax■efter■sitt■kraftfulla■föredrag,■61■år■gammal■och■med■ en■vikt■på■bara■28■kilo.
Shlomiths■anorexi■sätter■fokus■på■ vår■uppfattning■om■och■kraven■på■ kvinnokroppen■i■västvärlden.■Men■ att■hon■får■mera■utrymme■än■de■andra■handlar■inte■bara■om■hennes■ anorexi.■Hon■har■också■ordet■i■sin■ makt■för■att■hennes■modersmål■är■ engelska■–■det■språk■som■kvinnorna■först■kommunicerar■på.■Det■här■ sätter■fokus■på■hur■goda■kunskaper■ i■engelska■innebär■en■privilegierad■ position■och■bidrar■till■att■förtrycka■ den■stora■del■av■jordens■befolkning■ som■inte■besitter■dem.
Bokens■sju■kvinnor■kommer■från■ olika■håll■av■världen.■Den■unga■vackra■Maimuna■kommer■från■Senegal■ och■drömmer■om■att■bli■modell,■Rosa■Imaculada■är■en■ensamstående■ mor■från■Brasilien■som■nyss■fått■ett■ nytt■hjärta■genom■en■transplantation,■och■Nina■från■Frankrike■är■gravid■och■väntar■tvillingar,■medan■hen nes■man■har■en■affär■med■en■annan■ kvinna.■Wlbgis■är■nederländskan■ som■dött■i■cancer.■Därtill■har■vi■ryska■Polina■–■alkoholiserad■bokmal■–■ vars■berättelse■tyvärr■drunknar■lite■i■romanens■helhet,■och■slutligen■ den■österrikiska■tonåringen■Ulrike,■ som■anländer■till■stadiet■mellan■liv■ och■död■precis■när■romanen■börjar.
Var■och■en■av■de■sju■ger■en■inblick■i■ vad■det■i■dag■innebär■att■vara■kvinna.■ Det■handlar■om■sexuella■övergrepp,■ ensamhet,■osäkerhet■och■att■aldrig■ känna■sig■god■nog.■Det■här■gör■Oneiron■till,■om■inte■ett■feministiskt■manifest,■så■i■varje■fall■ett■feministiskt■hu
vudverk. Med tanke på alla avslöjanden om sexuella övergrepp och trakasserier i medierna under de gångna veckorna, är det tragiskt att tvingas erkänna att några av de teman som tas upp i romanen dessvärre är alldeles för aktuella.
Humor och beräkning
Det kräver överblick, mod och en hög ambitionsnivå att kasta sig ut i ett projekt som Oneiron. Lindstedt uppvisar för det mesta också ett berättarmässigt överskott, till exempel i humorn som hela tiden kan skönjas strax under ytan. Såsom i berättarens flera sidor långa utredning om vilken god mor Nina skulle ha blivit för sina tvillingar som hon väntade då hon dog. (Vi får senare veta att de överlevde.) Eller som då hon ger sig i kast med en längre introduktion till Swedenborg, som Polina börjar läsa och blir fullständigt uppslukad av.
I slutet av romanen får man ändå en känsla av att ambitionsnivån kanske varit för hög. Här mister den lite av sin trovärdighet och kantrar enstaka gånger nästan över i parodi. Dessutom blir berättelserna om de sju kvinnorna lite diffusa, så att det emellanåt kan vara svårt att skilja dem åt. Och slutligen verkar utgångspunkten – sju kvinnor från hela världen sammanförda i dödens ögonblick – en liten smula beräknande. Det skapar en underlig obestämdhet i en roman där ingenting för tankarna till att det är en nordisk roman man läser. Det här leder tankarna till en ström av liknande internationella bästsäljare, där en originell historia utspelar sig i samma kulturella obestämdhet. Ett exempel är Markus Zusaks The Book Thief med sitt dödstema, där Döden är själva berättaren.
Det är lätt att vara kritisk, men det råder samtidigt inget tvivel om Laura Lindstedts Oneiron är en formidabel roman på mycket hög nivå. Den har internationella dimensioner som hos läsaren ger upphov till en rikedom av känslor. Vill man bekanta sig med bara en av Nordiska rådets kandidater i år, är Oneiron alls inget dåligt val.