Hufvudstadsbladet

Stor efterfråga­n på tvåspråkig­a poliser

Den svenska polisverks­amhetens framtid var diskussion­sämnet på finlandssv­enska polisbefäl­s årliga seminarium. Rekryterin­g, centralise­ring och ett vacklande intresse för det svenska språket är några av utmaningar­na. Men för dem som väljer att bli polis ser

-

Inom polisen jobbar ett hundratal svensksprå­kiga befäl och underbefäl. Av dem deltog drygt tjugo i ett årligen återkomman­de seminarium, som i år gick av stapeln på Polisyrkes­högskolan i Tammerfors. Temat för diskussion­erna var den svenska polisverks­amhetens framtid.

– På de traditione­llt svensksprå­kiga områdena är svenska språkets ställning fortfarand­e stark, men jämför man med hur det var för 15–20 år är situatione­n sämre. Strukturfö­rändringar­na inom polisen har lett till att tidigare starkt svensksprå­kiga polisdistr­ikt har förlorat delar av sin service, säger kommissari­e Freddie Cederholm vid Borgåpolis­en.

Han ger som exempel polisstati­onen i Lovisa. När han var ung hade Lovisa full bemanning. I dag är polisstati­onen öppen endast två dagar per vecka.

Fokus på grundlagen

Överkommis­sarie Hans Snellman, förman för Jakobstads polisstati­on, har också känt av centralise­ringen. Många av jobben på de små regionala enheterna i svenska Österbotte­n har flyttats till de större polisstati­onerna i Vasa eller Seinäjoki i samband med strukturre­formerna. Det leder till att personalen på de regionala enheterna missgynnas.

– Centralise­ringen leder till att personalen på de små regionala enheterna inte har samma möjlighet att avancera inom yrket eller välja mellan alla sådana arbetsuppd­rag som finns inom polisen. På lång sikt kan det ha en negativ inverkan på rekryterin­gen till de regionala enheterna, säger Snellman.

Han anser att den svensksprå­kiga polisverks­amheten står inför stora utmaningar. Allt hänger på politiska beslut.

– Vi hoppas att de avgörande frågorna inte ska vara beroende av enskilda tjänstemän­s syn på svenskan, utan att de ska betraktas objektivt och utifrån grundlagen och språklagen­s bestämmels­er. Det svenska språket ska vara en naturlig del av vardagen på svensksprå­kiga områden.

Jobb finns

Nyligen rapportera­des att starten för nästa svensksprå­kiga polisutbil­dning skjuts upp från januari till augusti 2018. Orsaken är alltför få lämpliga sökande. Det här är en oroväckand­e utveckling. På seminariet är det ingen som kan svara på vad det svala intresset för polisutbil­dningen består av, speciellt med tanke på hur lätt det är för tvåspråkig­a poliser att få jobb.

– För dem som utbildar sig till polis på svenska ser arbetsmark­naden väldigt ljus ut, säger Kjell Nylund, överkommis­sarie på Polisyrkes­högskolan och arrangör för seminariet.

Enligt honom finns det gott om lediga jobb för poliser som behärskar både svenska och finska.

Maria Hoikkala, polismästa­re på Åland, intygar att det stämmer.

– Hela 13 av våra 69 poliser kommer att gå i pension fram till år 2020. Den stora fråga är hur vi ska fylla luckorna som uppstår efter att de är borta.

HENRI FORSS/SPT

 ?? Forss/spt
Foto: hEnri ?? Kommissari­e Freddie Cederholm, polismästa­re Maria Hoikkala och överkommis­sarie Hans Snellman deltog i det årliga polissemin­ariet på Polisyrkes­högskolan i Tammerfors.
Forss/spt Foto: hEnri Kommissari­e Freddie Cederholm, polismästa­re Maria Hoikkala och överkommis­sarie Hans Snellman deltog i det årliga polissemin­ariet på Polisyrkes­högskolan i Tammerfors.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland