Finskan vann delseger i Nordiska rådet
Tillfällig lösning I elfte timmen föreslog presidiet att gjuta olja på vågorna i Nordiska rådet: Frågan om finska och isländska ska bli arbetsspråk i NR skjuts upp, och tills dess görs vissa förbättringar, lyder förslaget.
Språkfrågan blev en nagelbitare ända till slutet i Nordiska rådet – men en kompromiss nåddes om finskans och isländskans ställning som arbetsspråk.
Kompromissen innebär att man först utökar rätten till finska och isländska i förslag och protokoll – och så tas den stora frågan om fullvärdiga arbetsspråk upp nästa år. ●
Den nya kompromissen från presidiet presenterades av svenska ledamoten Hans Wallmark från den konservativa gruppen. Den går ut på att ta några steg framåt – i fortsättningen används också finska och isländska i protokoll och medlemsförslag – men språkens slutliga ställning ska lösas först 2018.
– Vi har tagit många steg framåt, säger Wallmark, men tillade att det vore synd att avsluta den 69:de sessionen i Helsingfors med en omröstning och oenighet om frågan.
Han avsåg risken för att köra över värdlandet Finland.
– Pragmatism är något vi gärna vill framhäva. Det är inte ett misslyckande utan en framgång, menade han och trodde att det finns ”alla förutsättningar att nå enighet” i frågan nästa år.
– Det är vår gåva till ett hundraårsfirande Finland – tillsammans.
I motiveringen framhävdes att det är fråga om att vinna tid för att göra mer noggrann beredning av konsekvenser, kostnader och praktisk implementering.
Ärendet ska alltså beredas vidare till den 70:de sessionen i Oslo.
Juho Eerola (Sannf) från gruppen Nordisk frihet var mycket nöjd, och sade efter förslaget att han nu kan dra tillbaka sina reservationer.
– På slutmetrarna drog man ett äss ur ärmen, sade Eerola.
Lösningen arbetades fram under veckan och ända fram till onsdagskvällen.
Bland annat noterades att den isländska delegationen var decimerad på grund av efterdyningarna av helgens nyval på Island. Det uppstod en enighet om att det inte skulle bli snyggt med en omröstning under sådana omständigheter.
Hot om omröstning väckte agg
Simon Elo (Blå), som anlände från en utlandsresa direkt till sessionen i går, ville däremot framkalla omröstning och föreslog att det ursprungliga förslaget om arbetsspråk ställs mot presidiets kompromiss.
– Är det här ett försök att bromsa det? sade Elo och föreslog omröstning.
Men Elos förslag fick back, och hård kritik från salen för att ”plötsligt anlända från Moçambique och röra om i soppan”. Ledamöter över linjen ansåg att det bara skulle vara till skada att mäta frågan i en dräpande omröstning.
Isländska delegaterna Kolbeinn Óttarsson Proppé och Silja Dögg Gunnarsdóttir sade att man inte har något att förlora på att vänta ett år, och påminde om att den isländska delegationen inte var fulltalig.
– I går kväll räknade vi att det blir förlust då det fattas islänningar. Då ville man inte ha en situation där man totalt kör över en fråga som den här på Finlands 100-årsjubileum och i vårt eget riksdagshus, sade Juho Eerola och vädjade till Simon Elo att dra tillbaka sitt förslag, vilket Elo också gjorde.
Bollen är nu hos presidiet, och nya utredningar väntar.
Vad är det som ska utredas, och som kan påverka hur frågan landar nästa år?
– Det som ska utredas handlar om juridik och ekonomi, säger Hans Wallmark och tillägger att också andra länder än Island och Finland förstår allvaret i frågan.
– Det har funnits en stor oro kring vad förslaget kan innebära, och det är bra att vi utreder det nu, så all information finns när vi ska avgöra, säger Erkki Tuomioja (SDP) från den finländska delegationen.
Vad finns det för beredskap i länderna för att det kan kosta mer?
– Det viktiga är att det tidigare har påståtts en massa saker, men nu ska vi följa upp dem med fakta, sedan avgöra, säger Wallmark.
En tidigare uppskattning från Nordiska rådet var att det skulle kosta drygt en halv miljon euro.
Juho Eerola säger att Finland åtminstone har beredskap, även om han inte tror att det behöver bli särskilt dyrt.
– Vi har ett exempel på två natio- nalspråk i Finland och alla vet att det kostar, men då vi upplever att tvåspråkigheten är en rikedom ser vi det som ett värde vi vill betala för. Varför skulle samma logik inte användas i Norden, säger Eerola.
”För att inte engelskan ska ta över”
Diskussionen om finskans och isländskans ställning är inte ny, men nu har den tagit ett ryck framåt. Erkki Tuomioja bedömer att det som skett är att kunskaperna i svenska försvagats i Finland, och att också danskans ställning på Island inte längre är densamma som den var för några årtionden sedan.
– För att förhindra att det i framtiden blir så att engelskan tar över i Nordiska rådet så behöver vi stärka språkens ställning, säger Tuomioja.
Den isländska delegaten Silja Dögg Gunnarsdóttir berättar att det i dag är engelska som folk kan mest näst efter isländska, inte danska.