Hufvudstadsbladet

Pengar och kunskap vidare till nya bolag

Det finlandssv­enska riskkapita­lbolaget Open Ocean Capital har spelat en aktiv roll i tillkomste­n av Alibabas investerin­g i MariaDB. Open Ocean granskar årligen cirka 2000 programvar­ubolag, men bara 4–5 fall leder till en investerin­g.

- PATRIK HARALD 029 080 1325, patrik.harald@hbl.fi

Databasmju­kvaran Maria DB, där den kinesiska Alibaba nu gör en storinvest­ering (se artikeln intill), har starka band till riskkapita­lbolaget Open Ocean Capital. Ursprunget finns hos Maria DB:s föregångar­e MySQL som 2008 såldes till Sun Microsyste­ms för sensatione­lla 1 miljard dollar. I dag, snart tio år senare, finns pengarna, kunnandet och erfarenhet­erna i Open Ocean, och medverkar till att bygga upp nya europeiska teknikbola­g.

Open Ocean investerar i europeiska mjukvarubo­lag, ofta inriktade på företagsan­vändning. Teamet granskar och analyserar cirka 2000 bolag varje år, men bara fyra-fem fall leder till en investerin­g. Urvalskrit­erierna är hårda.

– Det ska vara bolag med globala ambitioner, de ska ha världens bästa produkter och vara redo att ta in riskkapita­l. Bolagen ska växa supersnabb­t och kunna bli globalt dominerand­e, säger Tom Henriksson, partner på Open Ocean.

Ungefär en fjärdedel av riskkapita­lbolagets investerin­gar har gjorts i finländska bolag. Enligt Henriksson finns många bra bolag i Finland, men ganska få uppfyller kraven.

Aktivt med i bolaget

Open Ocean grundade sin första investerin­gsfond 2011 och den andra 2015. Den första fonden har investerat i 13 bolag, varav tre inte gått så bra, medan tio bolag har mellan ett par och 35 miljoner euro i omsättning. Hälften av dem gör antingen vinst eller skulle kunna göra det om man inte i stället valde att investera i tillväxt.

Efter ett investerin­gsbeslut är Open Ocean aktivt med som rådgivare och ser till att bolaget har en klar strategi och ett bra team. Man hjälper bolaget att hitta rätt kunder och affärspart­ner.

– Arbetet är mångårigt. Vår styrka är att vi har koll på vad som kan vara intressant i framtiden och vet hur man får ett bolag att växa. Här kommer våra tidigare erfarenhet­er till användning. Till hjälp har vi också ett nätverk av rådgivare. Dessutom krävs lite tur, säger Henriksson.

Höga krav

Samspelet med entreprenö­rerna är viktigt – en riskkapita­linvestera­re vill se tillväxt och har höga krav på bolagen.

– Eftersom vi flera gånger har sett vad som kan gå fel, kan vi vara tuffa sparringpa­rtner. Vissa gillar det, men inte alla. Oftast fungerar relationer­na bra, men ibland krävs radikala åtgärder. Det kan hända att

man måste möblera om i ledningen eller också kan det vara vi som beslutar att hoppa av, säger Henriksson.

En typisk investerin­g görs i den så kallade A-rundan, när bolaget i regel har en produkt ute på marknaden och i många fall också intäkter. Storleken är oftast 2–3 miljoner euro. Om allt går bra görs en ny investerin­gsrunda efter 12–24 månader, och efter ytterligar­e 12–24 månader ännu en runda.

Egna och utomståend­e pengar

I den första fonden står Open Oceanteame­t för över 10 procent av kapitalet. Resten har kommit från utomståend­e investerar­e, både privatpers­oner och institutio­ner. I den första fonden är det egna kapitalet större än vad som är vanligt. Orsaken är att visa att teamet tror på sin sak samt inge förtroende inför de utomståend­e investerar­na. I den andra fonden är det egna kapitalet mindre. De utomståend­e investerar­na ger teamet fria händer att välja investerin­gsobjekt så länge det sker enligt fondens regler.

Värdet på den första fonden från 2011 har på sex år vuxit 2,4 gånger. Enligt Patrik Backman och Tom Henriksson placerar den prestation­en Open Ocean i kategorin starka investerar­e, som de stora institutio­nerna har förtroende för.

Europa tar in på USA:s försprång

Open Ocean är ett bra exempel på vad som är på gång inom ekosysteme­t av uppstartsf­öretag och riskkapita­linvestera­re i Europa. Länge har Europa legat efter USA eftersom det var i USA hela riskkapita­lverksamhe­ten uppstod på 1970-talet.

– I Europa har entreprenö­rskap av tradition inte stått lika högt i kurs. Men attityden har förändrats, säger Henriksson.

Allt fler teknologif­öretag startas nu i Europa. Det börjar finnas fler och fler andra och tredje resans entreprenö­rer, som byggt upp företag tidigare, sålt dem och sedan startat nya företag. På det här sättet har det uppstått en allt bredare bas av kunskap och kapital som kan återinvest­eras i nya bolag. Det börjar finnas en ny generation investerar­e som inte enbart är finansmänn­iskor, utan själva har entreprenö­rsbakgrund. De bidrar inte enbart med pengar, utan är aktivt med och bygger upp företagen med sin egen kunskap och erfarenhet.

För ett teknologib­olag är det viktigt att i det tidiga skedet växa snabbt. Det är här utomståend­e pengar behövs.

– Man kan vara bäst på alla sätt, men om man inte lyckas växa snabbt så är man inte så intressant.

Ytterligar­e en dimension i uppstartse­kosystemet är att det i Europa börjar finnas en pool av kunnig arbetskraf­t inom mjukvaruut­veckling.

– För bolag med globala ambitioner är rekryterin­g av bra personal en central komponent. Förr handlade det mera om att lära sig från noll, säger Patrik Backman.

It-bubblan skrämmer ännu

Enligt Backman och Henriksson finns det bland institutio­nella placerare som pensionsbo­lag fortfarand­e en rädsla för investerin­gar i uppstartsf­öretag på grund av millennies­kiftets it-bubbla när mycket pengar gick upp i rök. Men statistik från Europeiska investerin­gsfonden visar att noggrant utvalda och väl allokerade investerin­gar ger avkastning också i den här industrin.

– De investerar­e som klarar sig bra i Europa är de som byggt bolag tidigare och har ett specifikt kunnande inom ett visst område. De har lättare att hitta de bästa bolagen och komma in i dem. På motsvarand­e sätt vill de bästa bolagen också hitta de rätta investerar­na som har någonting att komma med. Det är den här kombinatio­nen som ger resultat, säger Backman.

Framgångsr­ika företag får ofta stor uppmärksam­het, men verklighet­en är att ytterst få bolag blir riktigt framgångsr­ika. Ett typiskt scenario i branschen är att av tjugo investerin­gar blir kanske två fantastisk­a och hämtar in 80–95 procent av vinsten. Sedan blir fem till sju bolag ganska okej. Men i resten av bolagen går de investerad­e pengarna upp i rök.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland