Vad har hänt och vad händer sen?

●● Fram tills nu har arbetsspråken varit svenska, norska och danska. Simultantolkning under mötena har varit tillgänglig också på finska och isländska. Viktiga dokument översätts till finska men de finländska delegaterna har tyckt att det dröjt för länge.

●● Att finska skulle bli arbetsspråk i NR har drivits av Sannfinländarna, och förslaget om finska och isländska har fått stöd av hela den finländska delegationen över partigränserna och också den isländska.

●● Under presidiets förberedande session blev det ändå ett kompromissförslag som vann, där NR-presidenten, åländska Britt Lundbergfällde den avgörande rösten. Kompromissen skulle ha gett rätt till att lägga fram medlemsförslag och få protokoll på det egna språket, men inte till formella arbetsspråk. Det ledde ändå till bestörtning bland de finska och isländska delegaterna, och det lades in en reservation. ●● För att undvika en sannolik förlust gjordes ett nytt kompromissförslag under sessionsveckan – en kombination av de båda tidigare. Översättningar och rätten att lämna in förslag på eget språk godkändes, men frågan om fullvärdiga arbetsspråk skjuts upp till sessionen 2018.

●● Det som händer nu är att presidiet ska utreda alla konsekvenser fram till nästa höst.

●● Det gäller juridik, byråkrati och ekonomi. För att klara av fler arbetsspråk måste man se på vilken personal som behövs och vad kostnaderna blir. En tidigare uppskattning var en halv miljon euro, men nu utlovas noggrannare estimat och alternativ.

●● Arbetsprocesserna för att få fram snabbare översättningar börjar man se över direkt, eftersom torsdagens beslut redan innebär en möjlighet att lämna in förslag och få protokoll på finska och isländska.