Britterna bygger ny kärnsäkerhet
Att Storbritannien lämnar EU får konsekvenser också för det europeiska kärnkraftssamarbetet. Franska Edf som bygger ny kärnkraft i öriket är bekymrat och forskare varnar för att tro att ett nytt avtal mellan britterna och samarbetsorganisationen Euratom s
Att Storbritannien lämnar EU får konsekvenser inte bara på det ekonomiska planet utan också för kärnkraftssamarbetet.
Britterna lämnar EU:s gemensamma samarbetsorgan Euratom och bygger upp ett eget system bland annat för kärnsäkerhet. Forskning kring kärnkraftsfrågor påverkas också.
Europeiska atomorganisationen Foratom efterlyser ett snabbt avtal mellan EU och Storbritannien inom kärnkraftssektorn, samtidigt som det står klart att brittera måste lämna organisationen för kärnkraftssamarbete Euratom. Inom Foratom sker handeln inom kärnkraftssektorn, medan Euratoms ansvar ligger mera på forskningen.
EU och Storbritannien borde omedelbart börja förhandla om ett brittiskt avtal med Euratom och om nödvändigt sluta ett tillfälligt avtal, anser handelsorganisationen. Bara så kan man undvika avbrott i kärnbränslecykeln, påpekar den.
Brexit lämnar många öppna frågor i energisamarbetet mellan Storbritannien och EU. Helt klart är att britterna måste gå ur den gemensamma organisationen för kärnkraftssamarbete Euratom. Vilka konsekvenser det i sin tur får beror på vem man frågar.
– Sorgligt att samarbetet upphör, är den korta kommentar överingenjör Jorma Aurela på Arbets- och näringsministeriet ger.
Aurela representerar Finland i Euratom och dess fissionsprogramgrupp. Euratom jobbar med gemensamma kärnsäkerhetsfrågor, med forskning och utveckling, bland mycket annat. Organisationen har också ingått avtal med kärnenergiorganisationer utanför EU, organisationer som britterna nu behöver egna, nya avtal med. Och nås inga avtal innan brexit är ett faktum och britterna lämnar också Euratom är värsta tänkbara scenario att till exempel leveranserna av kärnbränsle och till och med isotoper för cancerbehandling till öriket stoppas.
Nybygge i fara
Hur regelverk och säkerhet kring kärnkraften ska kunna garanteras när man inte längre är en del av Eura- tom är en annan fråga politiker i Storbritannien ställt sig. Regeringen har svarat med beslutet att etablera en ny, inhemsk säkerhetsmyndighet som möter de nuvarande krav som ställs av Euratom.
En part som är orolig för framtiden är det franska kärnkraftsbolaget Edf som ska bygga Storbritanniens första nya kärnkraftverk på mer än 20 år, Hinkley Point C. Edf måste kunna lita på att de avtal som finns inom Euratom då det gäller kärnbränsle, komponenter till kärnkraftverk och helt enkelt informationsutbyte gäller brexit till trots. I krisscenariot blir Edf tvunget att avbryta bygget i Hinkley Point.
Det franska bolaget är också bekymrat över möjligheterna att skaffa kompetent arbetskraft till kärnkraftsbygget.
– Det finns ingen möjlighet att utbilda brittisk arbetskraft till alla de positioner vi behöver fylla på den tid som står till buds, sade direktör Angela Hepworth på Edf då hon talade inför en brittisk kommitté för energisäkerhet i september.
Problem uppstår då sådant som betonggjutning, stålkonstruktioner och elektriska installationer ska göras, där måste utländsk arbetskraft kunna användas, understryker Edf.
Brittiska företag har däremot specialiserad kunskap då det gäller mer avancerad teknik, bland annat inom säkerhetsautomation för kärnkraftverk. Här finns en klar koppling till Finland. Rolls Royce levererar till exempel säkerhetsautomationen både till Lovisa, där en uppgradering pågått i över tio år, och enligt planerna till Fennovoimas nybygge i Pyhäjoki.
– Det här är bilateral handel, men om det i något skede blir frågan om forskningssamarbete kommer frågan i en annan dager, säger Jorma Aurela.
Många frågetecken
En som anser att britterna behöver Euratom mer än Euratom behöver Storbritannien är forskaren Stuart Butler på vetenskapsmuseet i London. Det finns inte längre forskning i Storbritannien som skulle vara unik och även om britterna har god kunskap om att avveckla kärnkraft finns samma kunskap också i andra länder inom Euratom, skriver Butler i en artikel i the Guardian.
– Tron på att Storbritannien skulle göra Euratom en tjänst genom att anhålla om associerat medlemskap bortser från det faktum att ett sådant medlemskap skulle innebära problem för Euratom. Skall britterna till exempel bli delaktiga av forskningsmedel som beviljas av EU? skriver Butler.
Han lyfter också fram frågan om en integrerad europeisk elmarknad. Just nu importerar britterna i medeltal mellan 5 och 10 procent av den el de använder varje vecka och behöver importen för att klara sin elförsörjning. När kärnkraftverken blir klara kan förhållandet bli det motsatta och vart skall överskottselen då exporteras om öriket inte är en del av EU:s elmarknad, frågar sig Butler.
I södra Frankrike finns dessutom ett stort forskningsprojekt kring fusionskraft, reaktorn Iter. I det projektet har britterna varit mycket aktiva och bidragit till utvecklingen. Vilka rättigheter har britterna till Iter om det visar sig att reaktorprojektet en dag blir framgångsrikt, undrar Butler också.