Niinistö gav Åland lugnande besked
– Finland garanterar Ålands ställning, sade president Sauli Niinistö som i går besökte Mariehamn för att öppna det åländska lagtingsåret. Men han rekommenderade samtidigt landskapet att vända sig till de länder som 1921 undertecknade avtalet om demilitari
–Åland har en genom internationella avtal befäst och etablerad folkrättslig ställning som demilitariserat och neutraliserat område, och den har inte ifrågasatts. Finland garanterar Ålands ställning, sade president Sauli Niinistö i sitt öppningstal i Ålands lagting.
Frågan har aktualiserats bland annat på grund av att man från Försvarsministeriets sida fört fram åsikten att någon form av värnplikt borde införas i landskapet samtidigt som man vill utöka gränsbevakningens rätt att uppehålla sig inom den demilitariserade zonen.
Ytterligare faktorer som oroar ålänningarna är det utökade militära samarbetet i Norden och diskussionerna om Natomedlemskap.
Obefogad oro, menar alltså presidenten.
– Det är utmärkt, att landskapet och Försvarsministeriet grundar en samarbetsgrupp för aktuella säkerhets – och försvarspolitiska frågor och på det sättet ökar samförståndet. På motsvarande sätt har man ju samarbetat med Utrikesministeriet i snart tjugo år.
Niinistö anser att Åland kunde gå ännu längre. Åland demilitariserades visserligen redan vid freden i Paris 1856 men det var hösten 1921 som man fick de internationella garantier för landskapets status som man i dag hänvisar till. Då skrev de så kallade signatärmakterna Tyskland, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Lettland, Polen, Island och Sverige under ett avtal som bekräftade demilitariseringen samtidigt som Åland neutraliserades.
– Bjud in de länderna och hör hur de ser på avtalet i dag, var presidentens råd till ålänningarna.
Kompromissat tillräckligt
Sauli Niinistö tog också upp det pågående arbetet med revisionen av självstyrelselagen som har lett till ansträngda relationer mellan Åland och riksmyndigheterna.
– De viktigaste, och säkert också de svåraste paragraferna i förslaget gäller behörighetsfördelningen och finansieringssystemet. Jag hoppas att arbetet framskrider med hjälp av en konstruktiv politisk dialog och en ömsesidig vilja att göra kompromisser.
Nästa talare under öppningen av lagtingsåret, nyvalda talmannen Gun-Mari Lindholm (MSÅ), var däremot inte alls beredd på att kompromissa.
– Kommittén som under ledning av president Tarja Halonen tagit fram ett förslag, har enats om ett betänkande. Från åländsk sida kan vi väl säga att målet var långt längre men i samarbeten måste man kunna kompromissa och nu har vi nått en gemensam kompromiss. Vi har kompromissat tillräckligt, sade Lindholm som konstaterade att det visserligen inte finns samma kyla mellan Åland och resten av Finland som mellan Katalonien och Spanien men inte heller den ömsesidiga respekt som mellan Danmark och Färöarna.
I och med gårdagens presidieval har Åland nu för första gången uteslutande kvinnor i hela den politiska toppen– talman GunMari Lindholm (MSÅ), första vice talman Veronica Thörnroos (C), andra vice talman Viveka Eriksson (LIB), lantrådet Katrin Sjögren (Lib) och vice lantrådet Camilla Gunell (S).
President Sauli Niinistö hann under sitt korta besök på Åland också träffa allmänheten på Mariehamns stadsbibliotek. Då fick ålänningarna bland annat veta att presidenten hoppas att Europa har nått toppen av extremism i och med brexit, att han anser att det alltid är farligt då en stor mängd människor börjar styras av känslor som nu i Spanien och Katalonien och att EU borde ta hand också om unionsinvånarnas säkerhet genom någon form av försvarspolitik.