Sista skörden

● Senhösten är här, de första frostnätterna har glaserat klippor och träd, löven ligger i drivor. Svampsäsongen är över, men vi fick skörda innan kölden kom.

Sibboskogen var slaskig och våt när vi gick ut. Redan vid de första stegen kom vi, alltså min hustru och jag, på de första svamparna. Det var inte oväntat, redan förra hösten hittade vi svamp på samma plats.

Det var en svampsort som växer på senhösten och hör till fuktig blandskog med mest granar. Det var den pudrade trattskivlingen, som alltid växer i långa rader eller klungor – en sällskaplig svamp alltså. Det är en vitgrå svamp med kraftigt vitt skaft. Som ung är hatten rund och inrullad, som vuxen är den ganska bred och ojämn. Den växer helst nära granar i fuktig och lös jord, tätt tryckt till marken. Så här sent på hösten är den vanligen inte maskäten, men ofta ganska blöt. Pudret som kan täcka den är vanligen bortsköljt av regnet och fast den numera räknas till trattskivlingarna är den inte trattformad, snarare tvärtom som ung.

Jag tror att jag är ganska ensam om att plocka den här i landet, jag vet inte hur det är utomlands. Den är en förstklassig matsvamp, men den måste förvällas några minuter innan man steker den. Inte giftig, men kan annars vara svårsmält. Vi har vanligen använt den välsaltad som svampsallad tillsammans med hackad rödlök. Som stekt smakar den utmärkt, lite annorlunda än annan svamp. Den går också väl att förvara som saltsvamp.

Vi hittade också vanliga kantareller och ett par klungor trattkantareller, dessutom några rodnande fjällskivlingar. Just trattarna har numera blivit allt allmännare och accepterade och finns att köpa på salutorgen. Jag vill minnas att vi i min barndom knappt kände till dem, och jag växte ändå upp i en svampplockande familj.

Men var det här verkligen den sista skörden för det här året? Kanske för vår del, men ännu är det inte slut. Trattkantarellerna har förmågan att tina upp och växa vidare efter frosten, jag har plockat dem så isiga att de klirrat i korgen och ändå varit lika goda. Dessutom finns det en art som kan plockas ännu under snön, den blekgula slöjskivlingen. Den växer vanligen på stubbar mycket sent på hösten, själva svamphatten är god stekt.

Ännu är svampsäsongen inte slut, man kan fortsätta nästan ända tills det blir dags att ta fram skidorna!

Trattkantarellerna har förmågan att tina upp och växa vidare efter frosten, jag har plockat dem så isiga att de klirrat i korgen och ändå varit lika goda.