”Jag har ingen aning om vad studentkåren gör” Lågt valdeltagande i kårvalen hämmar högskolepolitiken, enligt Ida-Maria Sola i Åbo. Hankens studentkårsordförande håller delvis med.
I en intervju för Studentbladet säger Ida-Maria Sola, som kandiderar i kårvalet i Åbo, att kårvalens betydelse undermineras då studerande inte vet vad de röstar på och för att kandidaterna inte vet vad de jobbar för.
Frågan är om hon är ensam om sin åsikt.
Hankens studentkårsordförande Karri Lumivirta håller delvis med Sola.
– Vi är nog ganska opolitiska i vår verksamhet. Vi är också en liten studentkår med 2 400 medlemmar så det blir oundvikligt att alla känner alla, säger Karri Lumivirta.
Enligt avgående fullmäktigeordförande Sofia Slotte vid Svenska Handelshögskolans Studentkår SHS var deltagandet i årets val ungefär på samma nivå som det brukar vara, kring 35 procent. Antalet kandidater var 36 vilket var fler än tidigare år.
Hon tror att de flesta studenter är insatta i vad de röstar på och att de flesta röstar på kompetens och inte enbart på kompisar.
– Fast naturligtvis spelar det in vad man har gjort innan man ställer upp i kårvalet, konstaterar hon.
Enligt Slotte är inte det inte upp till studentkåren att få studenter att rösta, utan allt hänger på hur aktiva kampanjer kandidaterna för.
– Med en bra kampanj kommer man långt. I årets val lade jag märke till flera som hade bra kampanjer, berättar Sofia Slotte.
Satsning på sociala medier
Inför kårvalet vid Åbo Akademi har kårvalsnämnden försökt få upp valdeltagandet genom att vara närvarande på campus och på sociala medier. En större budget har möjliggjort bland annat valtorg, valdebatter och en valfest.
– Vi har försökt skapa valyra och samtidigt få ut information om kårvalet, berättar Rasmus Lindqvist som är ordförande för kårvalsnämnden vid Åbo Akademis Studentkår ÅAS.
71 kandidater är uppställda i årets kårval vid Åbo Akademi, vilket är en markant ökning från förra valets 49 kandidater.
– Det är en bra siffra och vi hoppas valdeltagandet kommer vara högre i år än förra valet då det var 24,9 procent som röstade, säger Lindqvist.
Angående de frågor som är aktuella inför valet vid Åbo Akademi varierar de mellan Jakobstad, Vasa och Åbo. Rasmus Lindqvist tror det beror på att studentkåren upplevs olika på respektive orter.
– De teman som belyses i år är skillnader mellan magisterutbildningar, en önskan om en aktivare och modigare studentkår samt en mer transparent studentkår.
Digital tidning Hankentema
I kårvalet vid Hanken var huvudfrågorna om tidningen Hankeiten ska ges ut i digital form och om studentkåren ska ansvara för att ordna evenemang, enligt Sofia Slotte.
Men frågar man studerande vid Hanken i Helsingfors verkar kampanjerna inte ha nått alla.
– Jag har ingen aning om vad studentkåren gör, säger Jonna Schneider.
Hon får medhåll av Emil Holmberg som skakar på huvudet till svar.
De två första årets studerande var medvetna om att val hölls den sista veckan i oktober, men båda svarar nekande på frågan om de röstade.
– Eller nej vänta, visst röstade jag! En vän till mig ställde upp så jag röstade på honom. Men annars skulle jag nog inte ha röstat, jag är inte så politiskt insatt, säger Emil Holmberg.
Tredje årets studerande Robin Hohenthal säger att han inte röstade.
– Jag har inte heller någon bra ursäkt till varför jag inte röstade, säger han.
Hohenthal röstade under sitt första år vid Hanken , men sen dess har han inte gjort det.
– Det är inte en brännhet fråga för mig, säger han.
På frågan om han skulle ha röstat om någon kompis skulle ha ställt upp i kårvalet svarar han ja.