Finland kan lamslås

Finland håller på att konsolidera sitt internationella försvarssamarbete. Stöttepelare är EU, Nato och Förenta staterna. Rysslands annektering av Krimhalvön och den frusna konflikten i östra Ukraina samt omfattande militära övningar i våra närområden har inneburit att vårt lands militär- och geostrategiska situation förändrats.

Kärnan för EU:s och Natos militära samarbete är atomvapenländerna Frankrike, Storbritannien och Förenta staterna. Samarbetet mellan de två organisationerna har däremot utvecklats långsammare, men är nu i en mera aktiv fas. Vi har ännu inte gemensamma institutioner eller holistiskt försvarssamarbete. Grundläggande för Natoförsvaret är organisationens artikel 5 om gemensamt försvar och solidaritet, samt möjligheten av att använda sig av både strategiska och taktiska atomvapen.

Finlan som EU-medlem har redan, både när det gäller planering, strategiutveckling, koordinering av vapensystem och operativt, under många årtionden varit aktiv inom EU:s försvarsorganisationer och dess strukturer. Likaså har vi under årtionden samarbetat med Natoländerna i internationella militära operationer. Vi har, på ambassadörsnivå, diplomatiska förbindelser med Nato.

Vi har ett nära samarbete med Förenta staterna, när det gäller bland annat militära anskaffningar, och inom Nato. Detta samarbete kan anses vara en av byggstenarna för vårt nationella försvar. Höga militärer och USA:s försvarsminister besöker ofta oss och har möten med våra militärer, politiker och vår president. Frågor gäller givetvis former för samarbetet och anskaffningar. En öppen fråga gäller de taktiska atomvapnen som Ryssland har integrerat i sin operativa militära strategi och arsenal. Man kan anta att landet kommer att använda dem i händelse av ett större krig.

Hur förhåller sig Finland till taktiska atomvapen? Hur ser vårt försvar mot dem ut? Med taktiska atomvapen kan man slå ut vårt elsystem, alla digitala system och tjänster och därigenom lamslå landet på kort tid. Bankerna, betal- och kreditkorten, trafiken, vatten- och elsystem, tågen och mera avancerade bilar skulle sluta att fungera. Dessa vapen kombinerade med hybridanfall skulle få vårt land, åtminstone tillfälligt, på knä.

Ett närmare samarbete med Nato och Förenta staterna samt ett eventuellt framtida medlemskap i Nato ställer oss inför frågan hur vi borde förhålla oss till offensiva taktiska atomvapen. Ett samarbete med övriga nordiska länder, vilka inte heller har taktiska atomvapen, anses av vissa vara en potentiell lösning. Ett eventuellt framtida finländskt Natomedlemskap kommer att ställa frågeställningen om taktiska atomvapen på sin spets.

Diskussionen om Natosamarbetet är, enligt min mening, huvudsakligen en diskussion med de länder som har taktiska atomvapen, nämligen Förenta staterna och EU-länderna Frankrike och Storbritannien. Frågan om de strategiska atomvapnen är en annan och gäller ömsesidig total förstörelse.