Ledningen kritisk till FDUV:snya namn
Språk FDUV vill framöver heta Förbundet för personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning. Det nya namnet uppfattas som tidsenligt men tautologiskt. Namnbytet förutsätter Patent- och registerstyrelsens godkännande.
Förbundet De Utvecklingsstördas Väl (FDUV) ska byta namn. Efter att en flera år lång diskussion om ett namnbyte kulminerade på förbundskongressen nyligen stannade en majoritet av delegaterna för varianten FDUV – Förbundet för personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning.
Kongressen var överens om att begreppet utvecklingsstörd i det gamla namnet är förlegat. En del flaggade för ”personer med utvecklingsstörning” medan andra föredrog ”personer med intellektuell funktionsnedsättning”. Kongressen stannade för en variant som innefattar båda begreppen.
– Jag hade hoppats att kongressen valt den ena av benämningarna. Synonymer i ett och samma namn är ingen hållbar lösning, säger för- bundsordförande Wivan Nygård-Fagerudd.
– Dilemmat är att det handlar om mer än bara namnet på ett förbund. Det handlar om identitet och det behöver vi respektera, säger hon.
FDUV har redan en tid kört enbart med förkortningen och undvikit att använda hela sitt namn, men inte bara för att slopa ordet utvecklingsstörd utan också för att ordet väl i det här sammanhanget klingar otidsenligt.
– Ordet väl antyder ett ovanifrånperspektiv där man ser personerna som passiva objekt som man ska tycka synd om. Ändå är de här personerna aktiva subjekt som ska få höras och synas i samhället, säger FDUV:s informatör Matilda Hemnell.
I en text på förbundets webbplats reder Hemnell ut korrekta begrepp och termer kring utvecklingsstörningar och funktionsnedsättning, vilket är viktigt, om än inte alldeles lätt, för alla som vill visa en utsatt minoritet respekt. Att ”person med utvecklingsstörning” är gångbart i motsats till ”utvecklingsstörd” beror på att det visar på bara en egenskap bland många, och inte stämplar personen på samma sätt.
– Det finns en tydlig nyansskillnad som visar att synen på personer med funktionsnedsättning har förändrats, vilket är bra, säger Hemnell.
Svår balans
På förbundskongressen uppfattade vissa att det fanns en nyansskillnad också mellan ”person med utvecklingsstörning” och ”person med in-
tellektuell funktionsnedsättning”. – Fördelen med det första är att det är kortare, och fördelen med det senare är att det uppfattas som språkligt korrekt i Sverige, säger Matilda Hemnell.
Ytterligare ett argument för det senare alternativet är att det begreppet används i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Wivan NygårdFagerudd betonar att namnet, samtidigt som det ska spegla identite- ter, måste beakta själva förbundets funktion och syften.
– Det är svårt att hitta ett namn som tillfredsställer alla, men vi måste också gå vidare, säger hon.
Sedan begreppet handikappad fasades ut talade man i svenskan om funktionshindrade personer, men det uppfattas som absolut. En del har börjat tala om funktionsvariation, men det är tvärtom för diffust.
– Alla människor har funktionsvariationer. Vi behöver ett begrepp som beskriver just vår målgrupp, med dess specifika behov. Det är svårt att hitta en balans i språket utan att behöva byta begrepp hela tiden, säger Matilda Hemnell.
I Sverige heter FDUV:s systerförening FUB – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. Däremot har Handikappförbunden, med ett bredare klientel, nyligen bytt namn till Funktionsrätt Sverige. Enligt förbundets webbplats är motiveringen att ”varje människa har rätt till självbestämmande och full delaktighet i samhällslivets alla delar. Det grundar sig på mänskliga rättigheter.”