Var femte ung följer en specialdiet
Ungefär var femte ung följer en specialdiet, antingen av hälsoskäl eller på grund av livsstil. Det ställer krav på både hälsofostran och livsmedelsindustrin, säger forskare.
När tonårspojkar följer en diet av något slag gör de det oftast för att öka sin muskelmassa på grund av en sporthobby. När flickor i samma ålder väljer diet handlar det oftast om att hantera laktosintolerans, banta eller välja en vegetarisk diet på grund av livsstil.
Uppgifterna kommer ur en licentiatavhandling vid Östra Finlands universitet. Forskaren Heli Parviainen, som arbetar som lärare och forskare vid Tammerfors universitet, säger att hon under analysen förvånades över hur det blir allt vanligare att de unga inte följer bara en, utan flera olika dieter samtidigt. Då kan det handla om kombinationer av livsstilsfrågor och terapeutiska dieter vid till exempel allergier, laktosintolerans, celiaki och diabetes. Till livsstilsfrågorna hör till exempel kroppsbygge, bantning och etiska synpunkter på miljöfrågor, djurens rättigheter eller globala sociala orättvisor.
– Förvånande var också att livsstilsdieterna kunde variera och överges rätt snabbt, säger hon.
Specialdieterna har ökat tydligt under 2000-talet och är vanligare bland flickor än bland pojkar. Fenomenet har undersökts med hjälp av hälsoenkäter till unga under åren 1979–2013. Av dem som svarade på frågorna 2013 uppgav sig 23 pro- cent följa en diet av något slag. Åren 1999–2001 var vegetarisk diet det vanligaste alternativet bland flickor, men 2007–2013 verkade intresset för det vegetariska ha svalnat något. Speciellt bland flickor i åldern 16–18 kom vegetarisk diet då trea efter diet kopplad till bantning eller en sporthobby. I den här åldersgruppen satsade man nu också på att rensa kolhydrater ur kosten.
Parviainen säger att de terapeutiska dieterna förmodligen har att göra med att man i dag bättre än förr kan diagnostisera sjukdomar där dieten är en del av behandlingen, men att det i dag också finns en större medvetenhet, ett intresse och kunskap om mat, hälsa och specialdieter.
Uppgifterna och analysen bygger på svar av 43 373 unga i åldrarna 12, 14, 16 och 18. Hälsoenkäten med frågor om dietvanor upprepades under sju olika år.
Undersökningen om ungas attityder till hälsa och mat är tvärvetenskaplig med kopplingar till både hushållslära och hälsovetenskap. Parviainen säger att de ungas intresse för mat och dieter ställer krav på dem som arbetar med hälsofostran. Både hemma och i vården behövs snabba och smidiga reaktioner på trenderna för att dieterna inte i onödan ska leda till näringsobalans hos de unga. Parviainen uppmanar också livsmedelsindustrin att vara uppmärksam på unga konsumenters matvanor och utveckla utbudet utifrån dem.