Finland om 100 år MÄNNISKAN

Om hundra år kommer majoriteten av befolkningen i Finland att leva längre än vår nation gjort hittills – 100 blir det nya 50. Nyblivna föräldrar kommer att i stället för en mammalåda få en heltäckande dna-karta över sitt barn. Vi kommer att leva i symbio

Vi tittar på saker omkring oss och tar dem för givna. Att flyga väcker inte längre någon större entusiasm utan är numera så vanligt att vi gärna försjunker i sömn så snart vi satt oss på planet, att läsa tidningen på pekplatta är något vi gör lika oreflekterat som att borsta tänderna om morgonen och vi räknar med att kunna nå varandra per telefon så gott som var i världen vi än befinner oss. Lika mycket som vi ser det här som självklarheter tog man på sextiotalet för givet att telefoncentralerna skulle bestå, på åttiotalet att vi alltid skulle använda väggtelefoner och på nittiotalet att mobiltelefonen inte kunde bli lättare än ett halvt kilogram, som Nokia 1011. Med tanke på det är hundra år framåt i tiden ett hisnande perspektiv. ”Det kommer aldrig att hända”, har människan tänkt om både bilen, flygplanet och rymdresan. Men mycket kan hända mellan nu och aldrig, som karaktären Littlefinger intygar Sansa Stark i succéserien Game of Thrones.

KROPPEN

När vi tittar hundra, eller tusen, år tillbaka i tiden så är det en sak som hållits relativt konstant: människans biologi. Men också det här håller på att förändras. Stegvis kommer teknologin att bli en del av människokroppen, och dessutom ses som en naturlig del av den. För hundra år sedan var en förlorad tand en förlorad tand och ett hjärta som slutat slå en definitiv död. Så behöver det inte vara i framtiden. Redan i dag är det möjligt att skapa människoorgan i en så kalllad 3D-printer – trots att de inte tagits i bruk på marknaden än. Utifrån stamceller kan man printa ut både syntetiska ögondelar, tänder och njurar. En 3D-skrivare skapar tredimensionella föremål utifrån en digital modell eller ritning genom att lager för lager printa ut föremålet. Materialet som används kan vara allt från olika former av plast och metall till socker, choklad – eller mänsklig vävnad med samma biologiska funktioner som hos en frisk människa.

– En hjärna kan vara besvärlig, men ett hjärta kan en 3D-printer skapa. Och ju längre vi lever, desto fler inopererade reservdelar kommer vi att behöva, säger forskaren Caj Södergård.

”Det enda som är säkert är döden” eller ”man blir inte yngre med åren”. Det är talesätt som vi upprepat som allmängiltiga sanningar i hundratals år. Men det är inte längre självklart.

– Jag kan gott tänka mig att 150 år kommer att vara en normal ålder om hundra år. Vi vet mycket mer om åldrandets mekanismer i dag än vi gjorde tidigare. I framtiden kan vi kanske stoppa att telomererna förkortas, vilket påverkar den takt i vilken man åldras, säger futuristen Elina Hiltunen.

Enligt den finländska befolkningsprognosen kommer antalet finländare över 85 år att öka från nuvarande 139 000 till 429 000 på femtio år. Antalet människor över 95 år kommer att sjufaldigas, från 8 000 till 56 000.

– Då blir frågan om också den fysiska förmågan fortsätter utvecklas, eller om behovet av vård förlängs i samma mån som åldern, säger pensionerade professorn Fjalar Finnäs.

GENERNA

Vi lever i ett individualistiskt tidevarv med en övertro på viljan. Unga människor intalas att det bara är de egna valen och den egna viljan som avgör; allt är möjligt för alla, om vi bara vill det tillräckligt mycket. Men riktigt så enkelt är det inte, i det tänkesättet förbiser man att vi alla har olika möjligheter utifrån bland annat klasstillhörighet, uppväxt, miljö och gener. Forskaren Karin Bojs säger att vår sårbarhet för det moderna livet i hög grad är genetisk.

– De medfödda anlagen betyder väldigt mycket för hur känsliga människor är för det moderna samhälle vi lever i med mycket stillasittande jobb, bilkörande, mycket mat och lite rörelse, säger hon.

På grund av olika dna får vi kämpa olika hårt för att lyckas med hälsorekommendationer såsom att sluta röka, motionera mer, hålla vikten och äta hälsosamt.

– Jag hoppas att den ökande genkunskapen, som visar att olika människor faktiskt har väldigt olika förutsättningar, ska minska moraliserandet över till exempel personer som har svårt att gå ner i vikt, säger Bojs.

I framtiden kommer dna inte att vara en vetenskap som bara forskarna har insyn i, utan den kommer att vara en del av vår vardag. När en ny finländare föds kommer hen att genomgå en genetisk kartläggning. När vi redan från början vet vilka sjukdomar vi eventuellt har anlag för kan vi försöka motverka dem genom rätt livsstil, medicinering, kost och motion.

ÖVERMÄNNISKAN

Kan man då i framtiden, med allt större kunskap om våra gener, skapa supermänniskor? Tyvärr, eller som tur är, inte. För även om vi skulle lära oss precis allt om vårt dna så kan vi inte utrota mänskliga svagheter och skapa den perfekta människan. Orsaken är att väldigt få sjukdomar och mänskliga egenskaper beror på en enda gen – utan på en kombination av hundratals olika – vilket gör dem närmast omöjliga att förändra.

– Egenskaper som intelligens och musikalitet, som föräldrar gärna vill att deras barn ska ha, beror på en massa olika gener – och på miljön. Du kan laga en eller ett par gener, men om vi pratar om sjukdomar som schizofreni eller egenskaper som intelligens så är tusentals gener inblandade. Plus miljöfaktorer. Därför blir det fel om man har för stor tilltro till, eller farhågor om, att dna-tekniken skulle kunna fixa sådana här allvarliga frågor, säger Bojs.

Samma gener ger dessutom ofta upphov till både positiva och negativa egenskaper. Det är till exempel samma genkombination som ligger som grund för både psykos och kreativitet, och om vi utrotade psykossjukdomarna så skulle vi samtidigt utrota samma anlag som gör oss kreativa.

– Man får ta det onda med det goda. På åttiotalet tänkte man att sambandet mellan kreativitet och psykos är så komplext att det måste bero på en kombination av inte en, men två gener. I dag vet vi att det beror på tusentals gener och okända miljöfaktorer, säger Bojs.

En vanlig misstolkning är också att samma person är kreativ och psykotisk, men inte heller det är så enkelt.

– Om genkombinationen finns i släkten kan den hos vissa individer ge utslag i form av psykos och hos andra i form av kreativitet.

Att alla i framtiden kommer att känna till sin dna-uppsättning kommer högst antagligen att påverka den egna jag-bilden och identiteten, också kulturellt och språkligt. Via dna-forskning kan vi knyta ihop oss själva med historien och resten av mänskligheten. Om vi får reda på att vi har släkt bland samerna eller i Mellanöstern kanske det gör att vi känner oss mer förankrade i olika platser och kulturer, vilket i bästa fall ökar vår förståelse för andra folk och kulturer.

ETNICITETEN

År 2009 fick alla svenska riksdagsledamöter varsin ask med medicinen Islamofobil – ett preparat som skulle användas vid islamofobiska eller muslimhatande symtom. Det här gällde till exempel om ”man känner oro inför statistiken som talar om hög nativitet bland muslimer”.

Det var Sveriges Antidiskrimineringsbyråer som startade kampanjen, men i framtiden kommer ett sådant placebopiller inte att behövas. Den globala rörligheten kommer att vara så stor och befolkningen så heterogen att det inte längre finns några ”rena” folk eller homogena stater.

– Jag tror att den våg av nationalism som nu går genom Finland, Europa och världen är den sista kampen för att faktiskt kunna bevara något som är gemensamt för en större grupp. Det är en reaktion mot multikulturalism, men i framtiden kommer vi inte längre att kunna plocka fram det som är orört och oförändrat, säger sociologen Kjell Herberts.

Etnicitet blir mindre viktigt, däremot blir identitet allt viktigare. Ordet fädernesland kommer knappast att väcka särskilt starka känslor hos den unga generationen, men val av livsåskådning, religion och livsstil känns allt viktigare.

– Gränsdragningar kommer att bli löjliga. Jag tror att människor kommer att ha många olika identiteter med sig och att det blir viktigare att bejaka mångfalden – både den individuella och kulturella – än att dra gränser, säger Herberts.

Också Finlands befolkning kommer att se helt annorlunda ut om hundra år. Både den finsk- och svenskspråkiga befolkningen har under de senaste åren uppvisat flyttningsförlust och om ungefär tio år börjar antalet döda överstiga antalet födda. Dagens drygt fem miljoner etniska finländare (finska och svenska) kommer sannolikt att ha minskat till fyra, medan de som vi i dag kallar ”nyfinländare” kan vara uppe i två miljoner.

FINLANDSSVENSKEN

För hundra år sedan existerade knappt begreppet finlandssvensk, åtminstone inte som vi uppfattar det i dag. Begreppet som många i dag uppfattar som en självklar identitetsmarkör höll precis på att skapas. När globaliseringen ökar kommer det ändå att drabba minoriteterna hårt. Finlandssvenskarna kommer att bli allt mer uppblandade – kulturellt, geografiskt och språkligt. I den kulturella smältdegeln kommer både finlandssvenskar, samer och finländare att ha svårt att hävda sin egenart och nationalitet.

– När allt fler människor rör på sig, flyttar, gifter sig och bildar familj över gränser och språk så försvagas kopplingen till det egna språket. Men identiteten kan ändå bevaras. Samekulturen är ett bra exempel; vi har 6 000 samer i Finland men färre än 2 000 har samiska som modersmål – ändå har de en stark samisk identitet, säger Herberts.

Få kommer att se sig som tvättäkta finlandssvenskar, säger Finnäs. Redan i dag har uppemot hälften av barnen i svensk skola föräldrar med olika modersmål, vilket betyder att antalet personer med en entydig finlandssvensk identitet kommer att minska för varje generation. Finnäs liknar Svenskfinlands framtid vid ett smältande isflak; området av issörja kring flaket blir allt större samtidigt som isflakets fasta kärna blir allt mindre.

– Kärnan är de som är villiga att arbeta för svenskan, medan sörjan är de som bara tar del av fin- landssvenskheten när det är roligt och passar dem. De är inte beroende av tillhörigheten och är inte beredda att göra någon uppoffring för den. Frågan är hur länge det kommer att kunna fortgå om själva kärnan som upprätthåller det finlandssvenska blir allt mindre?

Med andra ord kan det med språk gå som med religion. Trots att västvärlden i dag blir allt mer sekulariserad så tycker vi om att plocka element från olika religioner när det passar oss; Fatimas hand från islam, yoga från buddhismen, kabbala från judendomen, drömfångare från indianerna och naturreligionerna. Det är element i vår vardag men inget som vi bygger vår identitet på – precis som språk kanske inte heller kommer att vara det.

KOMMUNIKATIONEN

Med hjälp av ny teknologi kommer vi kanske inte att behöva lära oss språk över huvud taget. Det är troligt att vi har datorer eller virtuella parlörer som gör att vi kan kommunicera på vilket språk som helst, också på sådana vi aldrig lärt oss. Vi kan prata thailändska på hotellet i Bangkok, arabiska i Palestina och hebreiska i Israel – och äntligen förstå danskarna. Google translate med sina bristfälliga översättningar kommer att vara ett minne blott.

Den nya teknologin kan med andra ord kanske överbrygga den språkförbistring som Gud straffade mänskligheten med i Bibelns liknelse om Babels torn. Där ville människorna – som var ett enda folk och talade samma språk – bygga ett torn som nådde ända upp till himlen. Gud bestraffade deras övermod genom att skapa förvirring i deras språk så att den ene inte längre förstod vad den andra sade. Därifrån skingrades människorna över hela jorden.

Risken med den nya teknologin är att vi börjar lita på den till den grad att vi slutar lära oss språk. Om vi kan kommunicera genom datorer eller chip under huden kommer vi knappast att sitta och plugga bestämda artiklar i tysk grammatik. Så trots att vi kommer att resa allt mer och höra allt fler språk i vår vardag kanske vi blir allt mer enspråkiga. Eller halvspråkiga. Eller nollspråkiga, för Hiltunen tar med telepati i beräkningen.

– Telepati kommer att vara möjligt i framtiden. Genom vår tanke kan vi vara i kontakt med andra människor, men det kommer att gå via en maskin. Redan nu har människan i laboratorietester fått en råttas svans att röra sig bara genom att tänka på det då de var förenade genom en maskin.

MÄNSKLIGHETEN

Teknologin kan göra livet lätt för oss, men hur lätt vill vi att det ska vara? I filmen Her (2013) spelar Joaquin Phoenix en man som precis varit med om en uppslitande skilsmässa. Då ”träffar” han Samantha – ett nytt, avancerat operativsystem som sägs vara både intelligent och ha ett eget medvetande. Hon har ingen kropp, bara ett medvetande, men ändå umgås de dygnet runt genom den öronsnäcka som Theodore konstant bär i örat. De äter middag tillsammans, han spelar ukulele för henne och hon ger honom råd och tröst. Han jagar det som vi alla söker – kärlek och trygghet – men finner det i en artificiell värld.

I teorin är det fullt möjligt att våra partner i framtiden kunde vara robotar. Tänk dig ett förhållande där dina åsikter inte ifrågasätts utan applåderas och där du inte be- höver tjata om städning, diskning och biltvätt flera gånger innan det blir gjort. Hen snarkar inte, glömmer inte bort födelsedagar och släktmiddagar och ställer inte till med pinsamma svartsjukescener. Med en robot försvinner de mänskliga bristerna såsom hat, oärlighet och avundsjuka, men eftersom en stor del av mänskligheten ligger i dessa brister så försvinner också den äkta mänskligheten. För forskarna inom artificiell intelligens – intelligens som uppvisas av maskiner – är utmaningen att få ut det bästa av både människa och robot: robotens förmåga, styrka och exakthet och människans djupa mänsklighet såsom känslor, tankar och inre liv. AI-forskningens mål är bland annat att lära maskiner föra resonemang, planera, kommunicera och kunna tillägna sig kunskap.

Kommer det i framtiden också att finnas robotar som kan uppleva känslor på samma sätt som människan, Elina Hiltunen?

– Ja, det tror jag, men man måste tala om robotar och AI i samma mening. En robot är ingenting utan AI, det finns ju en algoritm som roboten måste lära sig. Om vi satsar stort på teknologisk utveckling så tror jag att AI om hundra år kommer att vara en del av människan, kanske inbyggd i hjärnan som en förlängning till våra tankar.

Som i filmen Her?

– Jo, men troligtvis som en inbyggd dator i våra hjärnor. Denna fungerar som en personlig mentor, som ett andra jag som vi går i dialog med, som är sjukt klok och som kommer åt all information i våra hjärnor. Redan i dag är gränsen mellan vad som är naturligt och onaturligt flytande. Jag använder till exempel glasögon, och inte är det någon som tänker att ”ojdå, du har en inbyggd fortsättning på dina ögon!”.

TRANSHUMANISMEN

Liksom Samantha kommer framtidens robotar inte att likna de klumpiga robotarna C-3PO och R2-D2 i Star wars-filmerna, utan de kommer att sakna kropp. Framtidens maskiner och robotar behöver inte längre vara något metalliskt och plastiskt, såsom telefonen är i dag, utan inbyggda i våra kroppar. För att vi ska kunna tävla med maskinerna är den enda möjligheten att ta in maskinella element också i människohjärnan, säger Södergård.

– Det blir nog en hopkoppling av människa och maskin där vi inte längre bara kommunicerar med andra människor, utan också med maskiner, såsom förarlösa bilar och intelligenta hem. Vi kommer alla att bli någon form av cyborger, säger han.

Våra hjärnor kommer också att samverka med andra hjärnor och globala kunskapsbanker. Man kan söka information genom att tala till den inbyggda datorn på sitt eget språk, till och med på Närpes-dialekt, och datorn kan också hjälpa oss att tänka oss fram till ny information.

– Det här suddar ut gränsen mellan teknologi och den mänskliga organismen, säger Södergård.

Det här är scenariot i filmen Ex Machina (2015), där forskaren Nathan överlistas av sin egen skapelse Ava – en robot som spelas av Alicia Vikander och som börjar uppvisa allt mänskligare drag. Hon har humor och förmår både ljuga och visa kärlek. Hon har utvecklat en intelligens utöver den inprogrammerade och filmen ställer frågan: vad gör en människa till en människa?

MINNENA

Inte ens kreativitet, som ofta lyfts upp som en egenskap som bara människor har, är längre bara förbehållet människan.

Robotar kan med hjälp av AI i dag komponera klassisk musik, skriva dikter, agera journalister och vårdare.

Men att besitta subjektiva minnen baserade på egna upplevelser – det är mänskligt. Minnen formar vår självuppfattning och vi gör våra livsval baserade på den. Men om våra hjärnor i framtiden är i maskopi med maskiner, hur ska vi då förhålla oss till minnen?

– Med virtuell och anpassad verk- lighet blir det i framtiden svårt att skilja på det som vi i dag kallar verkligt och vad som är genererad verklighet, i och med att man kan skapa en så realistisk verklighet med VR och AR. Vad är ett äkta minne och vad är ett falskt minne?

Det frågar sig Södergård, som tror att också våra minnen och personliga egenskaper kan lagras elektroniskt i framtiden. Det är inte omöjligt att man kommer att kunna koppla upp människans minne mot en dator såsom man i dag kopierar en telefons minne till sin dator.

– Just nu undersöker forskare i bland annat det EU-finansierade Human Brain Project var i hjärnan våra minnen ligger. Men ännu har man inte kunnat lokalisera vare sig det eller var tankar och känslolägen uppstår, säger Södergård.

JOBBEN

Jobb har alltid varit starkt förknippat med människan, antingen som ett måste eller som ett kall. Utan jobb blir människan lat, sägs det. Vi får hoppas att så inte är fallet, för i så fall kommer lathet att bli den nya folksjukdomen. I Disneyfilmen WallE (2008), som utspelar sig år 2750, har människorna blivit feta av överkonsumtion och har i princip ingenting att göra, förutom att åka omkring på flygande stolar.

Inom tjugo år kan 30–50 procent av jobben i Finland försvinna, enligt uppskattningar från bland annat Etla. Och om de inte försvunnit har de fått nytt innehåll, vilket också gäller advokater, läkare och forskare.

– Alla kommer att få starkt förändrade yrkesbilder och jobba nära ihop med maskinell intelligens. Samtidigt kommer det att uppstå en mängd nya jobb, som vi inte har en aning om i dag. Människor byter yrken flera gånger under sitt yrkesliv, något som måste tas i beaktande inom utbildningen från grundskola uppåt. Olika former av basinkomst kommer att komplettera de brokiga anställningsförhållandena, säger Södergård.

Tack vare ny teknologi kommer vi inte att behöva jobba lika mycket som i dag.

Frågan är om den kapitalistiska samhällsstrukturen består och kommer att tvinga oss att fortsätta jobba och producera allt mer. Om man i framtiden kan producera lika många telefoner på hälften kortare tid än i dag så borde arbetsdagen rimligtvis förkortas i samma mån, men i ett kapitalistiskt samhälle väljer man i stället att producera dubbelt så många på samma arbetstid.

Om inte jobbet i framtiden är det som vi definierar oss enligt och som tar mest tid i vår vardag, vad kommer att ta dess plats?

– Ett scenario är att kreativiteten och skapandet kommer att ta arbetets plats och att det är fritiden som definierar vårt liv.

Vi kommer att göra det som vi normalt gör på fritiden också nu, men det kommer att vara fritiden och inte jobbet som upptar merparten av vår tid.

Däremot kanske man fortsätter jobba för att göra något terapeutiskt, eller för att hitta en syssla och en mening, men det kan vi också hitta i den virtuella världen, säger Hiltunen.

Det är troligt att vi har datorer eller virtuella parlörer som gör att vi kan kommunicera på vilket språk som helst, också på sådana vi aldrig lärt oss. Vi kan prata thailändska på hotellet i Bangkok, arabiska i Palestina och hebreiska i Israel – och äntligen förstå danskarna. Den nya teknologin kan med andra ord kanske överbrygga den språkförbistring som Gud straffade mänskligheten med i Bibelns liknelse om Babels torn. Där ville människorna – som var ett enda folk och talade samma språk – bygga ett torn som nådde ända upp till himlen. Gud bestraffade deras övermod genom att skapa förvirring i deras språk så att den ene inte längre förstod vad den andra sade. Därifrån skingrades människorna över hela jorden.