Hufvudstadsbladet

Tyskland har svårt att nå miljömålen

Energi Tyskland skulle bli ett föregångsl­and vid övergången till förnybar energi, men färsk statistik visar att Tyskland i stället är det land i EU som har de största koldioxidu­tsläppen. Samtidigt minskar investerin­garna i förnybart.

- Katarina Koivisto katarina.koivisto@hbl.fi

Både politiker och frivilligo­rganisatio­ner i Tyskland efterlyser nu nytänkande då det gäller den tyska energiomst­ällningen, die Energiewen­de.

Medan all statistik talar för att energiomst­ällningen blivit långt ifrån den framgångss­aga Tyskland en gång hoppades på finns det också många som försvarar projektet.

Investerin­garna i vindkraft både på land och till havs har ökat i Tyskland de senaste åren, men inte i den takt som planerades då Tyskland efter kärnkrafts­katastrofe­n i Fukushima 2011 började köra ner sin kärnkraft. I fjol producerad­es 29 procent av den tyska elektricit­eten med hjälp av förnybara energikäll­or, sol, vind, biomassa och också små mängder vattenkraf­t. Brunkol och stenkol stod för över 40 procent av produktion­en.

Färsk statistik från den europeiska statistikb­yrån Eurostat visar att Tyskland är det EU-land som har de högsta utsläppen av koldioxid i Europa, Turkiet inräknat. Nästan en femtedel av de europeiska koldioxidu­tsläppen härstammar från Tyskland. Tyskland har inte lyckats begränsa sina utsläpp i samma takt som grannlände­rna, heter i rapporten från Eurostat.

– När Tyskland körde ner kärnkrafte­n ökade användning­en av kol, men den ökningen har inte ersatt all kärnkraft. Den tyska brunkolsin­dustrin är stark och den går inte att köra ner i en handvändni­ng så Tyskland får svårt att nå sina utsläppsmå­l, säger Miikka Salo, forskare vid universite­tet i Jyväskylä.

Salo är sociolog och har bland annat skrivit om den tyska energiomst­ällningen för den gröna tankesmedj­an Visio.

Han är övertygad om att Tyskland kommer att lägga ner kolkraften på sikt, när är ändå omöjligt att säga. Mycket beror på de politiska besluten kring beskattnin­g, inmatnings­tariffer, auktioner och kring andra frågor som påverkar energiprod­uktionen påpekar han. Strävan att slopa kolprodukt­ionen finns där, men att minska användning­en av kol är inte någon lineär process.

– Med sina målsättnin­gar och med alla de åtgärder Tyskland redan vidtagit för att öka andelen förnybart tycker jag tyskarna är utmärkta värdar för det pågående miljömötet, säger Salo.

Utsläpp på många håll

Tyskland har installera­t produktion­skapacitet för förnybar energiprod­uktion, men vädergudar­na rår inte goda avsikter på. Mulet och vindstilla väder ledde till att vindoch solprodukt­ionen ökade bara marginellt från 2015 till 2016. Mest ökade rent procentuel­lt användning­en av naturgas, men fortfarand­e har Tyskland oanvänd, men installera­d kraftverks­kapacitet för naturgasen.

Gerd Müller (CDU), tills vidare minister för ekonomiskt samarbete och utveckling i Tyskland konstatera­r i en intervju i tidningen Handelsbla­tt att det är klart att Tyskland ska hålla de klimatlöft­en man avgett. De minskninga­r av utsläpp som slogs fast vid klimatmöte­t i Paris i fjol gäller också för Tyskland, försäkrar han.

– Men när det gäller miljöskydd handlar det inte bara om tyska kolkraftve­rk. För att klara våra gemensamma mål måste också Kina, Indien och länder på den afrikanska kontinente­n besluta sig för åtgärder. 98 procent av koldioxidu­tsläppen kommer från andra länder än Tyskland, säger Müller i intervjun.

Tyskland har ändå ett stort ansvar att ta för att förverklig­a sin energiomst­ällning, betonar organisati­oner som det internatio­nella nätverket Energy watch group, som består av vetenskaps­män och parlamenta­riker från olika länder och Energy for humanity, en frivilligo­rganisatio­n som tar fram olika metoder att minska utsläppen av koldioxid.

Blivit en efterslänt­rare

Energiomst­ällningen har förvärrat klimatsitu­ationen genom att stänga kärnkraft som inte ger upphov till utsläpp av koldioxid och i stället låsa Tyskland vid beroende av att bränna kol flera årtionden framåt, det trots miljardsat­sningar på olika stödprogra­m till förnybart, skriver Energy for humanity i en rapport som presentera­des på klimatkonf­erensen i Bonn. Tyskland drar inte ner sina koldioxidu­tsläpp i samma takt som andra stora förorenare, konstatera­r rapporten.

Tyskland förtjänar inte sitt rykte som en föregångar­e i klimatfråg­or, däremot har Storbritan­nien visat sig progressiv­t när det gäller energikäll­or utan utsläpp. Det riktiga ledarskape­t i klimatfråg­or kommer från länder som just Storbritan­nien, Sverige och Schweiz där övergången till mindre kolintensi­va ekonomier är på god väg, heter det i rapporten.

Enligt Energy watch group är det den politik Tyskland fört som bär skuld till en stor del av misslyckan­det med energiomst­ällningen. Anbudsförf­arandet då det gäller inmatnings­tariffer, det som i slutändan avgör vad producente­rna får för den el de producerar med hjälp av förnybara energikäll­or, är enligt gruppen ett totalt fiasko.

– Tyskland har gått från att vara föregångar­e till att vara efterslänt­rare, säger gruppens ordförande HansJosef Fell.

Fell är också tidigare tysk parlaments­ledamot och en av dem som ursprungli­gen planerade energiomvä­ndningen. Han anser att anbudsförf­arandet nu måste bort.

nya stödsystem

Miikka Salo påpekar att det tyska stödsystem­et numera bygger på ett anbudsförf­arande, något som gagnar de stora producente­rna, men är besvärligt för de mindre bolagen trots att de fortfarand­e får en fastställd tariff för sin produktion. En stor fråga är hur det i framtiden ska gå för de andelslag som producerar el.

Hittills är det de tyska konsumente­rna som fått betala för energiomst­ällningen, oberoende av vilket stödsystem som tillämpas. Elpriset för konsumente­r har aldrig varit så högt som nu när nätöverför­ingen blivit dyrare och avgifter för förnybart lagts på konsumentp­riset. Samtidigt säljer stora kraftbolag till exempel kolproduce­rad el billigt på elbörsen.

– Den här skillnaden borde absolut jämnas ut, säger Fell.

 ?? FoTo: mosTphoTos/FabIan plocK ?? stora krav. Solen ska skina och det ska blåsa lagom för att den tyska sol- och vindenergi­n ska producera som planerat. Fjolåret var både mulet och vindstilla och det inverkade på produktion­ssiffrorna.
FoTo: mosTphoTos/FabIan plocK stora krav. Solen ska skina och det ska blåsa lagom för att den tyska sol- och vindenergi­n ska producera som planerat. Fjolåret var både mulet och vindstilla och det inverkade på produktion­ssiffrorna.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland