Svens­kar fruk­tar pris­ras

Svens­kar­na ska tving­as att be­ta­la av mer på nya bolån. Mot­stån­det mot för­sla­get är stort.

Hufvudstadsbladet - - Front Page - ANNA SVARTSTRöM 029 0801 404, anna.svart­strom@ksf­me­dia.fi

De skärp­ta lå­nekra­ven är ett led i för­sö­ken att mins­ka på den kraf­ti­ga skuld­sätt­ning­en som bland an­nat OECD och IMF var­nat för.

För­sla­get mö­ter på mot­stånd. Op­po­si­tio­nen är emot och det är tvek­samt om re­ge­ring­en vå­gar in­fö­ra de skärp­ta kra­ven. Kri­ti­ker be­fa­rar att ett amor­te­rings­krav kan le­da till att den pris­ned­gång som nu anas skul­le bli allt­för kraf­tig. I Stock­holm har pris­upp­gång­en re­dan mat­tats av.

STOCK­HOLM Bostads­pri­ser som har sti­git med näs­tan 60 pro­cent på fem år. Lån som har för­dubb­lats på tju­go år så att hus­hål­len i snitt har skul­der på näs­tan 200 pro­cent av de dis­po­nib­la in­koms­ter­na Så ser det ut i Sve­ri­ge. Fle­ra ut­om­stå­en­de be­dö­ma­re – OECD, IMF, EU-kom­mis­sio­nen – har var­nat lan­det för hus­hål­lens höga skuld­sätt­nings­grad.

– Sve­ri­ge bru­kar top­pa lis­tor­na när det här dis­ku­te­ras in­ter­na­tio­nellt. I Sve­ri­ge är ris­ker­na be­ty­dan­de, sä­ger Erik Thedéen, ge­ne­ral­di­rek­tör för Fi­nansin­spek­tio­nen.

Det är hus­håll med höga skul­der som kraf­ti­gast drar ner på kon­sum­tio­nen om det blir en ned­gång i kon­junk­tu­ren och där­med för­dju­par kri­sen. Det är ock­så de som är mest sår­ba­ra. Det här vi­sa­de sig tyd­ligt till ex­em­pel i sam­band med den in­ter­na­tio­nel­la fi­nanskra­schen 2008.

För att få ner skuld­sätt­ning­en i Sve­ri­ge fö­re­slår Fi­nansin­spek­tio­nen nu ett skärpt amor­te­rings­krav. Hus­håll som tar ett lån som är stör­re än 4,5 gång­er in­koms­ten mås­te amor­te­ra en pro­cen­ten­het mer än ett lån som är un­der ta­ket. Ett lån på mot­sva­ran­de 300 000 eu­ro blir så un­ge­fär 250 eu­ro dy­ra­re per må­nad.

Långa lå­ne­ti­der

För­sla­get väc­ker re­ak­tio­ner – även om det med fin­länds­ka mått kanske in­te är spe­ci­ellt ra­di­kalt. Men amor­te­rings­kul­tu­ren i län­der­na är myc­ket oli­ka. Där den ge­nom­snitt­li­ga lå­ne­ti­den i Fin­land är 19 år, har bo­stads­lån på över hund­ra år in­te va­rit ovan­li­ga i Sve­ri­ge.

Länge har man i re­gel be­hövt be­ta­la ba­ra rän­ta på si­na bolån. Det här gäll­de fram till att Fi­nansin­spek­tio­nen i fjol in­för­de ett krav på att de som tar ett nytt lån för mer än 70 pro­cent av bo­sta­dens vär­de ska amor­te­ra två pro­cent per år, el­ler en pro­cent om be­lå­nings­gra­den är mer än 50 pro­cent. Med det nya för­sla­get blir amor­te­rings­tak­ten för

dem med stör­re lån allt­så 3 pro­cent per år.

Fle­ra kri­ti­ker me­nar att amor­te­rings­kra­vet kom­mer stäl­ler till det spe­ci­ellt för de unga. Fi­nansin­spek­tio­nens chefse­ko­nom Hen­rik Braco­ni­er häv­dar att det är pre­cis tvärtom.

– Det som har hind­rat unga män­ni­skor från att kom­ma in på vår bo­stads­mark­nad är att pri­ser­na har sti­git så myc­ket, sa­de han på en press­kon­fe­rens.

Amor­te­rings­kra­vet kom­mer en­ligt ho­nom att på­ver­ka pri­ser­na så att de är 1,5 pro­cent läg­re än om kra­vet in­te fanns.

Svårt po­li­tiskt

Sam­ti­digt är det up­pen­bart att Fi­nansin­spek­tio­nen för­sö­ker av­dra­ma­ti­se­ra det he­la och be­to­nar att det in­te är spe­ci­ellt många som be­rörs di­rekt. Frå­gan är näm­li­gen in­te okon­tro­ver­si­ell po­li­tiskt.

Det är re­ge­ring­en som ska fat­ta be­slut. På mån­da­gen vil­le fi­nans­mark­nads­mi­nis­tern in­te sä­ga vart- åt det lu­tar, me­dan bo­stads­mi­nis­tern in­te har va­rit all­de­les en­tu­si­as­tisk. Op­po­si­tio­nen igen sä­ger en­häl­ligt nej.

Riks­ban­ken stöder för­sla­get, me­dan Kon­junk­turin­sti­tu­tet är kri­tiskt och ban­ker­nas in­tres­se­or­ga­ni­sa­tion li­kaså. Ock­så fac­ket har del­ta­git i dis­kus­sio­nen.

Lars Jonung är pro­fes­sor eme­ri­tus vid na­tio­na­le­ko­no­mis­ka in­sti­tu­tio­nen vid Lunds uni­ver­si­tet. Han tror att po­li­ti­ker­na in­te med ett år kvar till riks­dags­val kom­mer att vå­ga in­fö­ra kra­vet.

– Det be­rör den pri­va­ta eko­no­min för så många väl­ja­re, sä­ger han.

En­ligt ho­nom finns det ock­så en risk för en kraf­tig ned­gång i bo­stads­pri­ser­na vil­ket kan i värs­ta fall kan le­da in lan­det i en låg­kon­junk­tur.

Det sto­ra pro­ble­met i Sve­ri­ge är en­ligt Jonung den lå­ga rän­te­ni­vån som han ser har el­dat på lån­tag­ning­en och bo­stads­pri­ser­na. Dess­utom är av­drags­rät­ten för bolå­ne­rän­tor­na i be­skatt­ning­en för stor. Sve­ri­ge står ut­an­för EMU och det är Riks­ban­ken som be­slu­tar om rän­tan.

And­ra åt­gär­der

Ce­ci­lia Her­mans­son är fors­ka­re in­om bank och fi­nans vid Kung­li­ga tek­nis­ka hög­sko­lan i Stock­holm och an­ser att det är för stor risk att in­fö­ra amor­te­rings­krav just nu. Bo­stads­pri­ser­na har näm­li­gen bland an­nat en­ligt Svensk Mäklar­sta­tistik mat­tats av och sjun­kit nå­got.

– Det kan bli en själv­upp­fyl­lan­de spi­ral av pris­ned­gång.

Men ock­så hon an­ser att ett helt åt­gärdspa­ket be­hövs i Sve­ri­ge för att fram­för allt kom­ma åt de höga bo­stads­pri­ser­na. Det hand­lar bland an­nat om ett stör­re ut­bud av hy­res­bo­stä­der och ock­så mer enkla­re bo­stä­der. Bostads­brist har näm­li­gen ock­så bi­dra­git till pri­sök­ning­en.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.