Svenskar fruktar prisras

Svenskarna ska tvingas att betala av mer på nya bolån. Motståndet mot förslaget är stort.

De skärpta lånekraven är ett led i försöken att minska på den kraftiga skuldsättningen som bland annat OECD och IMF varnat för.

Förslaget möter på motstånd. Oppositionen är emot och det är tveksamt om regeringen vågar införa de skärpta kraven. Kritiker befarar att ett amorteringskrav kan leda till att den prisnedgång som nu anas skulle bli alltför kraftig. I Stockholm har prisuppgången redan mattats av.

STOCKHOLM Bostadspriser som har stigit med nästan 60 procent på fem år. Lån som har fördubblats på tjugo år så att hushållen i snitt har skulder på nästan 200 procent av de disponibla inkomsterna Så ser det ut i Sverige. Flera utomstående bedömare – OECD, IMF, EU-kommissionen – har varnat landet för hushållens höga skuldsättningsgrad.

– Sverige brukar toppa listorna när det här diskuteras internationellt. I Sverige är riskerna betydande, säger Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen.

Det är hushåll med höga skulder som kraftigast drar ner på konsumtionen om det blir en nedgång i konjunkturen och därmed fördjupar krisen. Det är också de som är mest sårbara. Det här visade sig tydligt till exempel i samband med den internationella finanskraschen 2008.

För att få ner skuldsättningen i Sverige föreslår Finansinspektionen nu ett skärpt amorteringskrav. Hushåll som tar ett lån som är större än 4,5 gånger inkomsten måste amortera en procentenhet mer än ett lån som är under taket. Ett lån på motsvarande 300 000 euro blir så ungefär 250 euro dyrare per månad.

Långa lånetider

Förslaget väcker reaktioner – även om det med finländska mått kanske inte är speciellt radikalt. Men amorteringskulturen i länderna är mycket olika. Där den genomsnittliga lånetiden i Finland är 19 år, har bostadslån på över hundra år inte varit ovanliga i Sverige.

Länge har man i regel behövt betala bara ränta på sina bolån. Det här gällde fram till att Finansinspektionen i fjol införde ett krav på att de som tar ett nytt lån för mer än 70 procent av bostadens värde ska amortera två procent per år, eller en procent om belåningsgraden är mer än 50 procent. Med det nya förslaget blir amorteringstakten för

dem med större lån alltså 3 procent per år.

Flera kritiker menar att amorteringskravet kommer ställer till det speciellt för de unga. Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier hävdar att det är precis tvärtom.

– Det som har hindrat unga människor från att komma in på vår bostadsmarknad är att priserna har stigit så mycket, sade han på en presskonferens.

Amorteringskravet kommer enligt honom att påverka priserna så att de är 1,5 procent lägre än om kravet inte fanns.

Svårt politiskt

Samtidigt är det uppenbart att Finansinspektionen försöker avdramatisera det hela och betonar att det inte är speciellt många som berörs direkt. Frågan är nämligen inte okontroversiell politiskt.

Det är regeringen som ska fatta beslut. På måndagen ville finansmarknadsministern inte säga vart- åt det lutar, medan bostadsministern inte har varit alldeles entusiastisk. Oppositionen igen säger enhälligt nej.

Riksbanken stöder förslaget, medan Konjunkturinstitutet är kritiskt och bankernas intresseorganisation likaså. Också facket har deltagit i diskussionen.

Lars Jonung är professor emeritus vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han tror att politikerna inte med ett år kvar till riksdagsval kommer att våga införa kravet.

– Det berör den privata ekonomin för så många väljare, säger han.

Enligt honom finns det också en risk för en kraftig nedgång i bostadspriserna vilket kan i värsta fall kan leda in landet i en lågkonjunktur.

Det stora problemet i Sverige är enligt Jonung den låga räntenivån som han ser har eldat på låntagningen och bostadspriserna. Dessutom är avdragsrätten för bolåneräntorna i beskattningen för stor. Sverige står utanför EMU och det är Riksbanken som beslutar om räntan.

Andra åtgärder

Cecilia Hermansson är forskare inom bank och finans vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och anser att det är för stor risk att införa amorteringskrav just nu. Bostadspriserna har nämligen bland annat enligt Svensk Mäklarstatistik mattats av och sjunkit något.

– Det kan bli en självuppfyllande spiral av prisnedgång.

Men också hon anser att ett helt åtgärdspaket behövs i Sverige för att framför allt komma åt de höga bostadspriserna. Det handlar bland annat om ett större utbud av hyresbostäder och också mer enklare bostäder. Bostadsbrist har nämligen också bidragit till prisökningen.