Klimatutsläppen ökar
Klimatmöte De globala klimatutsläppen väntas öka i år efter att ha planat ut i tre års tid, visar en studie. Kinas konjunktursvängar är den främsta orsaken, och EU:s slöa klimatpolitik bidrar, säger ordföranden för Finlands klimatpanel.
De tre senaste åren har de globala klimatutsläppen varken ökat eller minskat. I år ökar de igen, säger en ny rapport som landar som en kalldusch över klimatmötet i Bonn. Ökningen beräknas till 2 procent, och drivs främst av Kina. I EU och USA minskar utsläppen, men inte lika raskt som tidigare år.
BONN Koldioxidutsläppen från världens energi- och industriproduktion väntas öka med 2 procent i år, enligt rapporten Global Carbon Budget 2017 som släpptes på FN:s klimatmöte i går.
– Efter tre år med stabil utsläppsnivå är detta mycket nedslående, säger en av rapportförfattarna, professor Corinne Le Quéré vid University of East Anglia.
Rapporten har tagits fram av 76 forskare i 15 länder och delar av den har publicerats i tre vetenskapliga journaler. Kortfattat säger den att det brådskar med att strama åt klimatpolitiken, om man verkligen ska bromsa uppvärmningen till 2 grader i enlighet med Parisavtalet. Corinne Le Quéré säger att några av det här årets värsta väderextremer var exceptionellt starka på grund av överskottsvärmen:
– Varmare världshav gynnar kraftigare orkaner. I år har vi sett en gnutta av framtiden. Vi måste snabbt vända utsläppskurvan nedåt.
Enligt Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Institute, tar mänskligheten på tok för höga risker med klimatet.
– Klimatförändringen är här, den är farlig och den håller på att bli mycket värre, säger han.
Professorn i miljöekonomi vid Helsingfors universitet Markku Ollikainen är inte helt överraskad av att utsläppen igen ökar globalt. Han påpekar att det främst beror på att utsläppen i Kina väntas öka med 3,5 procent i år.
– Vi har vetat att svackan i Kinas utsläpp de senaste åren i viss mån hängt ihop med att tillväxttakten för landets bnp har mattats av. Nu börjar tillväxten ta sig igen, och det kan leda till att utsläppen ökar temporärt, säger han.
Billobbyn bromsar
Enligt rapporten riskerar kolförbränningen i Kina att öka i år för att industriproduktionen ökat. Samtidigt har tillgången till vattenkraft minskat för att det regnat så lite i Kina. Markku Ollikainen som också leder Finlands klimatpanel påpekar ändå att det inte ligger några politiska beslut bakom Kinas ökade utsläpp.
– De avspeglar snarare konjunkturvariationer, men det är förstås mycket beklagligt ändå.
I USA som har världens näst största koldioxidutsläpp, efter Kina, väntas utsläppen minska med 0,4 procent i år. Det kan jämföras med en genomsnittlig minskning på 1,2 procent om året de tio senaste åren.
I världstrean EU väntas utsläppen minska med bara 0,2 procent i år (mot i snitt 2,2 procent 2007–2016). Även om EU kommer att nå sitt utsläppsmål för 2020 har takten mattats av så mycket att Europeiska miljöbyrån EEA varnar för att EU kan missa sitt klimatmål till 2030.
Ollikainen lägger en del av skulden på Tyskland och förbundskansler Angela Merkel.
– Avmattningen i den europeiska utsläppsminskningen är ett pinsamt faktum. Den beror i allt större mån på Tyskland. Merkel gör näs- tan ingenting åt stenkolsutsläppen.
Ollikainen säger att Tyskland börjar sticka ut i jämförelse med övriga Västeuropa, inte minst för att landets bilindustri bromsar det europeiska klimatarbetet:
– Europa håller på att förlora på marknaden för elbilar. USA är klar världsetta rent tekniskt, och kineserna tar efter. Europa och Tyskland biter sig fast i gammal teknik och håller på att trilla av utvecklingen. Det är oroväckande.
Corinne Le Quéré säger att det är mycket allvarligt att EU, medan man fokuserat på att köra ner kolkraften, har förbrukat mer olja och gas än förut.
– EU måste bredda perspektiv och strypa utsläppen från trafik, transport och fastighetsuppvärmning. Det är klart att olika EU-länder har olika förutsättningar och energimix, men det viktiga är att alla anstränger sig, för nu måste utsläppsminskningen accelerera. Det oroar mig att takten har mattats av.
Skärpning krävs
Indiens utsläpp väntas öka med 2 procent i år, efter att ha ökat med i snitt 6 procent om året set senaste decenniet.
– Indien har insett att det lönar sig för dem att satsa stort på solenergi. De har så gott som övergett tanken på att göra el på stenkol, säger Markku Ollikainen.
Globalt väntas de av människan orsakade koldioxidutsläppen från energi och industri öka till 37 gigaton. Räknar man med utsläppen från förändrad markanvändning blir den totala massan i år 41 gigaton, vilket är mer än någonsin.
– Om inte utsläppen snart börjar minska förlorar vi chansen att bromsa klimatförändringen till två grader, säger Corinne Le Quéré.
Hon påtalar risken för att människan konsumerar upp hela sin ”koldioxidbudget” inom 20–30 år. Med det avser hon den mängd koldioxid vi har råd att släppa ut utan risk för att spräcka tvågradersmålet. Markku Ollikainen bedömer ändå att vi redan är nära en vändpunkt.
– Framöver är utvecklingen i Kina och Indien viktigast, säger han.
EU måste bredda perspektiv och strypa utsläppen från trafik, transport och fastighetsuppvärmning.