”Om det finns en finländsk bubbla är den väldigt liten”
Nordea gör en djupdykning i de nordiska bostadsmarknaderna utan att få syn på några riktigt stora orosmoln. I Finland följer banken noggrant med hur en allt större del av skulden ligger på husbolagen.
Priserna i Nyland, i synnerhet Helsingfors, är i en klass för sig när Nordea granskar den finländska bostadsmarknaden. Men när bostadspriserna klättrar mot nya hundratusental i Helsingfors har man alltid kunnat rycka på axlarna och konstatera att det är ännu dyrare i Stockholm.
På senare tid har spekulationerna om en svensk bostadsbubbla ökat, det har skett en inbromsning på bostadsmarknaden och nu föreslås amorteringskraven skärpas. Frågan är om detsamma kan ske i Finland.
Chefsanalytikern Pasi Sorjonen på Nordea avfärdar allt bubbelprat, trots att de finländska hushållens skuldsättningsgrad har fördubblats på 2000-talet. Bostäderna har blivit dyrare i relation till de nyländska hushållens disponibla inkomster, men det är ett undantag. På så gott som alla övriga orter korrelerar bostadspriserna med de disponibla inkomsterna.
– Om det finns risk för prisras gäller det inte en viss stad. Vi talar i så fall om en viss typ av bostad på ett visst område, säger Sorjonen.
Vilken bostadstyp och var?
– Ettor, kanske. Var tänker jag inte börja gissa, men inte i Kervo i alla fall.
Stor nyproduktion
Svagheten i Nordeas analys är att den bygger på försäljningen av äldre bostäder, inte nyproduktion. För att förstå Sorjonens varning måste man titta på färsk byggstatistik.
Enligt byggbranschens förbundsorganisation Rakennusteollisuus senaste prognos börjar det byggas 43 000 bostäder i Finland i år. Motsvarande antal har inte registrerats sedan början av 1990-talet. Aldrig tidigare har andelen nya bostäder i flervåningshus varit så stor, tre av fyra. Bostäderna är mindre än förut, när den genomsnittliga storleken på en nybyggd bostad var 63 kvadratmeter för tio år sedan är vi nu nere i 45 kvadratmeter.
Enligt Rakennuslehti har försäljningen av nyproduktion minskat, trots att utbudet ökat kraftigt. Sedan april har antalet nya bostäder till salu ökat med 50 procent till närmare 4 300, skriver tidningen. Nordea hör till dem som noterat att bostadsplacerare, som ofta köper de mindre bostäderna, blivit mindre köpsugna. Det är här Sorjonen ser en potentiell bubbla.
Hushållens konsumtion oroar
I sin rapport fokuserar Nordea på några trender per land i Finland, Norge, Sverige och Danmark (se fakta). En av de finländska trenderna hör ihop med nyproduktionen – allt fler köper bostad där husbolaget har en stor skuldandel. På Nordea följer man med vad detta betyder på sikt, eftersom man samtidigt har noterat en annan trend.
– De två tre senaste åren har hushållen sparat mindre. Man får hoppas att de är beredda på att räntorna stiger, säger affärschef Riikka Laine-Tolonen.
Hon rekommenderar att man lägger undan pengar som motsvarar en ränta på 6 procent.
– Frågan är vad som händer i ett bolagsaktiebolag med stor skuldandel ifall en aktieägare inte kan sköta sina betalningar, säger Laine-Tolonen.
Hennes kollega Tom Miller undrar om alla köpare har en realistisk bild av riskerna med ett stort lån ifall försäljningspriset till exempel är en tredjedel av det skuldfria priset.
Banken har ändå inte noterat några tecken på minskad efterfrågan på bolån. I oktober ökade utlåningen i Finland med 17 procent om man jämför med samma månad i fjol, hittills i år har man lånat ut över 4,5 miljarder.
Frågan är vad som händer i ett bolagsaktiebolag med stor skuldandel ifall en aktieägare inte kan sköta sina betalningar. Riikka Laine-Tolonen