Graviditetsdiabetes drabbar allt fler– vikt och ålder påverkar
På tio år har har andelen kvinnor med graviditetsdiabetes fördubblats. Det beror främst på att mammor väger mer och är äldre när de föder.
I dag firas den internationella diabetesdagen som i år uppmärksammar diabetes som drabbar kvinnor, främst graviditetsdiabetes. Oftast handlar det om ett tillfälligt diabetestillstånd som normaliseras efter förlossningen, men i vissa fall är det frågan om en kronisk sjukdomsform som bryter ut under graviditetens påfrestningar. Hög ålder, ärftliga faktorer, tidigare graviditetsdiabetes, övervikt och barn som föds stora är de huvudsakliga riskfaktorerna. På tio år har andelen gravida som drabbas av tillfällig diabetes fördubblats från drygt 6 procent till 12,6.
– Det beror också på att de flesta graviditeter inte är planerade, vilket kan göra kvinnans utgångsläge sämre, säger doktor Pirjo Ilanne-Parikka, specialistläkare inom internmedicin och överläkare på Diabetesförbundet.
Ger sällan symtom
Graviditetsdiabetes ger oftast inte några symtom och därför upptäcks tillståndet så gott som alltid först i screeningen mellan vecka 24 och 28. Sedan millennieskiftet mäts sockerbelastningen hos nästan alla gravida kvinnor. Undantagen är unga kvinnor med mycket lågt BMI och utan diabetes i släkten. Sjukdomen kan bryta ut när som helst, men oftast efter den 20:e graviditetsveckan. Ju tidigare sjukdomen påträffas, desto lättare är den att sköta.
– Ungefär häften av dem som har haft graviditetsdiabetes insjuknar senare i typ 2-diabetes och högt blodtryck. De har också en högre risk att drabbas av diabetes typ 1. Därför är det oerhört viktigt att följa upp blodsockernivåerna också efter graviditeten, vilket många glömmer, säger Ilanne-Parikka.
Kvinnor som har medicinerats bör kontrolleras 6–12 veckor efter förlossningen, och resten om ett år. Därefter sker kontrollerna varje till vart tredje år.
Kost, motion och insulintabletter
Genom att undvika ett regelbundet sockerintag, hålla vikten normal och röra på sig kan man minska risken att drabbas av graviditetsdiabetes, åtminstone när det gäller den mildare variant som kallas nedsatt glukostolerans och behandlas utan medicinering. Mycket av det vi vet om graviditetsdiabetes är tack vare den framstående finländska Radielstudien. Forskarna har tagit reda på
hur regelbunden motion och hälsosamma matvanor påverkar risken för graviditetsdiabetes. I studiens första del deltog 800 mammor med sina barn, som några år senare följdes upp i en ny studie.
– Enligt Radiel-studien kan man till 38 procent förebygga graviditetsdiabetes genom effektiv livsstilshandledning, säger Ilanne-Parikka.
Kost och motion är också kärnan i behandlingen av graviditetsdiabetes, men ungefär en femtedel behöver medicinering. Då rör det sig ofta om en symtomfri diabetes som inte försvinner efter förlossningen.
– Om mamman är normalviktig är det ett tecken på ett problem i bukspottskörteln. Tidigare behandlades alla med insulininjektioner, men en stor nyhet är insulin i tablettform, metformin. Tabletterna underlättar både för personalen och för patienterna, säger Ilanne-Parikka.
Eftersom fyra av fem klarar sig utan medicinering, är det viktigt att få tillräckligt stöd för att kunna styra hälsan i rätt riktning.
– Få lyckas genomföra tillräckliga förändringar med hjälp av allmänna råd. Det behövs individuell kostrådgivning, säger Ilanne-Parikka.