13
Bara en månad efter att Norge skrev på klimatavtalet från Paris gav samma lands regering tillstånd för oljeborrning i tidigare stängda områden i Arktis. Fel, menar miljöorganisationer som har stämt norska staten. Det som kallas århundradets rättegång pågå
bolag fick i fjol av Norges regering licenser för att leta efter olja och gas i Arktis. Nu har miljöorganisationer stämt norska staten.
Utanför tingsrätten i Oslo står sedan i måndags en iskall skulptur. Inne pågår en rättegång i en brännhet fråga: Är beslutet att tillåta oljeborrning i Barents hav ett brott mot den norska grundlagen?
Det är Natur och ungdom och Greenpeace som har rest isskulpturen och som har stämt norska staten för brott mot paragraf 112.
Den säger att ”alla har rätt till en miljö som säkerställer hälsan, och till en natur där produktionskapacitet och mångfald bevaras”. Den så kallade miljöparagrafen för också fram att naturens resurser ska disponeras utifrån ett långsiktigt perspektiv samt för kommande generationer. De statliga myndigheternas roll betonas.
Därför var det fel av Norges regering att i fjol ge tretton bolag licenser för att leta efter gas och olja i Barents hav i Arktis, menar organisationerna.
Truls Gulowsen, ordförande för Greenpeace i Norge, säger enligt ett pressmeddelande att de stämmer staten å folkets vägnar, och att domstolen måste ”säkra inte bara norrmännens men alla människors rätt till en sund miljö”.
Under den första rättegångsdagen, på tisdagen, lyfter miljöorganisationernas advokat Emanuel Feinberg fram att oljeborrningen sker i ett område ”med helt säregen och unik ekologi”. En olycka skulle vara en katastrof.
Han pekar också på att oljeindustrin och förbränningen står för stora utsläpp av växthusgaser. Att oljeborrningsloven beviljades bara en månad efter att landets miljö- och klimatminister undertecknade klimatavtalet – som ett av de första länderna – från Paris är på så sätt ”fundamentalt paradoxalt” menar den andra advokaten, Cathrine Hambro.
– De här åtgärderna är fullständigt oacceptabla ur ett klimatperspektiv, säger hon.
”En föreställning”
Norska statens advokat, Fredrik Sejersted, vidhåller att miljöorganisationerna tolkar paragraf 112 långt utanför det som var tänkt när den antogs. Enligt honom förbjuder inte lagen beslut som kan ha negativa konsekvenser för miljön, men förpliktigar staten att vidta åtgärder så att de skadliga följderna åtgärdas.
I sitt inledningsanförande kallar han, enligt NRK, rättsfallet för ”amerikansk grundlagsaktivism” och menar att rättssalen nu används som politisk arena.
– Detta är en föreställning, säger Sejersted och hänvisar till alla aktiviteter som ordnas i Oslo i samband med rättegången, medieuppmärksamheten – och den där isskulpturen.
påverkar andra fall?
Det internationella intresset för rättegången är stort. Olika kändisar har ställt upp för miljöorganisationerna och juridikprofessorna Ole Kristian Fauchald betonar att den är en del av en trend med miljörättegångar – flera pågår i olika länder.
– Det som sker i Norge i det här fallet kommer att påverka hur de här frågorna bedöms på annat håll, säger han till NRK.
Men så är förstås också utfallet i frågan om själva oljeutvinningen högintressant. Gulowsen på Greenpeace säger att en seger för miljöorganisationerna skulle påverka tilldelningen av framtida oljelicenser.
Regeringsadvokaten Sejersted håller med om att en förlust, ur statens synvinkel, skulle leda till en förändring av norsk olje- och gaspolitik – även om han inte tror på en sådan utgång.
Och får Norge fortsätta borrningarna i Arktis igen är det sannolikt att andra länder följer efter.
delad opinion
I ett land som har byggt sin rikedom på olja är frågan inte okontroversiell. I den så kallade oljefonden finns nu mer än 1 000 miljarder dollar och 185 000 personer i Norge sysselsätts direkt och indirekt av näringen. Oljebolagen, med statliga Statoil i spetsen, är mäktiga.
De största partierna Høyre, Fremskrittspartiet och Arbeiderpartiet är för provborrningar i Arktis och också längre söderut, bland annat vid Lofoten.
Men opinionen är delad. Flera mindre partier vill ha ett slut på exploateringen, vilket kom fram till exempel i höstens valrörelse. Och i en undersökning svarade 44 procent av norrmännen att de vill begränsa norsk oljeverksamhet för att begränsa utsläppen – mot 42 procent som inte vill göra det.
I Oslo ska rättegången avslutas på torsdag om en vecka. Det kan dröja veckor, om inte månader, tills domstolens beslut kommer, och högst troligt blir det överklaganden till högre rättsinstanser.
Oberoende av hur det går har oljerättegången satt fart på diskussionen om Norges förhållningssätt till oljan och hur – och om – det går att kombinera med en god miljö- och klimatpolitik.
Här finns det motstridigheter. Föregångsland vad gäller elbilar och en oljefond som inte investerar i kolkraft, visst, men kompenserar det för utsläppen från – ja just det – oljan?