Nej till finlandssvenskar som minoritet i Sverige

”Finlandssvenskar bör inte erkännas som nationell minoritet i Sverige”. Det har den svenska regeringens särskilda utredare kommit fram till. Orsak: Den finlandssvenska kulturen och identiteten är för ung.

Finlandssvenskarna uppfyller inte kriterierna för att bli nationell minoritet i Sverige. Det kommer svenska regeringens utredare fram till. Orsaken är att den finlandssvenska kulturen är för ung.

Enligt Barbro Allardt Ljunggren som drivit frågan är kraven som ställs på finlandssvenskar orimliga och också högre än på andra.

STOCKHOLM Det var efter ett beslut i Sveriges riksdag i våras som Lennart Rohdin fick i uppdrag att ”analysera den finlandssvenska gruppens ställning i Sverige samt överväga om den ska erkännas som nationell minoritet.”

När Sverige 1999 antog en lag om nationella minoriteter blev sverigefinnarna en av fem minoriteter. Sverigefinnar är personer – eller ättlingar till dem – med finska som modersmål.

Finlandssvenskarnas status diskuterades inte då. Men bland annat finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, Fris, har drivit frågan i flera år.

Enligt utredningen, som Rohdin presenterade i går, uppfylls ändå inte det avgörande kriteriet i lagen för att finlandssvenskarna ska kunna få minoritetsstatus i Sverige. Det är att endast minoritetsgrupper vars kultur har funnits i Sverige före sekelskiftet 1900 kan bli nationell minoritet.

Det hela faller på att den finlandssvenska kulturen överlag är för ung.

– Finlandssvensk kultur och finlandssvensk identitet är något som har vuxit fram i Finland i takt med att den moderna staten Finland har formats och i allt väsentligt först efter 1900. Då blir det svårt att hävda att det skulle ha funnits en väsentligt annorlunda finlandssvensk kultur i det som i dag är Sverige längre bak i tiden. Människor har det funnits, absolut, men de har ju inte skilt sig från andra svensktalande mer än vad smålänningar eller så har gjort.

– På det sättet ser jag inte att man uppfyller det kravet som har att göra med den historiska närvaron.

Sverigefinnarnas status bygger enligt Rohdin på att det funnits finnar i Sverige sedan längre tid. Sedan omfattas många sverigefinländare, bland annat de som emigrerat på 1960- och 1970-talet talet till Sverige, av statusen.

Mer information

Däremot anser Rohdin att det finlandssvenska borde presenteras bättre och mer i de svenska skolorna, och tas in i historieundervisningen. Han tycker också att det kunde finnas program för och om finlandssvenskar på statligt finansierade Sveriges Radio och SVT.

– Finlandssvenskarna är oskäligt osynliggjorda i det svenska samhället.

Dessutom för han fram att finlandssvenskar kunde höras i så kallade samråd, som ordnas av myndigheter och politiker, precis som de nationella minoriteterna.

”Orimliga kriterier”

Barbro Allardt Ljunggren är tidigare ordförande för Fris och har engagerat sig i frågan om finlandssvenskars minoritetsstatus sedan 1990-talet. Hon är besviken på utredningen och anser att det är orimligt att kräva att finlandssvenskarna skulle ha haft en enhetskultur i en

tid som präglades av regionala kulturer, som hon uttrycker det.

Enligt henne är tolkningen för sverigefinnarnas del mer generös, eftersom beslutet bottnar i historiska rötter även om de flesta kommit till Sverige i en betydligt senare migration.

– Vi upplever att man ställer hårdare krav på oss, säger hon.

Allardt Ljunggren är glad över att Rohdin föreslår åtgärder för att stärka det finlandssvenska i Sverige, men är samtidigt kritisk till att det ”blir så till intet förpliktigande”.

Remiss

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke är den som ansva- rar för minoritetsfrågor i den svenska regeringen.

På frågan om Lennart Rohdins tolkning av lagen är rimlig svarar hon att han har utgått från de kriterier som riksdagen ställde när lagen antogs.

– I det arbetet var det ju så att man förstås gjorde avvägningar och det var också en stor diskussion kring vilka kriterier man ska bygga politiken utifrån.

– Nu ska vi läsa det här, sen ska vi sända ut det på remiss och det betyder ju att vi kommer att få förhoppningsvis många röster och tankar utifrån vad utredaren föreslår. Men det som utredaren förde fram under presentationen är röster som också förts fram tidigare, att det är en rad parametrar som inte uppfylls.

Utifrån svaren ska regeringen ge ett lagförslag till riksdagen. Frågan om finlandssvenskarna är en del av utredningen som handlar om Sverige minoritetspolitik i stort.

Synliggörande

Alice Bah Kuhnke lyfter fram utredningens förslag på att finlandssvenskar och finlandssvenskhet kan synas på annat sätt i Sverige, och som hon säger ”få bättre förutsättningar”. Hur de kan komma att förverkligas i praktiken är ändå enligt henne för tidigt att säga.

– Först ska jag läsa förslaget, sen ska jag lyssna till remissinstanserna och sondera terrängen i Sveriges riksdag. Men självklart delar jag den åsikten som många finlandssvenskar också har fört fram till mig, att ett synliggörande är och kan vara av stor betydelse.