”Grundrättigheter gäller också papperslösa”
Människovärde Då papperslösa inte vågar söka hjälp och vård eller till exempel anmäla brott växer problemen – såväl för den enskilde som för hela samhället. Det säger Alyna Smith, juridisk expert vid internationella nätverket PICUM som arbetar för pappers
Det handlar om att datasekretess och tystnadsplikt måste fungera, men också om att förstå att grundrättigheter inte är något som får blandas ihop med migrationspolitiska åtgärder.
– För att de som är papperslösa ska våga söka hjälp och den service de har rätt till är det viktigt att brandmuren fungerar, säger Alyna Smith, som talade under ett seminarium om papperslöshet som Flyktingrådgivningen ordnade i Helsingfors i går.
Det innebär till exempel regler som förbjuder myndigheter att dela med sig av konfidentiell information och polisen att vakta utanför sjukhus och skolor, säger Smith. Alltid fungerar det inte som det ska – i somras slog polisen i Malmö till exempel till mot ett familjeläger för papperslösa och tog flera av familjerna i förvar, efter att ha fått ut information om familjerna. I Finland sökte polisen förra vintern upp papperslösa som fått tak över huvudet i en kyrka i Björneborg, och i Danmark avvisades en kvinna sedan hon tvingats söka sjukhusvård vid en förlossning och sjukhuset rapporterade hennes uppgifter vidare.
I Finland fungerar tystnadsplikten och datasekretessen i allmänhet bra.
– Men de papperslösa har en väldigt begränsad rätt till basservice. Tendensen i EU går mot inkludering, men ofta begränsas till exempel vården till enbart brådskande vård.
Så också i Finland, förutom på enskilda håll – i Helsingfors har servicen utvidgats så att gravida och barn under 18 år har full rätt till hälso- och sjukvård. Men på 18-årsdagen upphör den här rätten.
– Det är problematiskt. Då man begränsar vissa gruppers rättighe-
ter hamnar man på ett gungfly, och finns inte tillit till myndigheterna blir det ännu svårare. Då ett segment av människorna inte omfattas kan inte heller hälsovården, barnskyddet, polisen och utbildningen göra ett riktigt gott jobb. Det påverkar också dem som jobbar i de här sektorerna, för att inte säga dem som står utanför servicen, säger Smith.
Vidgar man perspektivet påverkas hela samhället.
– Att göra undantag för vissa människor eroderar hela systemet som bygger på människovärde och universalitet på ett mycket oroande sätt, säger Smith.
På tvärs med grundlagen
Juha Lavapuro, professor i juridik vid Åbo universitet, är inne på samma linje. De facto går hela diskussionen om begränsningar i de papperslösas grundrättigheter på tvärs med grundlagen och en rad internationella förpliktelser som FN:s människorättskonvention.
– Utgångspunkten bör vara det okränkbara människovärdet, och det handlar uttryckligen om mänskliga rättigheter, inte medborgarrättigheter. Då grundlagen senast reformerades i slutet på 1990-talet var en medveten strävan just att utvidga grundrättigheterna att gälla alla som finns inom Finlands jurisdiktion, inte bara de finländska medborgarna.
Så gäller de flesta fri- och rättigheterna i grundlagen ”alla” eller ”var och en”, och inte specifikt de finländska medborgarna.
– För den som ens lite bekantat sig med grundlagen borde det stå helt klart att det är det offentligas uppgift att tillgodose de papperslösas rättigheter. Statens uppgift är dessutom att aktivt se till att grundrättigheterna verkligen uppfylls. Men den diskussionen saknas helt, och det tycker jag är oroväckande, säger Lavapuro som också gästade gåtrdagens seminarium.