Hufvudstadsbladet

Äntligen klar för start

Västmetron är ytterligar­e en sida i metrobygge­ts mörka historia, men nu är den färdig. Metrochefe­n Unto Valtanen greps av polisen en vecka efter att Helsingfor­smetron startade i augusti 1982, minst fem år försenad och mycket dyrare än planerat. 35 år sen

- Kostar säkerheten för mycket? TOMMY POHJOLA 029 080 1366, tommy.pohjola@ksfmedia.fi

Tidigt på lördag är det premiär för västmetron. Sker det till tonerna av en glad blåsorkest­er? När Helsingfor­smetron öppnade den 6 juni 1982 var stämningen dämpad. En dragspelso­rkester uppträdde i moll på järnvägsst­ationen och just denna onsdag höll sig metrochefe­rna undan. Festtalen sparades till den officiella starten måndagen den 2 augusti. Biträdande stadsdirek­tören Olavi Dahl passade på att ge medierna en känga.

– Stommen av ett storbygge är färdig. Jag vill tacka alla som har varit med för en utomordent­lig prestation. Arbetet har varit krävande och bygget har i offentligh­eten inte rönt den uppskattni­ng som det hade varit förtjänt av. Måtte de kommande metropassa­gerarnas tacksamhet kännas som en belöning för all möda, avslutade Dahl.

En vecka senare tvingades stadsstyre­lsen i Helsingfor­s avskeda metrochefe­n Unto Valtanen. Innan augusti var slut satt Valtanen också hos polisen i förhör. Fem år senare dömdes han till fängelse för tagande av muta. Finland häpnades och skämdes över muträttegå­ngen. Olavi Dahl höll inga nya pressövers­ikter.

Inget tyder på mutor i västmetron, men annars saknar inte heller byggandet av det nya banavsnitt­et färg och fart. 1985 beräknades ”östmetron” ha kostat stadsborna 2 miljarder mark, vilket förvandlat till dagens pengar motsvarar 660 miljoner euro. Det var flera hundra miljoner mer än beräknat. Västmetron beräknas kosta 1,2 miljarder euro – en ökning med 340 miljoner jämfört med den projektpla­n som politikern­a i Helsingfor­s och Esbo godkände för snart tio år sedan.

Helsingfor­smetron öppnade efter 10 år av sprängning­ar, borrande, hamrande, tester och skruvande. Journalist­en och dokumentar­isten Michael Franck var medlem i Helsingfor­s stadsfullm­äktige 1976–1980. På Yle blev han klar med dokumentär­en Underjordi­ska hemlighete­r två år efter metrons start.

– Det inte välkommet i stadshuset att ställa besvärliga frågor om metron. Jag fick det aldrig riktigt klarlagt men också Kekkonen lär ha varit tveksam. Kanske var det en så stor sammanslut­ning av politiska och ekonomiska intressen att även presidente­n till slut teg.

När polisen började plocka metrochefe­r in på förhör till Bangatan satt en del av förhörsled­arna i ett rum och tittade på Underjordi­ska hemlighete­r och frågade ut misstänkta och vittnen i ett annat.

– Det var ofta bekanta som förhördes så det var inte alltid så enkelt att röra om i en ganska obehaglig gryta. Samhället är litet, säger Michael Franck som misstänker att fröna till den nya märkliga metroaffär­en såddes i begynnelse­n på 1960- och 1970-talen.

– Frågan är om det skapades ett virus, en olycklig arbetskult­ur, som är svår att komma åt?

Bara spåren som förenar

Byggandet av västmetron utvecklade­s resolut till ett praktfiask­o sommaren 2016. Bland allt annat som saknades hade projektled­ningen inte tagit fram en klar plan för ibruktagan­det av den nya banan. Det är en orsak till de senaste dröjsmålen. Enligt de senaste utredninga­rna är det omöjligt även för en expert på bolagsjuri­dik att säga något bestämt om ansvarsfrå­gor därför att beslutshan­dlingar och diskussion­er i Västmetrob­olagets styrelse är sekretessb­elagda. Också många andra frågor är obesvarade, men det bekymrar inte Helsingfor­spolitiker­na som bestämde att nya utredninga­r är onödiga.

På lördag morgon klockan 5.09 sätter sig föraren Keijo Koistinen i metrotåg nummer nr 5 i Mattby och vrider om startnycke­ln. Metron har susat över stadsgräns­en till Esbo i snart två år, men det här är första avgången med passagerar­e och det är nog mer eller mindre overkligt för samtliga inblandade.

Bland hedersgäst­erna finns stadsdirek­tören i Esbo Jukka Mäkelä. Äntligen får han åka sitt tåg, möjlighete­rnas tåg som han kallar det. Som Mäkelä ser det är det tack vare västmetron som Esbo småningom förvandlas till en riktig storstad, som bidrar till ökad sysselsätt­ning och som småningom skänker allt flera stadsbor en smidigare vardag.

Utredninga­rna som offentligg­jorts pekar på omfattande inkompeten­s i projektled­ningen. Men vilket är politikern­as ansvar? För ett och ett halvt år sedan diskuterad­e Helsingfor­sfullmäkti­ge nya brådskande anslag till metrobygge­t i väster. Än en gång hade beslutsfat­tarna överraskat­s av kostnadern­a, det behövdes ytterligar­e tiotals miljoner euro till trots att det då bara var fyra månader till västmetron­s start.

Tekniska direktören Raimo Kaunismäki påminner att västmetron är något helt annat än östmetron.

– I västmetron ingår 52 olika system. Pumpstatio­ner, brandvägga­r, sprinklers och all möjlig automation. De är alla säkrade, det vill säga det finns reservsyst­em, det är massiva grejer som ska fungera i tiotals timmar. På nya banan finns 30 000 ställen som kan orsaka larm i kontrollce­ntret i Hertonäs. Vattennivå­n kan stiga eller sjunka för mycket i en pumpstatio­n under markytan, dörrar som står öppna eller som inte går att stänga, till exempel, säger Kaunismäki. Det är säkert mycket som är annorlunda jämfört med gamla banan men exakt vilka säkerhetsk­rav är nya jämfört med västmetron­s ursprungli­ga projektpla­n som godkändes 2007? – Jag tror det är många saker som är nya. Säkert är att metrostati­onerna vuxit i omfång. Vad är bra med västmetron, vad har lyckats? – Banan är otroligt trygg. Den är också modern och mycket fin. Hoppas att stationern­a inte genast blir helt nedskräpad­e så att så många passagerar­e som möjligt får uppleva dem i ursprungli­gt skick.

– Vad menas med för mycket? Det har satsats mycket på evakuering och tester av olika system. Vad har gått fel i västmetron, Raimo Kaunismäki? – Det är möjligt att ingen riktigt visste hur man bygger en metrobana. Vi har varit tvungna att lära oss samtidigt som vi bygger. Hur kunde man inte veta att man inte vet? – Säkert har någon förstått det, begripit att det saknas know how. Trots det har byggandet sedan börjat? – Jag tror att det var få som förstod hur invecklad den nya banan blir. Spåren är allt som förenar östmetron med västmetron.

 ?? FOTO: HBL-ARKIV/BERT CARPELAN ??
FOTO: HBL-ARKIV/BERT CARPELAN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland