Finland med i allians mot kolkraft
USA:s närmaste grannar och allierade har bildat en pakt som går tvärt emot Donald Trumps klimatpolitik. Finland är med i alliansen som lovar fasa ut kolkraften till 2030.
Storbritannien och Kanada har bildat en allians för stater och ickestatliga aktörer som tänker fasa ut kolkraften. 25 stater eller delstater fanns uppräknade på en lista när Powering Past Coal lanserades på klimatmötet i Bonn, men innan alla parter hade hunnit hålla sina anföranden uppgavs att ytterligare två, El Salvador och Oregon, hade hakat på.
Kanadas klimatminister Catherine McKenna, en av arkitekterna bakom initiativet, påtalar kolförbränningens och klimatförändringens konsekvenser för folkhälsan.
– Vi måste fasa ut kolet, vi är skyldiga våra barn det. Det är också en god affär då sol- och vindenergi bara blir förmånligare, säger hon.
Storbritanniens klimatminister Claire Perry betonar att omställningen till en kolsnål ekonomi kan gå smidigt. Nationen vars kolgruvor drev den industriella revolutionen har upplevde i våras en hel dag utan kolkraft – för första gången sedan 1882.
– Vi har minskat våra utsläpp med över 40 procent samtidigt som vår ekonomi vuxit, säger Perry.
Medan Storbritannien och Frankrike ansluter till alliansen vågar Tyskland inte lova någonting. En avgörande skillnad är att Tyskland i motsats till de andra saknar kärnkraft i sin energimix.
Inga nya löften
Nyheten om alliansen bemöttes med beröm i Bonn, fastän ingen lovade någonting nytt. Alliansen utgörs av nationer och delstater som redan tidigare har beslutat att avveckla kolkraften, och alla har sin plan för att ersätta den, vissa med bränslen som inte heller är klimatneutrala.
Finland är ett exempel. Finland är med i alliansen, och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) säger att den behövs eftersom världen är alldeles för kolberoende. Finland har beslutat att fasa ut kolkraften till 2030.
– Då ska över hälften av vår totala energikonsumtion komma från förnybara källor, och det inbegriper såväl elektricitet som värme och trafik, säger han.
Mycket av det ersättande bränslet är biomassa som också genererar utsläpp. Poängen med alliansen är främst att signalera att kolkraft inte är okej när världen går mot 2020-talet. Alliansen söker sammanföra regeringar med regionala och privata initiativ och skapa en snöbollseffekt.
– Detta är ett fantastiskt exempel på det slags ledarskap som behövs för att vi ska segra i kapplöpningen med klimatförändringen. Alliansen inger hopp och tar fasta på andan från Parismötet, säger Laurence Tubiana, vid organisationen European Climate Foundation.
Kolkraften beräknas stå för 40 procent av de globala koldioxidutsläppen. Tidigare på klimatmötet pläderade USA för att fortsätta utvinna stenkol. Att USA:s grannar Kanada och Mexiko och dess trogna bundsförvant Storbritannien är med i alliansen är en signal i riktning Vita huset.
– USA:s närmaste allierade näpser Donald Trump för att hans besatthet av förorenande energi, säger Mohamed Adow vid organisationen Christian Aid.
Alliansen mot kol siktar på att ha minst 50 medlemmar till nästa års klimattoppmöte.
– Alliansen måste växa snabbt. Alla OECD-länder bör vara med, och de bör också sluta att finansiera investeringar i kolkraft utomlands, säger Camilla Born på tankesmedjan E3G.
Vi måste fasa ut kolet, vi är skyldiga våra barn det. Det är också en god affär då sol- och vindenergi bara blir förmånligare Catherine McKenna Kanadas klimatminister
Ojämna framsteg
I de egentliga klimatförhandlingarna har parterna gjort ojämna framsteg i flera tekniska frågor. Hur långt Bonnmötet når beror i hög grad på hur väl ordföranden Fiji lyckas på slutet. Mötet väntas sluta i kväll eller under natten till lördag. Allt det man inte enas om flyttas till nästa år.
Vilket slutresultatet än blir kan det inte betecknas som ett genombrott – frågorna är alltför tekniska till sin natur för att skapa större rubriker.