Hufvudstadsbladet

”Världen behöver en ordentlig kur”

Patienten är jordklotet och diagnosen lyder klimatförä­ndring. Läkaren Courtney Howard rekommende­rar omedelbar behandling. – Hälsan är det bästa argumentet för att väcka klimatenga­gemang, säger hon.

- TEXT & FOTO: PETER BUCHERT peter.buchert@ksfmedia.fi

Klimatmöte­t i Bonn slutade i små framsteg, men mycket jobb sköts på framtiden. Det är problemati­skt då klimatförä­ndringen redan drabbar så många. HBL träffade en kanadensis­k läkare som vigt halva sitt liv åt att betona klimatgärn­ingarnas hälsonytta. ●

Det var ett av de värsta ögonblicke­n i mitt liv. Jag ville bara sjunka genom jorden. Courtney Howard om när ett barn i Djibouti dog i hennes armar.

Under studietide­n lärde hon sig hur man förebygger sjukdomar och räddar liv, men det var först som akutläkare som Courtney Howard fick veta att klimatförä­ndringen är århundrade­ts främsta hot mot den globala folkhälsan.

– Jag hade lärt mig behandla patienter med hjärtattac­k eller stroke, men jag hade inte fått lära mig hur läkare ska hantera klimatförä­ndringen. Det gjorde mig så arg, säger hon.

Därför gick hon med i den kanadensis­ka föreningen för läkare för miljön (Cape), och den vägen har hon kommit till klimatmöte­t i Bonn för att hjälpa regeringar­na att skriva ut rätt slags recept.

Courtney Howards klimatväck­else började då hon jobbade med patienter som led av undernärin­g i Djibouti. Livsmedels­bristen hade flera orsaker, men torkan i Afrikas horn var definitivt en. Då hände för första gången att ett barn i hennes vård dog.

– Det var ett av de värsta ögonblicke­n i mitt liv. Jag ville bara sjunka genom jorden, säger hon.

Howard förbannade torkan och undernärin­gen, och när hon återvände hem lovade sig hon själv att göra allt för att förhindra att fler barn dör. I Yellowknif­e i subarktisk­a Kanada behandlar hon patienter från ursprungsf­olken i norr och som lider av miljöförän­dringar.

Ju mer hon läste på om klimatfråg­orna desto mer övertygad blev hon om att hon måste göra något. Privatlive­t tillät henne inte återvända till Afrika, men nog att gå ner till halvtid på sjukhuset. Resten av tiden nätverkar hon och driver opinion i klimatpoli­tiken.

– Klimatarbe­tet är mitt sätt att jobba med global hälsa hemifrån, säger hon. Distansarb­etet är oavlönat. – Många av mina vänner jobbar för läkare utan gränser, utan mycket till lön. Det skulle jag också göra om jag inte hade barn.

Glöm isbjörnarn­a

Tvärtemot vad Courtney Howard trodde under studietide­n handlar hälsovård främst om livet utanför sjukhuset.

– Det handlar om att skapa ett samhälle där folk inte behöver tas in för vård så ofta.

Egentligen vet vi redan att klimatsmar­ta livsstilsv­al också är hälsosamma: att cykla till jobbet och att äta vegetarisk­t ger mindre utsläpp och minskade sjukdomsri­sker. Eller som Howard sammanfatt­ar det:

– Äter du mer vegetarisk­t och mindre kött mår både du och planeten bättre.

Mycket har hänt sedan klimatfråg­an oftast presentera­des som ett måste för att rädda isbjörnarn­a. Courtney Howard är övertygad om att hälsoargum­enten smäller högre.

– Jag bor rätt nära isbjörnarn­a, men jag tänker inte förändra min livsstil för deras skull. Ingen gör det.

– Ser man på vad folk verkligen bryr sig om är det hälsa och jobb. Därför gäller det att visa hur folk vinner på att vara klimatsmar­ta. Man måste hitta lämpliga mål för opinionsbi­ldningen och lära sig hur man påverkar.

Och hur gör man det?

– Man måste förklara svåra koncept snabbt och enkelt utan att lamslå folk eller göra dem deprimerad­e. Det tar sin tid att lära sig.

Inga piller mot cancer

Courtney Howard betonar att bara hotbilder inte väcker engagemang. Det behövs lösningar, men man får inte nöja sig med för lite.

– Har du cancer kan jag inte ordinera piller. Snackar vi klimatförä­ndring räcker det inte med att byta till lågenergil­ampor.

I Bonn var hon en av hjärnorna bakom det kanadensis­ka initiative­t för att fasa ut kolkraften, med hälsoargum­entet att över 800 000 människor årligen beräknas dö bara för att vi förbränner kol.

Experter säger att det behövs fler stora klimatåtag­anden om patienten ska hållas någorlunda frisk. I dag är världen på väg mot omkring 3 graders uppvärmnin­g vilket kan få allvarliga konsekvens­er för sjukdomssp­ridning och extremväde­r. Courtney Howard säger att hon som akut- läkare vet vad det vill säga att ingripa för långsamt.

– Men jag vet också vad det betyder när man ingriper snabbt, gör rätt och räddar liv, och jag antar att planeter fungerar på samma sätt som människor.

Behandling­en har bara börjat, och än vet vi inte om världen kommer att ge sig själv tillräckli­gt mycket medicin av rätt sort.

– Jag tror inte att mina barn kommer att växa upp i en lika superstabi­l värld som jag själv, men jag tror att vi kan göra den mycket bättre än de värsta scenariern­a visar på.

 ??  ?? KRISHANTER­ING. Courtney Howard anser att hälsoargum­enten effektivas­t framkallar handling i klimatfråg­an. – Läkarna var verkligen inte först med att larma om klimathote­t, men vi lär oss snabbt och vi är vana vid att hantera kriser, säger hon.
KRISHANTER­ING. Courtney Howard anser att hälsoargum­enten effektivas­t framkallar handling i klimatfråg­an. – Läkarna var verkligen inte först med att larma om klimathote­t, men vi lär oss snabbt och vi är vana vid att hantera kriser, säger hon.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland