Nykarleby firar sin Topelius
Eftersom statsmakten inte officiellt firar Zacharias Topelius 200-årsdag beslöt hans hemstad Nykarleby att göra det själv, och göra det så det märks.
2018 har det gått 200 år sedan Topelius föddes på Kuddnäs i Nykarleby. Hemmet är numera världens enda Topeliusmuseum.
– Zacharias Topelius levde i en annan tid, men väldigt mycket, inte minst hans journalistik, är till stora delar gångbart än i dag, säger Anci Holm som administrerar Leaderprojektet Björken och Stjärnan. Målet med projektet som startade redan i februari i år är att aktualisera Topelius och Nykarleby på bred front både under jubileumsåret och efteråt.
– Problemet är närmast att hans produktion var så bred och omfattande. Det är en utmaning att gallra ut det som fungerar bäst i dagens verklighet, säger hon.
– Trots att han var en banbrytande journalist under största delen av sitt liv känner många bäst till hans sagoproduktion, och han var faktiskt en förnyare av barnlitteraturen. I hans sagor har barnen huvudrollen och hittar själva lösningar tack vare sin egen kreativitet.
Eget initiativ
– Statsmakten arrangerar inget officiellt jubileum, men eftersom Topelius var så aktiv när det gäller att skapa bilden av nationen Finland beslöt vi att göra det själv, säger Elli Flen, fullmäktigeordförande i Nykarleby. Benäget bistånd har staden fått av Konstsamfundet, Svenska Litteratursällskapet och Svenska Folkskolans vänner.
– I praktiken utarbetade Topelius en manual och ett färdigt startpaket för den självständiga nationen långt innan den var verklighet, säger Elli Flen. Manualen heter Boken om vårt land och utgavs 1875 som läsebok för folkskolan. I boken beskrivs Finlands landskap, natur, folk och historia på ett sätt som präglade finländare i många generationer framåt. Boken om vårt land användes i skolorna en bra bit in på 1900-talet, på båda språken, och bidrog till uppbyggandet av en nationell identitet, säger hon.
– Dessutom tog han aktivt del i processen som gav oss den blåvita flaggan. Redan 1854 beskrev han de finländska färgerna i berättelsen Fästningen Finlands värn i barntidningen Eos. Under ett snöbollskrig mellan småpojkar säger en av dem Jag säger er att vitt och blått är de finska färgerna – vitt för våra vintrars snö och blått för våra blåa sjöar. 1863 när diskussionerna om en egen flagga pågick skrev han dikten som börjar Blås högt i vind och fladdra fritt, vår glada duk i blått och vitt, vår sköna framtidsflagga!
Renoverat hem
Just nu pågår en omfattande renovering av Kuddnäs, en museihelhet bestående av fem byggnader som visar hur ett burget hemman kunde se ut i början av 1800-talet.
– I mitten av maj öppnas Kuddnäs igen med vatten-, el- och värmesystem enligt dagens standard. Med sina lerklinade väggar är huset så sällsynt att det lockat till sig långväga traditionella hantverkare med kunskap om den tidens byggteknik, säger museiamanuensen Laura Holm.
Det värmesystem som fanns i byggnaden sattes in i mitten av 1930-talet och var modernt för sin tid, men redan under vinterkriget frös rören, säger hon. I samband med renoveringen förbättras också tillgängligheten så att man kan komma in med både barnvagn och rullstol.
– Det skulle pappa Zacharias Topelius den äldre ha uppskattat, han hade själv en funktionsnedsättning på äldre dagar, säger hon.
Topelius i vardagen
I Nykarleby lever man med Topelius i vardagen, där finns Topeliusesplanaden, Zachariasskolan, Valtersbacken och Kuddnäs som synliga markörer. Snart kommer rondellen närmast Kuddnäs att prydas av AnnSofie Erikssons konstverk Guldpennan, en fyra meter hög fjäderpenna med bläckhorn.
– Våra bibliotekarier har varje år
varsamt moderniserat och gett ut en av Topelius sagor eller dikter och läst den för barn. Årets berättelse är Det skrynkliga förklädet eller Skrållan, som den också kallas. Flickan i sagan får bannor av sin lärarinna för att hon alltid har ett skrynkligt förkläde, men strax före sensmoralen avslöjar Topelius att det beror på att hon varje dag tigger till sig lite ved och bär hem den åt sin mor som annars skulle frysa. Med lite omarbetning kommer man lätt in på varför alla kanske inte kan ha märkeskläder eller följa samma mode, säger Anci Holm.
När trion besöker Helsingfors bevisar de dottern Aina Topelius teori om att det är i Helsingfors det är vinter.
Hon besökte Nykarleby varje sommar, och undrade varför familjen måste åka ner till det vintriga Nyland varje höst. Det här behandlade pappa Zacharias i dikten Den eviga sommaren, och samma titel har den sommarteater med manus av Lars Huldén och Anci Holm som får premiär 1.7 på Kuddnäs.
Trots att han var en banbrytande journalist under största delen av sitt liv känner många bäst till hans sagoproduktion, och han var faktiskt en förnyare av barnlitteraturen. I hans sagor har barnen huvudrollen och hittar själva lösningar tack vare sin egen kreativitet.
Anci Holm
administratör för Leaderprojektet Björken och Stjärnan