Förståelsen för svensk service verkar svikta
En klar majoritet av finländarna har en positiv inställning till det svenska språket. Men allt fler vill minska servicen på svenska.
Tankesmedjan e2 har i forskningsrapporten Talar du svenska granskat attitydklimatet mot svenskan i Finland. En stor del av de intervjuade vill kunna bättre svenska än vad de gör och kunde tänka sig en tvåspråkig skola för sina barn. Men ...
– Man kan med fog säga att det finns ett större motstånd mot svenska strukturer i dag ifall vi jämför med situationen och attitydklimatet i Finland för tio år sedan, säger forskaren Ville Pitkänen.
Tudelningen kan sammanfattas så att förståelsen för den finlandssvenska kulturautonomin sviktar samtidigt som en klar majoritet av finländarna förhåller sig positivt till det svenska språket. Enligt rapporten Talar du svenska är det hela 69 procent av de finskspråkiga finländarna som vill kunna svenska bättre än de gör och 58 procent som kunde tänka sig att välja en tvåspråkig skola för sina barn.
Enligt e2:s pressmeddelande har attitydklimatet mot svenskan i Finland inte hårdnat de senaste tio åren. En närmare granskning av enkätsvaren avslöjar ändå att attityderna hårdnar när det gäller konkreta frågor som berör fördelning av statliga eller kommunala budgetmedel. Nästan hälften av alla finskspråkiga landsmän anser att det används för mycket offentliga medel till service på svenska. Likaså är det 44 procent som anser att man inte ska erbjuda svensk service till sådana finlandssvenskar som behärskar finska.
Ingen självklarhet för unga
Även stödet för svenskans officiella ställning sviktar. Hela 46 procent av de tillfrågade anser att det svenska språket inte ska ha en grundlagsstadgad ställning i Finland. Allt färre finskspråkiga förväntar sig att ledande politiker och tjänstemän ska kunna svenska. Enligt en motsvarande enkät som publicerades 2008 var det 80 procent av de finskspråkiga finländarna som ansåg att ledande politiker ska behärska bägge nationalspråken. Enligt e2:s rapport har det stödet nu rasat till endast 48 procent.
– Man kan med fog säga att det finns ett större motstånd mot svenska strukturer i dag ifall vi jämför med situationen och attitydklimatet i Finland för tio år sedan, säger forskaren Ville Pitkänen på e2.
Det är framför allt lågutbildade män som har en bristande förståelse för svenskans ställning i Finland. På den politiska skalan är det Sannfinländarnas och Blå framtids anhängare som förhåller sig negativt till det svenska språket och landets officiella tvåspråkighet. De grönas och Centerns väljare förhåller sig däremot mer positivt till svenskans officiella ställning än genomsnittet. Regionalt sett är attityderna positivast i Österbotten, Nyland och Egentliga Finland där man har en levande växelverkan mellan språkgrupperna. För ungdomarna är svenskan däremot ingen självklar del av det finländska samhället längre. Av dem som är under 30 år gamla anser endast 52 procent att svenskan är en omistlig del av Finland.
Rika krösusar
Enligt enkäten frodas den stereotypa nidbilden av finlandssvenskar som rika krösusar som föds med guldsked i mun. Hela 45 procent anser att finlandssvenskarna har en bättre ekonomisk situation än sina finsk-
Man kan med fog säga att det finns ett större motstånd mot svenska strukturer i dag ifall vi jämför med situationen och attitydklimatet i Finland för tio år sedan.
VILLE PITKäNEN
Forskare
språkiga landsmän. Ungefär lika stor andel anser att de svenskspråkiga vill hålla sig för sig själva och isolera sig från den finskspråkiga befolkningen.
Tankesmedjan e2:s forskningsrapport Talar du svenska har skrivits av forskarna Ville Pitkänen och Jussi Westinen. Rapporten har finansierats av Svenska folkskolans vänner och enkätens frågor har utarbetats i samråd med tankesmedjan Magma och forskningsinstitutet Taloustutkimus.
Rapportens resultat bygger på enkätsvar från sammanlagt 3 153 personer. Enkäten gjordes i augusti i år.