Svenska sjukhus rekryterar i Finland
Det råder brist på sjuksköterskor i Sverige. Nu försöker två universitetssjukhus locka personal från Finland. Osäkerheten kring social- och hälsovårdsreformen samt centralisering av verksamhet kan få fler att ta steget, tror både rekryterare och fackförbu
Bristen på sjuksköterskor är omfattande i Sverige. Två stora universitetssjukhus vänder sig nu till Finland med hopp om att hitta personal.
STOCKHOLM Sjuksköterska, både grund- och specialistutbildad, kommer högt upp på listan när den svenska Arbetsförmedlingen listar bristyrken i en färsk rapport. Tillgången på utbildad arbetskraft inom sjukvården bedöms som ”mycket knapp”.
Det här märker Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg av som nu för första gången med hjälp av ett rekryteringsföretag försöker få personal från Finland.
– Vi har rekryterat ute i Europa tidigare, men tänker nu att varför ska vi gå över ån efter vatten, säger Paola Sievers, rekryteringsspecialist på sjukhusets HR-avdelning.
Behovet är fyrtio specialsjuksköterskor, den titel som används för både män och kvinnor inom yrket i Sverige. Tjänsterna är fastanställningar.
Marisa Kerman är landschef på BBi Communication Finland som sköter det hela i den finländska ändan. Hon ser det som unikt att den offentliga sektorn går ut så stort. Tidigare har det enligt henne i hög grad varit olika privata aktörer som bemanningsföretag som har varit aktiva.
– Vi hoppas förstås på att många finlandssvenska specialsjuksköterskor är intresserade, säger hon.
Kerman nämner Raseborg, där förlossningen har lagts ned, och svenska Österbotten, där kirurgin på Malmska i Jakobstad har bantats rejält, som orter där det kan finnas flytthugade.
Svenska som modersmål är inget
krav. Det finns också beredskap att språkträna folk så de möter upp till språkkraven.
Karolinska universitetssjukhuset igen kommer i december till både Vasa och Helsingfors för rekrytering. På sjukhuset som finns i Stockholm finns jobb för dem med grundoch specialistutbildning.
Betydande antal
I Finland är arbetslösheten bland vårdfacket Tehys anställda några procent. De lokala variationerna är stora, men något överskott av sjuksköterskor finns inte heller hos oss.
– Om någon försöker rekrytera fyrtio sjuksköterskor är det ett betydande antal, säger Kirsi Markkanen, utvecklingschef på vårdfacket Tehy.
– För en individ är det fint att kunna åka utomlands för att lära och utveckla sig. Men å andra sidan borde varje land själv utbilda den arbetskraft som behövs, säger hon.
Markkanen tror att de många vändorna kring social- och hälsovårdsreformen kan bli faktorn som får en del att ta steget och flytta. Det kan finnas en rädsla för att man ska förlora sitt jobb och en frustration över väntan på att reformens inverkan på verksamheten ska klarna.
På Sahlgrens säger Paola Sievers att hon har fått bilden av att många ”inte är så nöjda med sin situation i Finland”.
Sverige i topp för finländare
I sig är det inget ovanligt med sjukvårdspersonal från Finland i grann- landet: Sverige är det land dit flest sjuksköterskor alltid har sökt sig.
Statistiken släpar efter, men den färskaste från Institutet från hälsa och välfärd visar att 1 200 finländska sjuksköterskor arbetade i Sverige 2014. Toppen under 2000-talet var 2003 då 1 780 personer sjuksköterskor från Finland arbetade i landet.
Markkanen säger att hon inte har nåtts av information om att det skulle vara en ny större boom på gång.
En finländsk sjuksköterska, som i dag arbetar på ett bemanningsföretag i Sverige med just rekrytering, säger till HBL att intresset för Sverige nu är stort från finländskt håll – kanske inte i form av heltidsjobb men bland dem som vill arbeta i alla fall i perioder i Sverige.
Richard Westerlund kom till Karolinska universitetssjukhuset direkt efter sin examen i Vasa och är nu sjuksköterska inom ett traineeprogram. Han är nöjd och säger att han känner till flera andra som studerade samtidigt som också arbetar i Sverige.
Westerlund räknar med att lönen efter skatt för hans del landar på ungefär samma nivå som i Finland. Men till skillnad från Finland är lönesättningen individuell, tabelllöner finns inte, så skillnaderna är stora inte minst beroende på ort och arbetsgivare.
Både Markkanen och Kerman menar ändå att lönen ofta är bättre än i Finland och att möjligheten att påverka bland annat arbetsvillkor är större.
Samtidigt talas det i Sverige en hel del om vårdkris, och det är på grund av att personal lämnat branschen el- ler sökt sig till den privata sektorn eller inhyrningsföretag som till exempel Sahlgrenska nu har rekryteringsbehov – i kombination med att befolkningen och därmed vårdbehovet ökar.
Paola Sievers säger att sjukhuset jobbar med lönebildning och olika modeller att organisera arbetet som ska göra det mer lockande att stanna.
Andelen specialistutbildade sjuksköterskor har enligt Johan Larson, vice ordförande på Vårdförbundet, minskat med en femtedel på tjugo år.
HBL har tidigare skrivit om svenska skolor som gärna vill ha lärare från Finland.