Sipilä efterlyste gemensamma EU-lösningar
Det var stora ord när statsminister Juha Sipilä skissade upp sin vision för Finlands EU-politik. Tysklands knaggliga regeringsförhandlingar kan ändå sätta käppar i hjulen på ett smidigt samarbete inom unionen.
Enligt statsminister Juha Sipilä (C) har Storbritanniens planerade uttåg ur Europeiska unionen enat unionen och gjort den starkare. Det var bland det första Sipilä sade när han höll ett anförande om Finlands EU-politik i riksdagen i går.
– EU är en värdegemenskap. Den grundar sig på starka värden som fred, frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen. Till dessa har vi förbundit oss, deklarerade Sipilä i plenisalen.
Sipilä räknade upp sex punk- ter som han ser som avgörande för EU:s utveckling och framtid. Dessa var: ett bättre försvarssamarbete, en gemensam immigrationspolitik, en fungerande ekonomisk union, en ambitiös miljöpolitik, bättre förutsättningar för frihandel samt social jämlikhet i till exempel arbetslivet.
Det var stora ord, och Sipilä medgav i samma veva att EU står inför stora utmaningar
– Vi är medvetna om att unionen står inför kolossala utmaningar både i global och i europeisk utsträckning: regionala konflikter, terrorism, ett växande migrationstryck, protektionism samt social och ekonomisk ojämlikhet.
Ett stort hot mot ett smidigt EUsamarbete kan Tysklands besvärliga regeringsförhandlingar vara.
– Som största land har Tyskland naturligtvis en viktig position, och dessutom bidrar Angela Merkel som person till kontinuitet i Europeiska rådets arbete, sade Sipilä.
Sipilä hoppades också på gemensamma europeiska lösningar inom unionens flyktingpolitik. Ett första steg kunde enligt honom vara en gemensam lista på länder dit det är tryggt att avvisa flyktingar.
På presskonferensen blev Sipilä tillfrågad vad han tycker om utvecklingen i Polen och Ungern. Länderna har gjort betydande skärpningar i sin flyktingpolitik och enligt Sipilä har de låtit bli att bära sitt ansvar i flyktingfrågor.
– Utvecklingen där går åt fel håll. I Europeiska rådet har man på allvar funderat på detta. Om man inte är med och bär sin del av det gemensamma ansvaret, måste det synas på något sätt. Det kan handla om till exempel ändringar i kohesionsstödet eller något annat.
I plenum passade oppositionen på att kritisera regeringens EU-linje och betecknade den som vag. Eva Biaudet (SFP) ansåg regeringens linjedragning vara tandlös.
– Var finns engagemanget för de europeiska värdena? För oss borde det handla om att ta ledarskap i ett socialt och jämställt Europa. Vi borde tala om utbildning, invandring och Europas ställning i världen. Vi borde kunna verka för konfliktlösning och ge tyngd åt klimatpolitiken, kommenterade Biaudet i ett pressmeddelande.
– Regeringen har tre olika EU-linjer. En bra linje skulle säkert fungera bättre, pikade De grönas ordförande Touko Aalto och betonade i likhet med Biaudet vikten av en hållbar klimatpolitik.