Förlorad inkomst väcker ilska
Konkurrenskraftsavtalet har blivit en svordom på många arbetsplatser
Den offentliga sektorn har fått se semesterpengen sjunka med en tredjedel under tre år. Det bäddar för svåra förhandlingar då offentliga sektorn ska förhandla om nytt avtal i början av nästa år.
– Stämningen på arbetsplatserna har blivit spänd sedan i somras då nedskärningen i semesterpengen syntes på kontona, för det är en stor förlust i årslönen och drabbar konsumtionen. Det är väldigt arga människor man möter, som frågar sig var rättvisan är, säger Pirjo Mussalo, förtroendeman från Kotka och styrelsemedlem i JHL.
Under FFC:s fullmäktigemöte i går sade ordförande Jarkko Eloranta att det avtal som gjorts och godkänts är bra, även om vissa mötesdeltagare kallade löneförhöjningarna för kosmetiska eftersom de ändå äts upp av inflationen.
FFC:s fullmäktige som inleddes i går blev en termometer för stämningarna inom fackförbunden då några månader har gått av förhandlingar om löner och arbetsvillkor i bransch efter bransch.
En del avtal har nåtts, en del förkastats och på onsdagen strandade läget i hotell- och restaurangbranschen då arbetsgivarförbudet meddelade om lockout inom två turismsektorer, bland annat skidcentren.
Ordförande Jarkko Eloranta sade att de avtal som gjorts och godkänts är bra, men i salen höjdes också kritiska röster som ansåg att löneförhöjningarna är enbart ”kosmetiska” då inflationen beräknas äta upp dem.
Konkurrenskraftsavtalet väcker tydlig friktion, framför allt det faktum att den offentliga sektorn fått sin semsterpeng sänkt med en tredjedel under tre års tid. Det framkallar spänningar inför förhandlingarna – de offentliga branschernas avtal går i huvudsak ut i slutet av januari.
– Det har uppstått en ny svordom – ”konkurrenskraftsavtalet”. Stämningen på arbetsplatserna har blivit spänd sedan i somras då nedskärningen i semesterpengen syntes på kontona, för det är en stor förlust i årslönen och drabbar konsumtionen. Det är väldigt arga människor man möter, som frågar sig var rättvisan är, säger Pirjo Mussalo, förtroendeman från Kotka och styrelsemedlem i JHL.
Hon oroar sig också för hur det påverkar arbetet då yrkesskolreformen träder i kraft, och efterlyser klara besked och spelregler om att de arbetsplatser och personer som ska handleda studerande faktiskt får resurser att göra också allt pappersarbetet under arbetstid.
Konkurrenskraftsavtalet lyfts också fram då det blir tal om regeringens föreslagna ”aktivmodell”, som bland annat innebär sänkning- ar i arbetslöshetspenningen om man inte kan påvisa att man aktivt försökt sysselsätta sig. Reformen innefattar också större möjligheter att studera eller grunda företag som arbetslös, men det är sanktionerna som väcker debatt. Enligt FFC bryter det mot konkurrenskraftsavtalet att införa sänkningar i arbetslöshetsskyddet.
– Om det här införs ska det vara stopp för konkurrenskraftsavtalet, det är ett avtalsbrott, säger Nina Mäntylä, styrelseledamot i Träfacket.
FFC:s ordförande Jarkko Eloranta håller med. Han räknar upp att modellen inte tar hänsyn till att det kanske inte finns något utbud av jobb, att den inte i sig försnabbar sysselsättningen och inte löser matchningsproblemet. Han anser också att det blir alltför komplicerat och byråkratiskt för en enskild arbetssökande att hålla reda på olika straff och karenstider.
– Grundlagsutskottet har uppmärksammat problem som FFC från början påtalat. Att bara justera modellen räcker inte utan det är senast nu dags att släppa den, säger han.
Grundlagsutskottet har förra veckan påtalat bland annat att modellen är schematisk och inte tar hänsyn till individuella orsaker eller faktiska möjligheter att delta i sysselsättningsåtgärder.
Eloranta vill i stället se satsningar på möjligheterna att skola om sig och byta bransch, speciellt för personer som stöter på hälsoproblem eller fysiska hinder i en tidigare bransch.
Utan att nämna några namn rasade han också mot det utspel som riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml) gjorde i en intervju för HS. Vartiainen hade sagt att högst 40 000 av de nästan 300 000 arbetslösa i praktiken har möjlighet att sysselsätta sig, och menade att resten stöter på matchningsproblem och andra hinder.
Ansvarslöst, kallar Eloranta utspelet.
– Vi måste tala om orsakerna till matchningsproblemet i stället. Det är ansvarslöst att säga att bara några tiotusental kan få jobb, det är en förnedrande syn på de arbetslösa, skjuter bort ansvaret för orsakerna från regeringens bord och ger en bild av odugliga människor, svarar Eloranta.