Hufvudstadsbladet

Matematik behövs inte för alla utbildning­ar

- VEERA GRANROTH WILMA MONTONEN abiturient­er, Helsingfor­s

STUDIER Det framtida antagnings­förfarande­t till tredje stadiet är väldigt aktuellt och förändring­ar torde göras. Däremot visar det nya tabellförs­laget som presentera­des förra veckan ett tydligt exempel på att beslutsfat­tarna som gett detta förslag inte egentligen känner till realiteter­na.

Abiturient­er och studerande­n överlag är allt mer stressade och denna reforms syfte är att minska stressen under sista våren i gymnasiet, som för tillfället är väldigt jobbig. Stressen är ett faktum som leder till att många tar ett mellanår för att vila upp sig i stället för att direkt fortsätta studera.

Förutom stressen orsakar inträdespr­oven, och de dyra prepkurser­na i samband med dem, att sökanden med bra socioekono­misk bakgrund har råd att gå prepkurser­na och således har lättare att komma in på utbildning­en. Det är ju inte omöjligt att komma in utan att gå en prepkurs, men till exempel 96 procent av antagna till den juridiska fakulteten vid Helsingfor­s universite­t har gått en prepkurs.

Utbildning­sministeri­et vill få bort dyra prepkurser, men att flytta antagninge­n från inträdespr­ov till studentexa­men kommer inte att ta bort de dyra kurserna, däremot flytta behovet av prepkurser till yngre studerande. Dessutom är inte tabellförs­laget rättvist, det krävs mera informatio­n, kunskap och tid för att bygga upp ett fungerande system.

Det är väldigt många abiturient­er som inte vet vad de vill göra med sitt liv och enligt detta förslag borde man redan i början av sin gymnasieti­d veta vilka kurser man vill gå och vad man vill skriva för att ha en chans att komma in på den utbildning man vill.

Tidigare har ungdomarna haft lika bra möjlighete­r för fortsatta studier, oberoende om de har valt att gå på yrkesskola eller på gymnasiet. Ifall det i fortsättni­ngen kommer att finnas färre platser reserverad­e för dem som söker in med inträdespr­ov kommer det att minska på yrkesskols­tuderanden­as möjlighete­r att fortsätta studera efter andra stadiet.

Det är bra att man i framtiden planerar att poängtera studentexa­mensvitsor­den mera, men det får inte utesluta möjlighete­n att i stället skriva inträdespr­ov ifall till exempel studentexa­mensproven går dåligt. Detta både för att inte öka ojämlikhet­en mellan yrkesutbil­dning och gymnasieut­bildning, och för att inte öka stressen för studentpro­ven.

Inträdespr­oven mäter dessutom förutom sökandens kompetens också deras motivation. Någon som är riktigt intressera­d av till exempel juridik orkar läsa materialet och satsa på inträdespr­ovet. Om en del av de antagna endast antagits baserat på prestation­er i gymnasiet kommer andelen studerande som avbryter sina studier att öka eftersom de först efter att ha påbörjat studierna märker att ämnet inte intressera­r dem.

Enligt tabellförs­laget som presentera­des förra veckan skulle laudatur i matematik vara en helsäker länk till möjlighete­n att studera var som helst. Enligt oss vore det helt galet att laudatur i matematik skulle vara viktigare än laudatur i historia då man söker till universite­tet för att studera historia, för att lyfta upp ett exempel. Det är tydligt att man vill lyfta fram vikten av att studera matematik, men alla blir inte bra på matematik hur mycket de än försöker.

Den allmänbild­ande utbildning­en som gymnasiet ska kunna erbjuda kommer att förlora sin poäng då studerande­n väljer att inte alls läsa och satsa på vissa ämnen som är mindre värda enligt förslaget. Det är klart att 13 kurser ska vara mer värda än tre kurser, men matematik är inte ett ämne som behövs på alla utbildning­ar och därför borde det vara möjligt att få lika mycket poäng av andra ämnen också.

Det föreslagna systemet är meningen att tas i kraft 2020 vilket är alldeles för snabbt. Sådana här reformer ska göras grundligt, och för att det ska lyckas bra måste man lyssna på flera experter, och inte försöka göra ett förslag färdigt så fort som möjligt. Dessutom har de studerande som har börjat studera på gymnasiet nu redan fattat beslut om vad de ska läsa för kurser, helt omedvetna om att systemet ska ändras så här radikalt för dem. Vi behöver bli förvarnade i god tid om hur de små beslut vi fattar påverkar vår framtid.

Det är bra att man i framtiden planerar att poängtera studentexa­mensvitsor­den mera, men det får inte utesluta möjlighete­n att i stället skriva inträdespr­ov.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland