Spårvagnen kan köra på Vichtisleden om tio år
Helsingfors växer, och då gamla infartsleder ska bli stadsboulevarder vill staden höra invånarnas åsikter. En ”nätverksstad” hägrar vid horisonten.
På torsdagen öppnade en ny utställning över planerna för boulevardiseringen av Vichtisvägen och Tusbyleden på Stadsmiljösektorns utställningslokal Bryggan, i Kampen, Narinken 2.
Syftet med utställningen är att involvera stadsborna i reflektion om hur de framtida boulevarderna kunde se ut och fungera, skriver Stadsmiljösektorn i ett pressmeddelande. Särskilt mycket uppmärksamhet vill man ägna stationsområdena vid Kottby och Gjuteriets station samt Hagas trafikmiljö.
– Vi ger inte klara svar, men ger boende möjlighet att föra fram sina perspektiv. Vi utmanar människor att delta och diskutera, säger stadsmiljösektorns Roosa Kallio i pressmeddelandet.
Boulevardiseringen är en del av Helsingfors nya generalplan, som föreskriver att infartsleder mot huvudstaden ska byggas om till stadsboulevarder, alltså gator med nära bebyggelse, kollektivtrafik, cykelleder och trottoarer. På boulevarderna är hastighetsbegränsningen 50 kilometer i timmen, även om filerna i vardera riktningen är två. Boulevardiseringen gör det lättare för staden att växa – 860 000 kan och borde helsingforsarna vara om drygt 30 år.
På sajten mustread.fi beskriver Helsingfors generalplanschef Richard Manninen boulevardprojektet som en komponent i bygget av en tätare ”nätvecksstad”. Planerna går vidare ifall stadsmiljönämnden på tisdag godkänner tjänstemannaförslaget om hur generalplanen ska förverkligas och hur spårvagnstrafik ska byggas ut.
– Om också Stadsstyrelsen godkänner planen och vi får ner den på detaljplansnivå kan spårvagnen köra på Vichtisvägen 2018 eller allra senast 2030. I det skedet är också bostäder byggda. Tusbyleden kan bli klar ungefär samtidigt, säger Rikhard Manninen till mustread.fi.