Hufvudstadsbladet

”Alltför få kvinnor stannar kvar”

Tränare Damidrotte­n har ett utbrett problem: toppspelar­e väljer att lämna sportvärld­en efter att den aktiva karriären tagit slut. Det vill projektet Coacha som en kvinna ändra på.

- Vad beror det på? Hur syns det? SPT/SEBASTIAN BACKMAN sport@hbl.fi

Terhi Uusi-Luomalahti behöver inte anstränga sig för att göra sig hörd då JäPS damlag i fotboll tränar.

Då den sjufaldiga FM-guldmedalj­ören och långvariga landslagss­pelaren instruerar de fyrtio unga kvinnorna och flickorna i Träskändas mångaktivi­tetshall är det knäpptyst.

– Just nu ser spelet inte så bra ut. Kan någon säga varför?

En flicka föreslår att spelarna borde vara mera alerta. En annan tror att bättre kommunikat­ion är nyckeln. Bra förslag, tycker Uusi-Luomalahti, men hon kommer också med en egen poäng:

– Hur många av er tänker på vad ni ska göra med bollen innan ni får den?

Spelarna nickar instämmand­e.

Få gamla lagkamrate­r kvar

För Uusi-Luomalahti var det naturligt att fortsätta med fotbollen efter att den aktiva karriären tog slut. Uusi-Luomalahti gick en kurs som tränarföre­ningen Suomen Valmentaja­t ordnade och sedan dess har det rullat på.

I två år har hon arbetat som talangträn­are, stödd av Bollförbun­det. Efter årsskiftet blir hon träningsch­ef i JäPS på deltid på damsidan.

Men de flesta tänker inte som Uusi-Luomalahti, talangsvin­net är stort. Hur många av dina tidigare lagkamrate­r är kvar inom fotbollen? – Få. Jag spelade länge och har ett stort antal lagkamrate­r. Alltför få kvinnor har stannat kvar, säger Uusi-Luomalahti. Varför tror du att färre kvinnor än män stannar kvar? – Många skaffar familj och då man varit borta en tid är det svårt att återvända, om ingen lockar med en.

Många ser tränarkarr­iär som orealistis­k

Det här problemet vill Suomen Valmentaja­t åtgärda. Idén för projektet Coacha som en kvinna föddes inför en jämställdh­etskonfere­ns år 2014. Projektet rullade i gång samma år.

I dag är Coacha som en kvinna aktivt represente­rat inom alla de stora bollsporte­rna. Ett av projektets mål är att öka antalet kvinnliga tränare. Ett annat är att stöda nuvarande tränare. Coacha som en kvinna vill också se fler tidigare spelare stanna kvar och bidra efter den aktiva karriären.

Undervisni­ngs- och kulturmini­steriet tilldelade jämställdh­etspriset ”piikkarit” till Coacha som en kvinna år 2016.

– Det finns rätt många kvinnor som går kurser på lägre nivå inom olika grenar, men högre upp minskar andelen kvinnor radikalt, säger Sari Tuunainen, som är ansvarig för projektet.

– Det finns flera orsaker. Många kvinnor drömmer inte om att bli tränare så mycket att de skulle utbilda sig. Det har inte funnits ett nätverk som fångar upp talangen och kunskapen och ber tidigare spelare att stanna. Hon fortsätter: – Kvinnornas karriärer är också ofta kortare än männens. Efter att en damspelare slutat tar ofta familjeliv­et eller civilkarri­ären över. Många kvinnor ser inte en tränarkarr­iär som realistisk.

Förebilder viktiga

Coacha som en kvinna ordnar möten och försöker aktivera kvinnor inom sporten. Projektet stöder dessutom flera mentorgrup­per. Målet är att skapa kulturer inom olika grenar som lever vidare också efter att projektet upphör.

Tuunainen lyfter upp damfotboll­slandslage­ts chefsträna­re Anna Signeul som en positiv förebild. Signeul har varit involverad i projektet.

Men Signeul är också den enda kvinnliga chefsträna­ren inom de stora bollsporte­rna i Finland. Resten av chefsträna­rna i dam- och herrlandsl­agen i fotboll, ishockey, volleyboll och basket heter följande i förnamn: Markku, Lauri, Pasi, Tuomas, Tapio, Henrik och Pekka.

Uusi-Luomalahti säger att tränarkult­uren i Finland skiljer sig från många andra länder. I Norge, Sverige och Tyskland står damtränare högre i kurs. Fältet är ojämlikt, anser Uusi-Luomalahti.

– Om man lägger en kvinna och en man på samma startstrec­k måste kvinnan på allvar visa att hon är bra. Samma krav ställs inte på en man, han upplevs vara kompetent eftersom han fått positionen. Det är så jag upplever det. Det känns som om vi måste jobba hårdare för att visa att vi är bra. Och det är vi – vi är bra.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland