Nytt projekt jämför trä med betong
Jämförande byggen Mögelproblem i de höghus byggbolaget SRV bygger i trä på Busholmen i Helsingfors avskräcker inte andra entreprenörer från träbyggande. – Men vi skyddar träelementen tills vi har yttertak på huset, säger vd Mika Airaksela på byggnadsbolag
Sedan lagen ändrades 2011 så att det blev tillåtet att bygga mer än fyra våningar i trä har intresset för trähöghus ökat i Finland. Till exempel i Kyrkslätt planeras nu ett fyravåningshus med 19 bostäder i Sundsberg helt i trä och motsvarande projekt är på gång på flera andra håll i huvudstadsregionen.
Det trots att ett av de stora experimentella trähusprojekten på Busholmen i Helsingfors fått problem med mikrober och mögel.
På Busholmen bygger SRV, som en del av det så kallade Wood City, ett åttavåningshus. Tanken med projektet har varit att samla erfarenheter av träbyggande utan att skydda byggarbetsplatsen. Mikrober och mögel i olika fogar och skarvar räknade byggbolaget inte med, även om entreprenören nu medger att det regnade mycket i byggnadsskedet.
Stora Enso som varit med och finansierat projektet konstaterar att de element som användes vid bygget är planerade för att klara fukt under byggnadstiden, så något skydd ska inte behövas. Det är den björkfaner som finns i fogarna som utsatts för fukt. Problemen finns, men de berör bara en del av björkfaneren, påpekar bolaget.
Att avlägsna de drabbade fogarna skulle kräva att stora delar av de färdiga byggnaderna rivs, så SRV har löst problemet med hjälp av rengöring med väteperoxid.
Snart inflyttningsklart
I Helsingfors nya förort Kungseken reser sig nya hus nu snabbt och en del av dem har redan blivit inflyttningsklara. Här blandas höghus och radhus, betong och trä.
I området som gränsar till Centralparken har byggnadsbolaget Reponen gått in för ett jämförande byggande . Bolaget bygger fyra identiska höghus, två i trä och två andra i betong. Meningen är inte bara att samla erfarenheter då det gäller skillnader i byggnadstid och -kostnader, när de boende väl flyttat in ska de få berätta om sina erfarenheter.
Mika Airaksela, vd på Reponen och ansvarig för projektet i Kungseken berättar att tanken är att jämföra inomhusluften, ljudisoleringen, energiåtgången och hur de boende upplever trivseln då trä jämförs med betong. På så sätt får man fram skillnader mellan de två byggnadsmaterialen.
– Idén föddes när vårt femvåningshus i Heinola 2011 fick en hel del bitande kritik. En kollega sade då att bygg i både trä och betong och jämför. Så när vi fick tomterna av Helsingfors stad 2014 så beslöt vi att pröva, säger Airaksela.
Nu är projektet så långt kommet att husen i betong står inflyttningsklara i december, medan trähusen blir färdiga för boende i februari nästa år. Byggnadsarbetena började ändå vid olika tidpunkter, det går snabbare att bygga i trä än i betong, påpekar Airaksela. Det beror bland annat på att elementen kommer färdiga från fabriken och att man slipper torka olika skeden i byggnaden på det sätt man torkar betong.
– Vi bygger trähuset i tält tills vi har tak på bygget för att undvika fuktskador, här finns ingen risk för mögel, säger Airaksela.
Bygget på Busholmen vill han inte kommentera.
– Idén föddes när vårt femvåningshus i Heinola 2011 fick en hel del bitande kritik. En kollega sade då att bygg i både trä och betong och jämför. Så när vi fick tomterna av Helsingfors stad 2014 så beslöt vi att pröva. Mika Airaksela vd på byggnadsbolaget Reponen
Intresse för hårdvaluta
När man bygger identiska hus i trä och betong är helhetskostnaderna för trä fortfarande lite dyrare än betongbyggandet, omtalar Airaksela. Men trä har många fördelar. Trähusen går snabbare att bygga och arbetsmiljön som till exempel luftkvaliteten är bättre. Träbyggandet har också miljöfördelar. Husen andas och koldioxidavtrycket för ett höghus i trä är ungefär 35 procent mindre än fotspåret för ett betonghus.
– Själv bygger jag och jämför. Jag lägger inga stora känslor i byggmaterialen, säger Reponens vd.
Han konstaterar ändå att miljötänkande och de politiska åsikterna gör att träbyggandet fått ett lyft.
Hittills har de höghus Reponen byggt i trä varit antingen hyreshus eller hus med bostadsrätter. Till exempel i Kivistö byggde företaget det som när det blev klart var det största trähöghuset i Europa med 186 bostäder och en bostadsyta på över 10 000 kvadratmeter. Nu planeras det första huset för den fria bostadsmarknaden med 100 lägenheter i Dickursby. Intresset har varit stort, omtalar Airaksela.
Skälet till att byggandet i trä länge begränsades var bland annat brandsäkerheten. Men varje lägenhet i trähöghusen är försedd med sprinklers och det innebär att brandsäkerheten i dem är till och med bättre än i betonghus.
– Uppstår en brand så är det i allmänhet bohaget som brinner. Med sprinklers i lägenheterna ökar brandsäkerheten markant. Visst kostar det, priset per kvadratmeter ökar med cirka 100 euro, men det är en säkerhetsfråga som måste få kosta, säger Airaksela.
Allt byggande under markytan sker i betong oberoende av vilket material resten av huset är byggt i. Mellanbottnar och badrum i trähusen innehåller också en del betong. Badrummen främst för att det är lättare att gjuta så att avrinningen blir rätt. I de första husen användes betong också i hisschakten, men numera är trä ett gångbart material där.
Vad underhållet av de färdiga husen beträffar ser Airaksela inga större skillnader mellan byggnadsmaterialen.
En undersökning utförd av teknologicentralen VTT visar att det främst är de strukturella lösningarna, mängden använt material och kvaliteten på det som påverkar koldioxidavtrycket och resursanvändningen mest. Träbyggandet har i det här avseendet både styrkor och möjligheter.
– De politiska värderingarna främjar just nu miljövänligt byggande. Men traditionerna inom byggnadsbranschen är starka och inverkar ogynnsamt på träbyggan-
det, säger projektchef Esa Nykänen i ett pressmeddelande från VTT.
Enligt honom behövs både mera kunskap och samarbete mellan olika aktörer. Träbyggandet har styrkor och möjligheter, men träbyggandet är fortfarande inte satt i system och de hus som byggts är experimentella med alla de risker det innebär, heter det i VTT:s rapport.
Utbyta erfarenheter
Ny kunskap om höghusen i trä kommer ändå efterhand att projekten blir fler. VTT räknar med att koldioxidavtrycket är hela 75 procent mindre i trähöghuset i Kungseken än i betonghuset. Mika Airaksela påpekar ändå att siffran är mindre, eftersom betong behövs för allt byggande under jord. De största skillnaderna räknar VTT med på balkongerna, där lätta träbalkonger är betydligt miljövänligare än balkonger i betong.
VTT påpekar i sin rapport att även träbyggande kan ge upphov till slöseri med resurser och åstadkomma ogynnsamma effekter på miljön.
Airaksela tror för sin del på träbyggandet. Idén kommer att ta fart med ett öppet system där byggbolagen kan utbyta erfarenheter av de olika projekten.
– Byggandet var experimentellt i början, men nu har vi redan mycket erfarenhet, säger han.
Byggnadsbolaget Reponen fick i slutet av oktober nya ägare då koncernen Arkta gick in som ägare. Airaksela som både grundat och drivit Reponen fram till dess blir kvar som mindre delägare.
– De nya ägarna är intresserade av vårt träbyggande, det var ett av skälen till företagsaffären, säger vd.
Han tror också att höghus i trä har potential att bli en framgångsrik finländsk exportprodukt i framtiden. Några egna exportplaner har Reponen ändå ännu inte.
KATARINA KOIVISTO