Ekonomisk ljusning ger lyft åt Finland
Glädjebudskap. Efter ett svagt årtionde uppvisar Europa tidiga tecken på en sällsynt stark ekonomisk återhämtning, enligt forskningsinstitutet Oxford Economics chefsekonom James Nixon.
”Happy times are here again!” De goda tiderna är tillbaka i Europa, också för Finlands del – så lyder budskapet från James Nixon, chefsekonom vid forskningsinstitutet Oxford Economics.
– Läget är så bra som det bara kan bli! Till skeptikerna och pessimisterna säger jag: tillväxten i den globala och europeiska ekonomin är så stark att den snart börjar sippra ner och synas. Arbetslösheten kommer att avta i snabba ryck, vilket driver upp inkomsterna och konsumtionen.
Med detta glädjebudskap avslutade Nixon på fredag en tre dagar lång Finlandsturné i Helsingfors.
Som uppbackning för optimismen presenterar han en mängd data: den europeiska industrins förtroendeindikatorer är på rekordnivåer, likaså orderingången.
Prognoserna gjuter balsam på såren för ett litet, exportberoende och högindustrialiserat land som Finland, speciellt efter ett årtionde av ekonomisk motvind.
– Efter tio år av väldigt avmattad tillväxt och hög arbetslöshet börjar Europa repa sig. Pessimismen har färgat av sig på folks förväntningar, men den senaste datan är mycket positiv. Det är ingen klassisk konsumtionsdriven boom, styrkan kom- mer snarare från industrin och exportsektorn, förklarar Nixon.
– I nuläget finns förutsättningar för en cyklisk återhämtning som pågår i tre–fyra år. Förhoppningen är att den gryende återhämtningen mognar och bär upp sig själv då företag börjar investera, tillägger Nixon, som tidigare har jobbat vid investmentbanker, europeiska centralbanken, Bank of England, samt brittiska finansministeriet och London Business School.
Reformer bär sakta frukt
Ändå är behovet för strukturella reformer ingalunda förbi, och mycket hänger på vilket spår Europa väljer inom den globala tekniska kapprustningen.
– Stora länder som Frankrike och Italien har ännu en bit kvar att vandra på reformspåret. Den globala ekonomin står på tröskeln till en förändring i och med robotik och artificiell intelligens. Samtidigt som vi måste skydda data och konsumenter får inte regleringen heller bromsa innovation, understryker Nixon.
Tyskland har blivit offer för sin egen framgång och landet brottas med immigrationsfrågan.
– Med president Macron kunde Frankrike sätta i gång de reformer som Tyskland utförde för över tio år sedan och börja springa i kapp grannlandets ekonomiska mirakel.
Bland de gamla, stora EU-länderna heter det stora sorgebarnet Italien.
– Italiens reformagenda bromsas av politisk osäkerhet, och det är tveksamt om vi får se en tillräckligt stark politisk koalition efter nästa års val heller, tippar Nixon, som hoppas att Tyskland, Spanien och Frankrike inom två-tre år skapar politiskt tryck som tvingar beslutsfattarna i Rom att ta sig i kragen.
Den globala ekonomin står på tröskeln till en förändring i och med robotik och artificiell intelligens. Samtidigt som vi måste skydda data och konsumenter får inte regleringen heller bromsa innovation.
Brittisk bromskloss
Brexit är inprickat till i mars 2019. Efter det brittiska utträdet mister Finland, Sverige, Nederländerna och Tyskland en EU-allianspartner som traditionell har förespråkat frihandel, medan det sydeuropeiska protektionistiska blocket får stärkt röstandel. Nixon tar läget med lugn.
– Storbritannien har ibland också släpat fötterna efter sig och motsatt sig reformer inom EU. Jag tror att EU allmänt sett bibehåller en uppbyggande inställning till frihandel. De brittiska medborgarna kommer däremot att känna av brexit, och tio gånger starkare än tyskarna, fransmännen eller italienarna. Ifall Storbritannien faller tillbaka på WTO-regler och -tariffer så kniper det 1 procentenhet av landets bnptillväxt under både 2019 och 2020, vilket försätter landet nära stagnation.
Dessutom kan tekniska handelsbestämmelser kombinerade med gränskontroller som stryper invandringen skapa en brittisk recession, befarar Nixon.
– Man har klart underskattat svårighetsgraden i att upprätta en ny tullinfrastruktur. Vi ser redan högre inflation till följd av ett svagare pund samt lägre köpkraft. Dessutom ligger investeringar på is. Storbritannien uppnår knappt samma tillväxt som Italien i nuläget!
Vacklande korthus
Efter ett årtionde av brandsläckning och extraordinär penningpolitik i sviterna av finanskrisen 2008 måste den europeiska centralbanken (ECB) varva ner stimulansen. Det kommer att ta åtskilliga år i anspråk, förutspår Nixon.
– ECB kommer att framskrida mycket försiktigt och väldigt gradvis, processen drar ut långt in mot mitten av 2020-talet.
Visst lyckades ECB och systerbanken FED i USA tidigare motverka deflation och stoppa en djup depression i stil med 1930-talet, men samtidigt har man byggt upp enorma balansräkningar, knuffat ner räntorna under minusstrecket och via likviditetstillskott sporrat massiv skuldsättning.
– Den knepiga balansgången blir att inte trigga en ny recession. ECB är kanske lite sent ute, de borde börja strama åt mycket snart. Vi ser utomordentligt positiva ekonomiska siffror samtidigt som inflationen normaliseras. Det finns ingen orsak att stimulera längre.
Enligt Nixon vore det logiskt för ECB att avsluta stödköpen detta år, samt att börja signalera räntehöjningar under loppet av 2018 för att komma bort från de negativa räntorna.
– Hursomhelst kommer räntorna inte upp över nollstrecket förrän kanske 2019. Sen gäller det att stegvis banta ner balansräkningen och suga bort överloppslikviditeten fram till 2025. Skribenten är chefredaktör för affärsmagasinet Forum.