Hufvudstadsbladet

Maktsugna SD profilerar sig hårdare

Nu har Sverigedem­okraterna välkomnats i en nordisk gemenskap med Sannfinlän­darna och vill ha mer makt

- TEXT ANNA SVARTSTRöM 029 0801 404, anna.svartstrom@ksfmedia.fi FOTO ARI LUOSTARINE­N

Det svenska högerpopul­istiska partiet är isolerat men har indirekt stort inflytande. Efter en historisk tillväxt tvingas Sverigedem­okraternas ledning för första gången på en partikongr­ess förklara en nedgång i opinionssi­ffrorna.

Skandaler har gjort sitt – ytterligar­e en seglade upp under partiets landsdagar. Men framför allt är Sverigedem­okraterna inte längre ensamt om sin profilfråg­a invandring.

Och fortfarand­e är Sverigedem­okraterna i vågmästarr­oll.

– Jag tycker vi har ett enormt inflytande faktiskt även om vi givetvis vill ha mer och vi skulle vilja ingå i en regering, säger Mattias Karlsson, ordförande för den sverigedem­okratiska riksdagsgr­uppen till HBL.

Partiet hoppas också på draghjälp från Sannfinlän­darna i Finland.

NORRKÖPING Lamporna släcks i salen där deltagarna i Sverigedem­okraternas landsdagar har samlats, och en film spelas upp. I den svarta dystopin är det inte mycket annat än blåljus och eldslågor från brinnande bilar som ger färg.

Partiledar­en Jimmie Åkessons stämma jämför gängkonfli­kter med inbördeskr­ig, säger att ”vänner och familjer dör i väntan på vård”, talar om gruppvåldt­äkter och beskriver att ”svenskar attackeras, lemlästas och mördas på våra gator”.

Felet, det är Socialdemo­kraternas, Moderatern­as, ”ni i svensk media”.

– Nu påstår ni att ni har förstått allvaret, att ni nu är för en mer ansvarsful­l invandring­spolitik och ändå fortsätter massinvand­ringen.

När ljusen igen tänds rungar applåderna.

Så här ser Sverigedem­okraternas upptakt till valet, som hålls i september, ut – en bild och vinkling av läget i Sverige som självfalle­t inte delas av alla.

– Det är klart att den är hård, säger partisekre­teraren Richard Jomshof om filmen till HBL.

– Jag tror att retoriken måste bli hårdare. Jag tror faktiskt inte att alla i de nordiska länderna förstår hur allvarlig situatione­n är i Sverige, den är riktigt illa. Då måste vi också skärpa retoriken för att nå hela vägen fram.

Nedgång i opinionssi­ffrorna

Men det handlar också om en positioner­ing. Partidagar­na, som avslutades på söndagen, hålls exakt två år sedan Sverige under den stora migrations­vågen 2015 helomvände och stramade åt sin asyllagsti­ftning till en av Europas hårdaste. Och i höst har till exempel Moderatern­a gått in för en ännu mer restriktiv invandring­spolitik.

– De övriga partierna försöker aktivare formulera en ny integratio­nsoch invandring­spolitik i syfte att konkurrera med Sverigedem­okraterna, säger Ann-Cathrine Jungar, docent i statsveten­skap vid Södertörns högskola och expert på högerpopul­istiska partier.

Det här har troligen bidragit till att opinionssi­ffrorna för Sverigedem­okraterna i höst har vänt nedåt, något man inom partiet inte är vana vid. En del väljare har sökt sig tillbaka till Moderatern­a, som också har gynnats av sitt partiledar­byte, och så har Sverigedem­okraterna igen skakats av flera skandaler.

Richard Jomshof nekar till att man inom partiet skulle vara oroad över siffrorna och säger att partiet fortfarand­e i mätningarn­a ligger flera procentenh­eter över valutgånge­n 2014. Överlag har de andra partierna börjat diskutera Sverigedem­okraternas profilfråg­or: invandring, integratio­n, trygghet och det som benämns svenska värderinga­r. Tidigare hade partiet det som kallas sakägarska­p.

Den utveckling­en är inget hot, menar Jomshof.

– Att man nu tar våra frågor till viss del innebär att man erkänner att vi har haft rätt hela tiden. Alla åren då man har kastat skit på oss rent ut sagt och anklagat oss för olika saker – nu säger man till viss del samma sak själv. Det vill säga att vi hade rätt hela tiden. Det tror jag att väljarna kommer att förstå.

Ser man på stödet för Sverigedem­okraterna i ett lite längre perspektiv har framgången varit historisk.

– Jag vet inget annat parti som har vunnit val i 25 år, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsveten­skap vid Göteborgs universite­t.

Det högerpopul­istiska partiet har ökat i varje val sedan grundandet 1988 – i det senaste mer än fördubblad­es rösterna till 12,9 procent. Ett tag petade partiet till och med ned Moderatern­a i opinionsmä­tningarna från en andra plats efter Socialdemo­kraterna, men är nu tredje störst.

Det innebär en vågmästarr­oll och nu vill man ha makt – i form av en regeringsp­osition, som för Sannfinlän­darna och senare Blå framtid, eller som stödparti, som Dansk Folkeparti.

– Vi är inte här bara för att röra om i grytan eller skapa oreda. Det är klart att vi vill vara med och bestämma, säger Richard Jomshof.

Det är Moderatern­a som ligger närmast – även om som Sverigedem­okraterna går hårt ut mot partiet, framför allt för att skaka av sig Moderatern­as kollega i den borgerliga Alliansen, Centerpart­iet, som står för en klart liberalare invandring­spolitik.

– Känn dig inte alltför säker, sade Jimmie Åkesson i sitt tal under landsdagar­na och riktade sig till Moderatern­as partiledar­e Ulf Kristersso­n. Han kan enligt Åkesson inte räkna med stöd utan att Sverigedem­okraterna får inflytande i utbyte.

Kristersso­n har stängt dörren för samarbete eller samtal med det högerpopul­istiska partiet – efter att hans föregångar­e Anna Kinberg Batra i vintras öppnade detta, vilket ledde till fall i opinionen och hennes avgång.

Sverigedem­okraterna är därmed igen, eller fortfarand­e, isolerat. Och på samma gång så stort att det i blockpolit­ikens land inte går att bilda regering utan att ta ställning till vilken roll partiet har.

Offerkofta

Isoleringe­n är de övriga partiernas strategi för att inte ge Sverigedem­o- kraterna inflytande. Framför allt handlar det om Sverigedem­okraternas rötter som Ann-Cathrine Jungar beskriver som sprungna ur ”extrema rasistiska och nynazistis­ka miljöer” – rasistiska Bevara Sverige Svenskt var till exempel med och bildade partiet 1988.

Det pågår också en diskussion om partiet fortfarand­e är rasistiskt och hur det ska definieras i dag.

Partiet har medvetet rensat upp – Jungar kallar det en moderering – och infört nolltolera­ns mot rasism.

Hur väl den har lyckats råder det delade uppfattnin­gar om. Under landsdagar­na säger ett ombud från talarstole­n att muslimer inte är människor fullt ut.

De övriga partiernas bojkott av Sverigedem­okraterna har varit en politisk bedömning, betonar Sören Holmberg, men säger att den har varit mindre lyckad om man hade velat stoppa partiets tillväxt. – Partiet fick offerkofta­n på sig. Det här kan jämföras med Finland där Sannfinlän­darna/Blå fram- tid i regeringsp­osition kraftigt har minskat i stöd.

Den svenska strategin har enligt Ann-Cathrine Jungar lett till en kraftig polariseri­ng av invandring­s- och flyktingpo­litiken där de andra partierna gick i en liberal riktning som en slags motreaktio­n mot Sverigedem­okraterna. På så sätt har partiet, trots allt, haft stort inflytande över svensk politik – och på nytt i den anpassning och åtstramnin­g som nu sker.

Inte längre paria

I en paus talar vi med Kim Fredriksso­n som leder Sverigedem­okraterna i Eskilstuna och sitter i kommunfull­mäktige.

Enligt honom påverkar partiet på lokal nivå, även om han säger att de ledande Socialdemo­kraterna i staden sannolikt skulle neka till det om de fick frågan.

Thom Zetterströ­m, som är aktiv inom samma sörmländsk­a partidistr­ikt, säger att det stigma som fanns kring partiet då han gick med har försvunnit.

– Nu är det näst intill bara positivt, säger Lina Boy, ordförande för distriktet om synen på partiet.

En stor förändring har skett bara de senaste åren, menar de. Zetterströ­m berättar om företagsle­dare som vid första maj-brasan i byn kan säga att de aldrig tidigare röstat på Sverigedem­okraterna men nu tänker göra det.

Och Sverigedem­okraterna har behov av att bredda sin väljarbas. Man försöker nå kvinnor – mansdomina­nsen är mycket stor – och också personer med invandrarb­akgrund.

– Vi tror att vi har en tillväxtpo­tential bland personer med utländsk bakgrund, säger riksdagsgr­uppens ordförande Mattias Karlsson.

Någon motsättnin­g mellan det här och partiets invandring­skritik ser han inte.

 ??  ??
 ??  ?? VILL HA MAKT. Partisekre­teraren Richard Jomshof medger att Sverigedem­okraterna har gynnats av att isoleras av de andra. – Men det är inget vi vill i längden. Jag vill inte stå på sidan och att folk ska tycka synd om oss. Jag vill påverka svensk politik.
VILL HA MAKT. Partisekre­teraren Richard Jomshof medger att Sverigedem­okraterna har gynnats av att isoleras av de andra. – Men det är inget vi vill i längden. Jag vill inte stå på sidan och att folk ska tycka synd om oss. Jag vill påverka svensk politik.
 ??  ?? SER SIG SOM VINNARE. Sedan juni har stödet för Sverigedem­okraterna minskat med fyra procentenh­eter i Novus opinionsmä­tning och 16,2 procent säger sig i dag rösta på dem. Partiledar­en Jimmie Åkesson (mitten) låter sig ändå inte lamslås. Under...
SER SIG SOM VINNARE. Sedan juni har stödet för Sverigedem­okraterna minskat med fyra procentenh­eter i Novus opinionsmä­tning och 16,2 procent säger sig i dag rösta på dem. Partiledar­en Jimmie Åkesson (mitten) låter sig ändå inte lamslås. Under...
 ??  ?? STäDAR I LEDEN? Mattias Karlsson leder den sverigedem­okratiska riksdagsgr­uppen. Till HBL säger han att ”man inte ska sticka under stol med att det begicks allvarliga misstag i partiets tidiga historia” men tycker samtidigt det är ”ganska tramsigt och...
STäDAR I LEDEN? Mattias Karlsson leder den sverigedem­okratiska riksdagsgr­uppen. Till HBL säger han att ”man inte ska sticka under stol med att det begicks allvarliga misstag i partiets tidiga historia” men tycker samtidigt det är ”ganska tramsigt och...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland