Bland levande döda
● Den finländska ekonomin ser ut att växa med mer än 3 procent i år. Ännu för två år sedan kändes det som om så här goda siffror inte hade något med Finland att göra. Men det är så det brukar vara i Finland; när det svänger så svänger det ordentligt. Men varifrån har det starka uppsvinget kommit? Kan vi klappa oss själva i ryggen och vara nöjda över att vi gjort rätt eller har vi, som likt Kalle Anka blivit så vana vid att ha otur, plötsligt blivit Alexander Lukas som det bara händer bra saker åt hela tiden?
● Vissa saker har vi fått rätt, men mycket handlar om att världen för tillfället är fylld av stor ekonomisk optimism. Andelen länder som befinner sig i lågkonjunktur är exceptionellt liten. Finlands viktigaste handelspartners har under året sett överraskande god tillväxt, och efter många svåra år ser det ut att ljusna för industrin. Vi får för tillfället osedvanligt mycket draghjälp från omvärlden, trots en starkare valuta.
För Finlands del gäller det att inte lulla in sig i ett rosa drömmoln utan vakna till de realiteter som snart kommer att knacka på dörren.
Varifrån denna positiva våg kommer är inte helt lätt att sätta fingret på. Bättre framtidsutsikter för företagen är en faktor. Den stimulerande penningpolitiken är en annan sak som kan ha börjat bita, samtidigt som oron för dess bieffekter växer allt större.
Oavsiktliga konsekvenser av lös penningpolitik är en sak som både centralbankerna och den privata sektorn följer med noga. Bubblor på aktie- och bostadsmarknaderna kan vara en följd av utdragen lös penningpolitik, men de potentiella följderna begränsas inte bara till dessa marknader. Räntemarknaderna kan till exempel snedvridas liksom samhället skuldstruktur, speciellt om det finns flaskhalsar någon annanstans i samhället.
Zombieföretag – enligt Bank for International Settlements minst tio år gamla offentligt noterade företag, som har ränteutgifter som överskrider vinst före räntor och skatter – utgör nu hela 10 procent av de börslistade företagen i Syd- och Centraleuropa och andelen har stigit snabbt under de senaste åren.
● Ett zombieföretag överlever endast som en följd av att det lyckas återfinansiera sin skuld om och om. Ändå klarar det inte av att betala bort något av sin skuld, trots den nuvarande låga räntenivån. Zombieföretag finansieras ofta av banker med liknande problem. Lös penningpolitik i kombination med dåliga konkursförfaranden i många länder har bidragit till att företag som borde ha gått i konkurs hållits vid liv.
Zombier blir speciellt farliga om deras existens tränger ut potentiellt framgångsrika företag eftersom en så stor del av den tillgängliga bankfinansieringen går till dessa levande döda. Om det här är fallet finns det en risk att den framtida tillväxten blir sämre än annars förväntat. Risken för otrevliga överraskningar växer också.
För Finlands del gäller det att inte lulla in sig i ett rosa drömmoln utan vakna till de realiteter som snart kommer att knacka på dörren. Nu när vi äntligen haft litet tur är det viktigt att inte bygga framtiden på luftslott och drömmar utan på hårt och målmedvetet arbete. Tillväxten fortsätter inte av sig själv.