Helsingfors sänker skatten och satsar på servicen

Helsingfors har under de senaste åren lyckats med sin ekonomiska politik och därtill lyckats skapa sig en positiv näringsprofil. Resultatet av detta ser vi i budgetförslaget för 2018. Vi sänker kommunalskatten till 18 procent – en välkommen sänkning, speciellt då den inte äventyrar den offentliga servicen. Skattesänkning ökar köpkraften i så gott som alla inkomstgrupper och kompenserar till viss del de höga boendekostnaderna.

Fastighetsskatten hålls på en miniminivå, vilket är positivt. Fastighetsskatten påverkar direkt kostnaderna för att bo och verka i Helsingfors.

Det finns ändå stora osäkerhetsmoln vad gäller den framtida kommunala ekonomin som hänför sig till regeringens allt mera besynnerliga landskaps- och vårdreform. Därför gäller det för Helsingfors att fortsättningsvis aktivt påverka processen.

Vi ska heller inte tro att vår positiva näringslivsprofil håller i sig utan långsiktigt och målmedvetet arbete. Konkurrensen från de andra huvudstäderna kring Östersjön är hård och vi måste försäkra oss om att vi hela tiden blir bättre och kan erbjuda ett riktigt mervärde genom en etablering eller fortsatta investeringar i Helsingfors.

Helsingfors investerar rekordstora summor i infrastruktur, sanering av mögelskolor och nya bostadsområden. Det behövs, då staden växer och de nya invånarna behöver allt från service till parker och kollektivtrafik.

Trots att det går bra för Helsingfors i stort går det inte bra för alla helsingforsare. SFP är därför mycket nöjt med de tillägg som stadsstyrelsegrupperna kunde enas om i sina förhandlingar i att utveckla servicen.

Social- och hälsovården var vår prioritering i förhandlingarna och där bland annat äldreomsorgen. Då den allmänna principen är att seniorerna ska kunna bo hemma så länge de orkar och vill måste hemvården fungera klanderfritt. Trots att många vill bo hemma länge ska det vara möjligt att komma in i ett boende då orken eller viljan tryter. Det finns i dag alltför många demenssjuka som bor hemma, som absolut borde få en plats på ett boende.

Att det nu finns en klar skrivning i budgeten att hemvården på svenska i Helsingfors måste säkras är en otroligt viktig markering. I dag finns det i praktiken ingen svensk hemvård utanför de södra stadsdelarna. Detta är oacceptabelt – och vi kräver att det sker en snabb förändring och en förbättring.

Att vi satsar mer på anhörigvårdarna är viktigt. Stadsstyrelsen var inte förra våren nöjd med de nya kriterierna som tagits fram för anhörigvårdarna, vilka skulle ha slagit hårt speciellt mot de anhörigvårdare som sköter sitt barn hemma. Nu har arbetet gjorts om så att kriterierna blir mer möjliggörande och ersättningsnivån höjs till samma som i Esbo.

Helsingfors är en bildningsstad och ska vara en föregångare vad gäller utbildning och kultur. Vi ska sätta ribban högt – och det gör vi i nästa års budget. Vi satsar på språkundervisningen i det andra inhemska språket och främmande språk och tidigarelägger starten, vi ökar antalet daghem på engelska, satsar på språkbad och språkduschar, ökar utbildningen på kinesiska och startar ett program som tar sikte på att höja invandrarnas utbildningsnivå i allt från småbarnsfostran till vuxenutbildningen. Vi bevarar också den subjektiva dagvårdsrätten och inför avgiftsfri småbarnspedagogik, viktiga satsningar när det gäller barnen.

Vi är i ständigt behov av fler daghemsplatser. Det kan inte vara så att föräldrar på Drumsö eller Munksnäs erbjuds en plats för sitt barn i Östersundom. Alla inser att det inte är möjligt logistiskt. Vår framförhållning måste vara rätt och bättre och det krävs också brett samarbete och kommunikation med tredje sektorn och de privata aktörerna.

Helsingfors budget är en balanserad helhet som utvecklar staden, förbättrar köpkraften och gör vår stad ännu mer konkurrenskraftig. MARCUS RANTALA stadsfullmäktigeledamot (SFP), Helsingfors